Ateneumin taidemuseo / Konstmuseet Ateneum / Ateneum Art Museum

Utställningen Gothic Modern skriver den moderna konstens historia på nytt

Dela

Medeltidens och renässansens konst erbjöd 1900-talets konstnärer emotionellt material och metoder för att behandla människans innersta känslor, psykets mörka sidor samt födseln, döden, lidandet och sexualiteten. Utställningen Gothic Modern – från mörker till ljus lyfter fram ett fascinerande fenomen som inte förr har granskats i konsthistorien, och belyser hur det uppträder i kända konstnärers verk. Ateneum inledde det betydande, internationella samarbetsprojektet redan år 2018, och museet blir också den första platsen där utställningen visas, 4.10.2024–26.1.2025.

På vänster: målningen Cigarettrökande benrangel av Vincent van Gogh från år 1886. På höger: målningen Melisande av Marianne Stokes från period 1895–1898.
Vincent van Gogh: Cigarettrökande benrangel (1886). Van Gogh Museum, Amsterdam. | Marianne Stokes: Melisande (1895–1898). Wallraf-Richartz-Museum & Fondation Corboud, Cologne. Foto: © Rheinisches Bildarchiv Köln. Vänligen ladda ner bilderna från press.ateneum.fi.

Utställningen Gothic Modern skriver den moderna konstens historia på nytt. Den internationella utställningshelheten behandlar 1800- och 1900-talens moderna konst, där konstnärerna hämtade inspiration ur den europeiska medeltidens och nordliga renässansens konst. Den moderna konsten har sällan granskats ur perspektivet för hur den blickar mot det förgångna, och fenomenets omfattning har inte förr varit känd. Det betydande, internationella samarbetsprojektet startades av Ateneum år 2018, och museet blir också den första platsen där utställningen visas. 

Medeltidens och renässansens konst erbjöd 1900-talets konstnärer emotionellt material och metoder för att behandla människans innersta känslor samt födseln, döden, lidandet och sexualiteten. Konstnärerna var intresserade av att skildra den mörka sidan av människans psyke, det främmande och skrämmande. Efter första världskriget ville konstnärerna också uttrycka hur människan är en del av sin omgivning och av naturen. Att skildra gemenskap och trauma blev en del av den moderna konstens motiv. 

Konstnärer på utställningen är bland annat Arnold Böcklin, Lucas Cranach den äldre, Akseli Gallen-Kallela, Vincent van Gogh, Theodor Kittelsen, Käthe Kollwitz, Edvard Munch, Hugo Simberg, Helene Schjerfbeck, Marianne Stokes och Gustave Van de Woestyne

Förberedelserna för det internationella projektet inleddes före pandemin och kriget i Ukraina. Genom sina allmänmänskliga teman som förenar alla människor är utställningen Gothic Modern idag aktuellare än någonsin. Verken på utställningen behandlar livets stora frågor på ett rentav brutalt sätt och med svart humor. Samtidigt har utställningen en stark koppling till många framträdande populärkulturella fenomen i vår tid.     

Kända konstnärer som Edvard Munch och Käthe Kollwitz förknippade med det nya fenomenet

Utställningen presenterar kända konstnärer och verk, och deras koppling till det nya fenomenet. På utställningen associeras exempelvis Hugo Simbergs Dödens trädgård (1896) till fenomenet och ett perspektiv som den nya konsthistoriska forskningen har lyft fram. Helene Schjerfbeck förnyade sin egen produktion genom medeltidens konst. Viktiga verk av Edvard Munch ses också, bland dem ett av konstnärens kändaste, Solen. Samtidigt lyfter utställningen fram glömda namn som Fritz Boehle och Marianne Stokes. 

Centrala verk på utställningen Gothic Modern är de emotionella och samhälleliga grafiktrycken av den tyska konstnären Käthe Kollwitz (1867–1945), som bland annat behandlar krigets trauman, förlusten av ett barn och sorg. Kollwitz är idag ett stort internationellt namn inom konsten, och en separatutställning av konstnären visas på Museet för modern konst i New York till den 30:e juli 2024. Kollwitz konst är tidlös till sitt formspråk och dess teman tilltalar oss i vår tid där det finns ett behov av att behandla sorg och trauman också genom konsten.  

En blick mot det förgångna förnyade den moderna tidens konst

Medeltidens och renässansens konst och konstnärer, som Hans Holbein den yngre, Lucas Cranach den äldre och Matthias Grünewald, blev aktuella i den värld som uppstod efter första världskriget i början av 1900-talet. Konstnärerna hittade en kontaktyta med de tyskspråkiga ländernas konst och arkitektur samt deras formspråk, och blev intresserade av dem. Berlin blev tidens konstnärliga centrum, och medeltida städer som Brygge och Lybeck blev intressanta mål för konstnärerna. I de tyskspråkiga länderna väcktes ett intresse för den nordiska konsten, och man hittade gemensamma föremål för intresse.  

Blicken mot det förgångna förnyade konsten. Man tog intryck fritt och på olika sätt. Från olja på duk övergick konstnärerna till att också göra glaskonst, möbler och ryor. På Gothic Modern ses vid sidan av målningarna och grafikverken också föremål, skulpturer och möbler, bland annat ett sällan visat notskåp som Akseli och Mary Gallen-Kallela tillsammans snidade i slutet av 1890-talet. Konstnärerna var också intresserade av att renovera kyrkor, och tidens konst präglades av att den inte var kommersiell och av att konstskapandet vände sig inåt.  

Ateneum var initiativtagare för det internationella projektet och är den första platsen där utställningen visas 

 

Utställningen bygger på ett långt forskningsprojekt som för första gången granskar hur den moderna tidens konstnärer intresserade sig för medeltidens konst. Forskningen har letts av den gästande kuratorn, professor Juliet Simpson (Coventry University) tillsammans med Anna-Maria von Bonsdorff

Samarbetspartner för den internationella utställningen är Nasjonalmuseet i Oslo och Albertina Museum i Wien, där utställningen ses efter Ateneum. Kuratorer för utställningen är Ateneums museichef Anna-Maria von Bonsdorff, Nasjonalmuseets Vibeke Waallann Hansen och Cynthia Osiecki samt chefen för Alte Nationalgalerien Ralph Gleis.  

I samband med utställningen publiceras en omfattande utställningskatalog

 

I samband med utställningen publiceras en omfattande utställningskatalog på engelska och norska, och den distribueras av Hirmer Publishers, The University of Chicago Press (USA och Kanada) samt Thames & Hudson (övriga välden). Dessutom publiceras en mer kortfattad utställningskatalog på finska. Artiklarna har skrivits av Anna-Maria von Bonsdorff, Ralph Gleis, Vibeke Waallann Hansen, Kjartan Hauglid, Timo Huusko, Stephan Kuhn, Marja Lahelma, Jeanne Nuechterlein, Riitta Ojanperä, Cynthia Osiecki och Juliet Simpson. Chefredaktörer för den engelska och norska publikationen är Anna-Maria von Bonsdorff och Juliet Simpson. Redaktör för den engelska publikationen är Katja Ikäläinen. Redaktör för den finska publikationen är Hanne Selkokari.  

Du kan köpa en förhandsbiljett på webbplatsen


Om du vill vara säker på att komma in på museet vid den tidpunkt du vill rekommenderar vi att du köper din biljett på förhand. Du kan också reservera en biljett med Museikortet eller andra årskort, inga extra avgifter tillkommer. Biljetter säljs också vid dörren. 

Läs mera om biljettköp  

Konstmuseet Ateneum

Öppettider: Ti–fre kl. 10–20 | Lö–sö kl. 10–17 | Må stängt

Inträdesbiljetter: Normalt pris vid biljettkassan 22 € | Normalt pris via webben 20 € | Rabatterat pris 12 € | 18–24-åringar 12 € | Under 18 år gratis | Fritt inträde med Museikortet

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Edvard Munch: Öga i öga (1899–1900). Munchmuseet, Oslo. Foto: Munchmuseet / Ove Kvavik.
Edvard Munch: Öga i öga (1899–1900). Munchmuseet, Oslo. Foto: Munchmuseet / Ove Kvavik.
Ladda ned bild
Marianne Stokes: Melisande (1895–1898). Wallraf-Richartz-Museum & Fondation Corboud, Cologne. Foto: © Rheinisches Bildarchiv Köln.
Marianne Stokes: Melisande (1895–1898). Wallraf-Richartz-Museum & Fondation Corboud, Cologne. Foto: © Rheinisches Bildarchiv Köln.
Ladda ned bild
Vincent van Gogh: Cigarettrökande benrangel (1886). Van Gogh Museum, Amsterdam.
Vincent van Gogh: Cigarettrökande benrangel (1886). Van Gogh Museum, Amsterdam.
Ladda ned bild
Theodor Kittelsen: Höstkväll (1894–1896). Nasjonalmuseet for kunst, arkitektur og design, Oslo. Foto: Nasjonalmuseet/Andreas Harvik.
Theodor Kittelsen: Höstkväll (1894–1896). Nasjonalmuseet for kunst, arkitektur og design, Oslo. Foto: Nasjonalmuseet/Andreas Harvik.
Ladda ned bild
Edvard Munch: Vid dödsbädden (1896). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum, samling Sihtola. Foto: Finlands Nationalgalleri / Aleks Talve.
Edvard Munch: Vid dödsbädden (1896). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum, samling Sihtola. Foto: Finlands Nationalgalleri / Aleks Talve.
Ladda ned bild
Käthe Kollwitz: Hunger (1923). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Foto: Finlands Nationalgalleri / Jenni Nurminen.
Käthe Kollwitz: Hunger (1923). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Foto: Finlands Nationalgalleri / Jenni Nurminen.
Ladda ned bild
Hugo Simberg: Dödens trädgård (1896). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Foto: Finlands Nationalgalleri / Jenni Nurminen.
Hugo Simberg: Dödens trädgård (1896). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Foto: Finlands Nationalgalleri / Jenni Nurminen.
Ladda ned bild

Länkar

Finlands Nationalgalleri är det nationella museet för bildkonst. Nationalgalleriet upprätthåller tre av de kändaste museerna i Finland: Konstmuseet Ateneum, Museet för nutidskonst Kiasma och Konstmuseet Sinebrychoff. Vidare administrerar Nationalgalleriet den nationella konstsamlingen och arkivet kring den, bygger upp vårt kulturarv och främjar kulturbildningen. 

Andra språk

Följ Ateneumin taidemuseo / Konstmuseet Ateneum / Ateneum Art Museum

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Ateneumin taidemuseo / Konstmuseet Ateneum / Ateneum Art Museum

Välkommen till presskonferensen för Eero Järnefelt-utställningen på onsdag den 3 april 2024 kl. 10.15.20.3.2024 12:34:53 EET | Tiedote

Presskonferensen för utställningen hålls onsdagen 3.4.2024 kl. 10.15 både på Ateneum och på nätet – noggrannare information nedan. På Konstmuseet Ateneum ses 5.4–25.8.2024 en utställning som omfattar Eero Järnefelts (1863–1937) hela karriär. Järnefelt växte upp i en kosmopolitisk kulturfamilj och var en mästerlig natur- och porträttmålare som i sin konst ständigt sökte känsla och sanning. Den nu aktuella utställningshelheten presenterar hans omfattande produktion och hans betydelse för Finlands konst och för finskheten. De mångsidiga naturskildringarna kan få betraktaren att undra om den natur konstnären skildrade på 1800- och 1900-talen ännu existerar.

Tervetuloa Eero Järnefelt -näyttelyn tiedotustilaisuuteen keskiviikkona 3.4.202420.3.2024 12:34:53 EET | Tiedote

Näyttelyn tiedotustilaisuus on ke 3.4.2024 sekä Ateneumissa että verkossa klo 10.15 – lisätiedot alempana. Ateneumin taidemuseossa nähdään 5.4.–25.8.2024 mestarillisen luonto- ja henkilökuvaajan, tunnetta ja totuutta etsineen Eero Järnefeltin (1863–1937) koko uraa käsittävä näyttely. Kokonaisuus esittelee kosmopoliitin kulttuuriperheen kasvatin mittavaa tuotantoa sekä taiteilijan merkitystä Suomen taiteelle sekä suomalaisuudelle. Monipuoliset luontokuvaukset saavat pohtimaan, onko taiteilijan 1800- ja 1900-luvuilla kuvaamaa luontoa enää olemassa.

Welcome to the Eero Järnefelt exhibition press conference on Wednesday, April 3, 2024, at 10:1520.3.2024 12:34:53 EET | Press release

The press conference for the exhibition will be held on Wednesday 3 April 2024 at 10:15, on site at the Ateneum and online. For more information, see below. From 5 April to 25 August 2024, the Ateneum Art Museum will present an exhibition that covers the entire career of Eero Järnefelt (1863–1937). A master depicter of nature and people, Järnefelt always sought emotion and truth. The exhibition will present the extensive oeuvre of Järnefelt, who grew up in a cultured, cosmopolitan family, and it will explore the artist’s significance for Finnish art and Finnishness. The varied nature depictions raise the question of whether the natural environments captured by the artist in the 19th and 20th centuries still exist.

Naturens stora och små teman fascinerar på Eero Järnefelts utställning26.2.2024 14:10:48 EET | Tiedote

På Konstmuseet Ateneum ses 5.4–25.8.2024 en utställning som omfattar Eero Järnefelts (1863–1937) hela karriär. Järnefelt växte upp i en kosmopolitisk kulturfamilj och var en mästerlig natur- och porträttmålare som i sin konst ständigt sökte känsla och sanning. Den nu aktuella utställningshelheten presenterar hans omfattande produktion och hans betydelse för Finlands konst och för finskheten. De mångsidiga naturskildringarna kan få betraktaren att undra om den natur konstnären skildrade på 1800- och 1900-talen ännu existerar. Presskonferensen för utställningen hålls onsdagen 3.4.2024 både på Ateneum och på nätet – noggrannare information nedan.

Eero Järnefeltin näyttelyssä kiehtovat luonnon suuret ja pienet teemat26.2.2024 14:10:48 EET | Tiedote

Ateneumin taidemuseossa nähdään 5.4.–25.8.2024 mestarillisen luonto- ja henkilökuvaajan, tunnetta ja totuutta etsineen Eero Järnefeltin (1863–1937) koko uraa käsittävä näyttely. Kokonaisuus esittelee kosmopoliitin kulttuuriperheen kasvatin mittavaa tuotantoa sekä taiteilijan merkitystä Suomen taiteelle sekä suomalaisuudelle. Monipuoliset luontokuvaukset saavat pohtimaan, onko taiteilijan 1800- ja 1900-luvuilla kuvaamaa luontoa enää olemassa. Näyttelyn tiedotustilaisuus on ke 3.4.2024 sekä Ateneumissa että verkossa – lisätiedot alempana.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye