Suomen ympäristökeskus

Ett omfattande och mångsidigt informationspaket om Finlands bergsnatur har publicerats

Dela

Information om bergsområden som är värdefulla med tanke på natur- och landskapsvården i Finland har samlats i en omfångsrik publikation, som omfattar över tusen bergsområden av olika storlek. I inventeringen hittades 1 286 nationellt värdefulla bergsområden med särskilt representativa geologiska, biologiska och landskapsmässiga drag. De förekommer mest i Birkaland, Egentliga Finland, Nyland, Södra Savolax, Mellersta Finland och Lappland.

Skivformad kvartsitbergart i Luppovaara, Tervola, sydvästra Lappland.
Skivformad kvartsitbergart i Luppovaara, Tervola, sydvästra Lappland. Jukka Husa

Publikationen är en tvådelad slutrapport om inventeringen av bergsområden som är värdefulla med tanke på natur- och landskapsvården. Den har gjorts på uppdrag av miljöministeriet i största delen av vårt land med undantag av Åland, största delen av skärgården och Övre Lappland. I regel har inventeringen inte utvidgats till befintliga skyddsområden, såsom nationalparker, naturreservat och andra särskilda skyddsområden.

Den nu färdigställda slutrapporten om nationellt värdefulla bergsområden ersätter de tidigare regionsspecifika rapporterna. Rapporterna har fungerat som kunskapsunderlag och bakgrundsmaterial i planeringen av områdesanvändningen och i kommunernas tillståndsförfarande enligt marktäktslagen.

Klassificeringen hjälpte till att identifiera värdefulla områden

Inventeringsmaterialet för nationellt värdefulla bergsområden (värdeklasserna 1–4) omfattar sammanlagt 1 286 bergsområden med en sammanlagd areal på cirka 137 000 hektar. De bergsområden som hör till värdeklasserna 1–2 representerar den mest värdefulla delen av materialet. Till dessa värdeklasser hör sammanlagt 186 objekt som representerar cirka 15 procent av den totala mängden nationellt värdefullt bergmaterial.

De bergsområden som klassificerats som nationellt värdefulla är på grund av sina geologiska, biologiska och landskapsmässiga drag mycket olika och mångformiga. Materialet innehåller bergsobjekt som är geologiskt intressanta och viktiga för vetenskapen och forskningen samt bergsnatur som innehåller biologiskt mångfaldiga, hotade och sällsynta arter. Materialet presenterar också ett stort antal bergsformer och jordlager som har betydelse som natursevärdheter eller betydande landskapsvärde.

I rapporten presenteras de nationellt värdefulla bergsområdenas regionala drag och skillnader. Nationellt värdefulla bergsområden förekommer mest i Birkaland, Egentliga Finland, Nyland, Södra Savolax, Mellersta Finland och Lappland. Minst finns de på den klippfattiga västkusten från Satakunta till Norra Österbotten.

Det enorma kartläggningsarbetet har sammanställts

Inventeringens terrängarbeten gjordes 1992–2004 och delresultaten publicerades 1992–2015 som regionsspecifika rapporter. Den nu färdigställda slutrapporten ersätter de tidigare publicerade regionsspecifika rapporterna. På grund av materialets omfattning är publikationen endast tillgänglig i elektronisk form. Slutrapportens två delar bildar en helhet på sammanlagt 5 447 sidor.

Inventeringens mest betydande samhälleliga och naturskyddsmässiga inverkan syns numera i landskapsplanerna. Cirka 20 procent av de nationellt värdefulla bergsområdenas sammanlagda areal har numera skyddats som statliga eller privata skyddsområden eller som en del av Natura 2000-nätverket.

Publikationen kan läsas på miljöförvaltningens webbplats (på finska): Valtakunnallisesti arvokkaat kallioalueet : Loppuraportti Osa I (urn.fi) 

Information om berg och bergsnatur finns också på adressen: Geologisk mångfald (ymparisto.fi) (på finska)

Kontakter

Bilder

Skivformad kvartsitbergart i Luppovaara, Tervola, sydvästra Lappland.
Skivformad kvartsitbergart i Luppovaara, Tervola, sydvästra Lappland.
Jukka Husa
Ladda ned bild

Andra språk

Följ Suomen ympäristökeskus

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus

Väitös: Pahamaineiset sinilevälajit hyödyntävät kevätkukinnan jälkeistä fosfaattia oletettua vähemmän19.11.2024 08:30:00 EET | Tiedote

Rihmamaiset sinilevälajit, joista osa on myrkyllisiä, hyödyntävät kevätkukinnasta jäljelle jäävää fosfaattia oletettua vähemmän. Tähän tulokseen päädyttiin Mari Vanharannan väitöskirjassa, joka tarkastetaan 22.11.2024. Väitöskirjassa tutkittiin kevätkukinnan jälkeisen planktonyhteisön kykyä hyödyntää ylijäämäistä fosfaattia. Ylijäämäisen fosfaatin ja sinileväkukintojen välisen yhteyden ymmärtäminen on tärkeää sinileväkukintojen riskiarvioiden laatimisessa ja Itämeren rehevöitymisongelman hallitsemisessa.

Fosforläckaget från jordbruket kan minskas med hjälp av strukturkalk och jordförbättringsfiber som uppkommer som biprodukter i industrin14.11.2024 07:50:00 EET | Pressmeddelande

Användning av strukturkalk och jordförbättringsfiber som jordförbättringsmedel minskade erosion från åkrarna enligt en färsk studie. Därmed minskade också belastningen av fosfor på hav, sjöar och vattendrag. Belastningen från tillrinningsområdet minskade med omkring tio procent. På enstaka åkrar sjönk fosforhalterna i vattnet som rinner ut via täckdikena med upp till 70 procent. Strukturkalk och jordförbättringsfiber förbättrar markens struktur, vilket minskar läckaget från åkrarna till vattendragen. Studien visade också att skörden kan bli bättre. Effekterna av jordförbättringsmedel undersöktes för första gången för stora tillrinningsområden på över 100 hektar.

Maatalouden fosforikuormaa vesiin voidaan vähentää teollisuuden sivutuotteina syntyvillä rakennekalkilla ja ravinnekuidulla14.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote

Rakennekalkin tai ravinnekuidun käyttö pellolla maanparannusaineena vähensi uuden tutkimuksen mukaan kiintoaineen kulkeutumista pelloilta ja siten myös kiintoaineeseen sitoutuneen fosforin kuormitusta vesiin. Fosforikuorma valuma-alueelta väheni noin kymmenen prosenttia. Yksittäisillä pelloilla salaojavesien fosforipitoisuudet laskivat jopa 70 prosenttia. Rakennekalkki ja ravinnekuitu parantavat maan rakennetta, jolloin huuhtouma pelloilta vesiin vähenee. Tutkimus osoitti myös sadon paranemista. Maanparannusaineiden vaikutuksia vesistökuormitukseen tutkittiin ensimmäistä kertaa laajoilla, yli 100 hehtaarin valuma-alueilla.

Policy Brief: Limiting sulphate load of wastewaters calls for environmental quality standards7.11.2024 07:55:00 EET | Press release

The clean energy transition and the green transition are bringing mining and battery technology industries to Finland. As a result, sulphate discharges into inland waters and the Baltic Sea will increase. Sulphate also has beneficial effects in water bodies, and it is not currently classified as a harmful substance. However, a high local load may adversely affect aquatic organisms, especially in lakes with a naturally low sulphate concentration. In its new Policy Brief, the Finnish Environment Institute issues recommendations for reducing the harmful effects of the sulphate load in wastewaters.

Politiikkasuositus: Jätevesien sulfaattikuorman rajoittamiseksi tarvitaan ympäristönlaatunormit7.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote

Siirtyminen puhtaaseen energiaan ja vihreä siirtymä ovat tuomassa Suomeen kaivostoimintaa ja akkuteknologiateollisuutta. Tämän seurauksena jätevesien sulfaattikuorma sisävesiin ja Itämereen kasvaa. Sulfaatilla on vesistöissä myös hyödyllisiä vaikutuksia, eikä sulfaattia nykyisin luokitella haitalliseksi aineeksi. Suuri paikallinen kuorma voi kuitenkin vaikuttaa haitallisesti vesieliöstöön etenkin järvissä, joissa sulfaattia on niukasti. Suomen ympäristökeskuksen uusi Policy Brief -julkaisu antaa suosituksia jätevesien sulfaattikuorman haittojen vähentämiseksi.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye