Nya undantagslov har beviljats för att fördriva vitkindade gäss från åkrar
NTM-centralen i Egentliga Finland har föregående vecka beviljat 15 undantagslov för att fördriva vitkindade gäss från åkrar i syfte att förhindra allvarliga skador på gröda. Undantagsloven omfattar 54 gårdar, vilka befinner sig främst i Norra Karelen. Enligt undantagsloven får vitkindande gäss får fördrivas med oskadliggörande metoder. Under vårflytten är det förbjudet att använda högljudda fördrivningsmetoder så som smällpatroner för att trygga häckningsfreden.
![Vitkindade gäss på gåsfält.](/data/images/public/69817869/70141329/b195481c-a4e8-4fc8-95c7-48e5f79ed9fd-w_720.jpg)
I motsvarighet till förra året har undantagslov inte beviljats för att skjuta vitkindade gäss till döds. Forskningsresultaten i Naturresursinstitutets Gåsfält-projekt (Hanhipelto-hanke) har publicerats, enligt vilka det är lika effektivt att fördriva vitkindade gäss med smällpatroner som att skjuta till döds. Utgående ifrån detta har användningen av oskadliggörande fördrivningsmetoder setts som en annan lämplig lösning gentemot skjutandet till döds. Skjutandet till döds kan vara effektivare under vissa omständigheter eller på vissa platser, men forskningsinformation saknas om vilka faktorer som påverkar detta. Det finns ingen exakt information om metodernas kostnadseffektivitet, men kostnaderna för att skjuta till döds ökar åtminstone i samband med att säkerheten tryggas under skyttet. Avsikten med tidigare undantagslov som beviljats för att skjuta till döds, har inte varit att reglera beståndet av vitkindande gäss, utan att skrämma och fördriva dessa från odlingarna.
Effektivt förebyggande av skador förutsätter gåsfält och mångsidiga fördrivningsmetoder
Enligt rådande uppgifter är aktivt fördrivande genom kombination av olika metoder (närmandet sig av fåglar, handlaser, hundar, BirdAlert-skrämma, smällpatroner) effektivt och minskar gässens betande på grässådda åkrar. Detta kräver organiserad och regelbunden fördrivning på heltid och eftersyn av gäss inom ett förhållandevis begränsat område från soluppgång till -nedgång.
Fördrivandet fungerar bäst då de vitkindande gässen skrämts och kan flytta sig för att äta till ett område där de inte orsakar allvarlig skada och där den tillgängliga födan är speciellt attraktiv för gässen. Utöver fördrivningsmetoderna inbegriper en heltäckande lösning att gässen förses med attraktiva och för rastandet och betandet lämpliga åkrar (gåsfält) där gässen kan äta i lugn och ro utan störning.
319 gårdar har ikraftvarande undantagslov
De vitkindade gässen som flyttar via Finland rastar och betar under den arktiska flytten främst på åkrar i östra Finland. Allvarlig skada på gröda orsakas av de vitkindande gässen som rastar och betar i stora flockar. Skadorna riktas främst till fodervallar och skott. Enligt naturvårdslagen är det förbjudet att avsiktligt störa fridlysta arter i synnerhet på viktiga rastplatser under flytten. Undantagslov för att fördriva vitkindade gäss har beviljats för att förhindra uppkomsten av allvarlig skada på gröda.
För tillfället är 66 undantagslov i kraft, vilka gäller 319 gårdar. 35 gårdar har ikraftvarande undantagslov som beviljats år 2022 för att avskjuta vitkindade gäss. Tillståndsområdena omfattar i en stor utsträckning åkrar i östra och södra Finland. Användningen av högljudda skrämmor är förbjudet under våren, eftersom man inte känner ännu igen tillräckligt inverkan av högljudda skrämmor vid fördrivningen, så att störningen som orsakas för övriga fåglar i området kunde uteslutas.
Undantagslov har sökts förhållandevis lite i jämförelse till ifjol.
Det finns ännu tid att ansöka om undantagslov via Regionförvaltningens e-tjänst:
- Regionförvaltningens e-tjänst
Tjänster: Under rubriken ”Undantagslov enligt naturvårdslagen” hittas ansökningsformuläret vid namnet ”Ansökan om att störa och döda fridlysta fåglar”.
De ikraftvarande undantagslovens tillståndsområden kan ses i karttjänsten:
Ytterligare information:
Överinspektör Liisa Maanpää, liisa.maanpaa@ely-keskus.fi, 0295 022 918,
NTM-centralen i Egentliga Finland
Den gemensamma e-posten för handläggarna av undantagslov vid NTM-centralen i Egentliga Finland: lajisuojelunpoikkeusluvat.varsinais-suomi@ely-keskus.fi
Tillstånd att avvika från arternas fridlysningsstadganden (ymparisto.fi)
Andra språk
Följ ELY-keskukset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från ELY-keskukset
Varsinais-Suomen ELY-keskus on antanut yhteysviranomaisen lausunnon Takajärven tuulivoimahankkeen YVA-ohjelmasta (Satakunta, Varsinais-Suomi)28.6.2024 12:00:59 EEST | Tiedote
Varsinais-Suomen elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskukselle (Varsinais-Suomen ELY-keskus) on 24.4.2024 toimitettu vireille Takajärven tuulivoimahanketta koskeva ympäristövaikutusten arviointiohjelma (YVA-ohjelma).
Sinilevähavainnot lisääntyneet runsaasti sekä meri- että sisävesialueilla (Varsinais-Suomi, Satakunta)27.6.2024 12:31:37 EEST | Tiedote
Sinilevähavainnot Lounais-Suomesta ovat lisääntyneet. ELY-keskuksen vakioseurannassa sinilevää on havaittu runsaasti sekä Saaristomerellä että sisävesillä. Havaintoja on myös Selkämereltä. Myös Rotarien seurantaan ja Vesi.fi-palveluun on tallennettu runsaita sinilevähavaintoja.
SeaMoreEco-hanke kartoittaa rannikkovesiä ja kehittää kunnostustoimenpiteitä (Etelä-Pohjanmaa, Pohjois-Pohjanmaa)26.6.2024 12:15:25 EEST | Tiedote
Pohjoisen Pohjanlahden matalat merialueet ovat tärkeä osa Itämerta, sillä alueiden biologinen monimuotoisuus on laaja. Samalla nämä matalat merialueet ja niiden lajit ovat alttiita ihmistoiminnan sekä ilmastonmuutoksen vaikutuksille. Nyt toista vuotta käynnissä oleva SeaMoreEco-hanke pyrkii kehittämään tehokkaita menetelmiä näiden arvokkaiden elinympäristöjen kartoittamiseksi sekä hoitamiseksi.
Saaristomerellä runsaasti sinilevähavaintoja, esiintymiä myös Lounais-Suomen sisävesillä (Varsinais-Suomi, Satakunta)20.6.2024 12:20:58 EEST | Tiedote
Sinilevähavainnot ovat lisääntyneet tällä viikolla runsaasti monin paikoin Saaristomerta, ja havaintoja on tullut myös Lounais-Suomen järviltä. Sinilevää on havaittu Varsinais-Suomen ELY-keskuksen vakioseurannassa. Havaintoja on tallennettu myös Rotarien seurantaan sekä Vesi.fi-palveluun. Lämpimällä säällä leväesiintymät voivat runsastua entisestään, tuulinen sää puolestaan sekoittaa vesimassaa ja estää laajojen levälauttojen muodostumista.
Saimaan ja Pielisen vedenkorkeudet kääntyneet laskuun, tulvahuiput takana myös muualla Vuoksen vesistöalueella (Kaakkois-Suomi, Etelä-Savo, Pohjois-Savo, Pohjois-Karjala)19.6.2024 11:06:25 EEST | Tiedote
Kuiva toukokuu ja suuret juoksutukset ovat kääntäneet Saimaan ja Pielisen vedenkorkeudet laskuun. Tulvahuiput jäivät selvästi aiemmin keväällä ennustettua alemmas. Saimaa on kuitenkin edelleen 55 cm ja Pielinen 25 cm ajankohdan keskimääräisen vedenkorkeuden yläpuolella. Vesistöalueen muut järvet ovat jo pääosin lähellä tavanomaisia kesäkorkeuksia tai niiden alapuolella. Uhkaava tulvatilanne oli muistutus siitä, että tulviin varautumiseen tulee kiinnittää vesistöalueella huomiota myös tulevaisuudessa.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum