ELY-keskukset

Ovanligt mycket flytande döda trådalger har observerats i Skärgårdshavet

Dela

Under de senaste dagarna har NTM-centralen i Egentliga Finland fått observationer från flera platser runt Skärgårdshavet av algmassor som flyter i havet eller kustvatten. Det handlar om döda alger som har anrikats på botten och stigit upp till ytan. Alger som hamnar på stranden kan samlas in och till exempel komposteras.

Flytande trådalger.
Flytande trådalger. NTM-centralen i Egentliga Finland.

Algmassorna består huvudsakligen av döda trådalger, men bland dem kan det finnas till exempel blåstång, döda vattenväxter och fiskar.

Mängden observationer kan bero på att algerna har stigit upp till ytan på grund av nedbrytning och gasbildning som orsakats av den snabba uppvärmningen av vattnet, eller också på att det nu finns mer alger än vanligt. Svaga vindar kan också ha bidragit till att algerna blir flytande på ytan. Vanligtvis observeras döda trådalger senare under sommaren.

Trågalgernas överskott beror på övergödning av havet

Trådalger växer på klipp- och stenbottnar, men särskilt i övergödda vatten som påväxt på blåstång och annan vattenväxtlighet. När trådalger dör, lossnar de och samlas av vågor och strömmar till större ansamlingar. Ökningen av trådalger och förekomsten av döda algmattor beror på en överbelastning av näringsämnen i och med att havet övergöds. Den bakomliggande orsaken är med andra ord densamma som vid blomning av blågröna alger, grumligt vatten och andra följder av övergödning.

Döda trådalger förekommer på vattenytan och kan bilda mattliknande formationer på bottnar. Trådformiga algmattor kväver blåstången, rödalger och musslor i vattnet och kan täcka fiskarnas lekområden. Nedbrytningen av algmassan förbrukar syre och när syret tar slut fortsätter nedbrytningen via rötningsbakterier vilket bildar svavelväte, som luktar illa och är giftigt.

Döda trådalger som driver på ytan hamnar ofta på stränderna. När de bryts ner frigörs näringsämnen som orsakar lokal övergödning. Även i dessa fall förbrukar nedbrytningen syre, vilket kan leda till syrebrist i algmassan och omgivande vatten. Ansamlingar av döda trådalger, blåstång och vattenväxter på stränderna är normalt. Övergödningen har dock ökat mängden trådalger så mycket att det kan ha negativa effekter på den biologiska mångfalden i hela kustområdet. Med tiden kan till exempel en naturlig havsvik med sandbotten bli täckt av alger, växa igen och den ursprungliga livsmiljön kan förändras eller helt försvinna.

null
Flytande döda trådalger i Skärgårdshavet.

Alger kan samlas på egen hand och komposteras

Alger som samlats på egna stranden eller vid strandvattnet kan lätt samlas upp med håv eller kratta. Algmassan kan till exempel komposteras på ett lämpligt ställe tillräckligt långt från stranden så att algerna och innehållande näringsämnena inte hamnar tillbaka ut i havet.

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland har som mål att främja insamlingen av döda algmassor, och metoderna kommer att utvecklas under de närmaste åren. Utnyttjandet och återvinningen av algmassor ska också utredas och utvecklas genom olika projektarbeten. Dessutom är målet att utveckla mekaniserade metoder för att samla in större mängder alger.

Mer information:

NTM-centralen i Egentliga Finland: 

Havsexpert Wiljam Eklund, tfn 0295 022 083

Gruppchef Janne Suomela, tfn 0295 022 947

Nyckelord

Andra språk

Följ ELY-keskukset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från ELY-keskukset

SeaMoreEco-hanke kartoittaa rannikkovesiä ja kehittää kunnostustoimenpiteitä (Etelä-Pohjanmaa, Pohjois-Pohjanmaa)26.6.2024 12:15:25 EEST | Tiedote

Pohjoisen Pohjanlahden matalat merialueet ovat tärkeä osa Itämerta, sillä alueiden biologinen monimuotoisuus on laaja. Samalla nämä matalat merialueet ja niiden lajit ovat alttiita ihmistoiminnan sekä ilmastonmuutoksen vaikutuksille. Nyt toista vuotta käynnissä oleva SeaMoreEco-hanke pyrkii kehittämään tehokkaita menetelmiä näiden arvokkaiden elinympäristöjen kartoittamiseksi sekä hoitamiseksi.

Saaristomerellä runsaasti sinilevähavaintoja, esiintymiä myös Lounais-Suomen sisävesillä (Varsinais-Suomi, Satakunta)20.6.2024 12:20:58 EEST | Tiedote

Sinilevähavainnot ovat lisääntyneet tällä viikolla runsaasti monin paikoin Saaristomerta, ja havaintoja on tullut myös Lounais-Suomen järviltä. Sinilevää on havaittu Varsinais-Suomen ELY-keskuksen vakioseurannassa. Havaintoja on tallennettu myös Rotarien seurantaan sekä Vesi.fi-palveluun. Lämpimällä säällä leväesiintymät voivat runsastua entisestään, tuulinen sää puolestaan sekoittaa vesimassaa ja estää laajojen levälauttojen muodostumista.

Saimaan ja Pielisen vedenkorkeudet kääntyneet laskuun, tulvahuiput takana myös muualla Vuoksen vesistöalueella (Kaakkois-Suomi, Etelä-Savo, Pohjois-Savo, Pohjois-Karjala)19.6.2024 11:06:25 EEST | Tiedote

Kuiva toukokuu ja suuret juoksutukset ovat kääntäneet Saimaan ja Pielisen vedenkorkeudet laskuun. Tulvahuiput jäivät selvästi aiemmin keväällä ennustettua alemmas. Saimaa on kuitenkin edelleen 55 cm ja Pielinen 25 cm ajankohdan keskimääräisen vedenkorkeuden yläpuolella. Vesistöalueen muut järvet ovat jo pääosin lähellä tavanomaisia kesäkorkeuksia tai niiden alapuolella. Uhkaava tulvatilanne oli muistutus siitä, että tulviin varautumiseen tulee kiinnittää vesistöalueella huomiota myös tulevaisuudessa.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye