Studie: Överföringen av det grundläggande utkomststödet till FPA ökade antalet sökande och stödmottagare i Helsingfors, men stödperioderna blev kortare

Grundläggande utkomststöd kan beviljas om familjens inkomster och tillgångar inte räcker till för de nödvändiga utgifterna. Stödet beviljades av kommunens socialväsende fram till att genomförandet av stödet överfördes till FPA:s ansvar i samband med reformen 2017. Det förebyggande och kompletterande utkomststödet blev kvar i kommunerna och överfördes senare till socialväsendet i välfärdsområdena.

Målen för reformen av utkomststödet 2017 var bland annat att tröskeln för att ansöka om utkomststöd skulle bli lägre och att antalet personer som får stödet under en lång tid skulle minska. Forskare vid FPA har i en färsk studie klarlagt hur reformens målsättningar verkar ha uppfyllts. Studien baserar sig på ett heltäckande registermaterial som gäller Helsingforsbor åren 2011–2019.

Det blev vanligare att både söka och få utkomststöd

Före utkomststödsreformen blev det vanligare att både söka och få grundläggande utkomststöd i Helsingfors i början av 2010-talet, då arbetslöshetsgraden ökade även i Helsingfors. Strax innan utkomststödet överfördes till FPA:s ansvar skedde det en nedgång i arbetslöshetsnivån. Då blev det igen mer ovanligt att söka och få utkomststöd.

Då utkomststödet överfördes till FPA:s ansvar 2017, blev det igen vanligare att söka och få stöd trots att arbetslöshetsnivån fortsättningsvis sjönk. Antalet sökande i Helsingfors var fler än någonsin tidigare under 2010-talet. Efter reformens första skede började andelen personer som ansökte om stöd sett i relation till alla Helsingforsbor minska, men andelen förblev på en högre nivå än innan stödet hade överförts till FPA:s ansvar.

– För många kan det ha känts mer stigmatiserande att vara kund hos socialbyrån än hos FPA. Därför har man tidigare inte nödvändigtvis velat ansöka om utkomststöd om det bara rört sig om en tillfällig brist på pengar, säger FPA:s forskare Tuija Korpela.

Fler unga och låginkomsttagare bland mottagarna, färre pensionärer

Efter reformen var det vanligare att de som sökte och fick grundläggande utkomststöd var i synnerhet unga, personer med annan nationalitet än finsk, personer som hör till den lägsta inkomstkvintilen och personer som tidigare fått FPA:s förmåner.

– Många låginkomsttagare var redan sedan tidigare kunder vid FPA. Tröskeln för att söka grundläggande utkomststöd blev sannolikt lägre, dels på grund av att ansökan efter reformen görs på ett ställe som redan var bekant, dels för att FPA:s medarbetare bättre kunde vägleda rätt personer till att ansöka om stödet. Hos FPA finns det också goda möjligheter att uträtta sina ärenden via nätet, berättar Korpela.

Efter reformen fick Helsingforsbor som fyllt 65 år mer sällan än tidigare utkomststöd.

Att få långvarigt utkomststöd blev mer sällsynt

Utkomststödet är tänkt att vara ett kortvarigt och tillfälligt stöd. Under recessionen på 1990-talet blev utkomststödet dock en källa till långsiktig försörjning för många.

I början av 2010-talet fortsatte tiderna med utkomststöd att bli längre. År 2016 var den genomsnittliga stödtiden i Helsingfors 7,7 månader. När stödet överfördes till FPA minskade det genomsnittliga antalet stödmånader till 6,6 månader.

Särskilt mycket minskade tiden med utkomststöd bland äldre personer som fyllt 65 år. Före reformen 2016 fick cirka 40 procent av de äldre stödmottagarna i Helsingfors stödet i minst 10 månaders tid. Efter reformen 2017 hade denna andel minskat till 25 procent.

– De jämförelsevis stora förändringarna bland äldre kan delvis förklaras med att de före reformen kunde beviljas långvariga betalningsförbindelser för läkemedel av Helsingfors stad, även om någon kalkylmässig rätt till stödet inte hade uppstått. Vid FPA görs en noggrannare uppföljning av den kalkylmässiga rätten, berättar Korpela.

Nedskärningarna i den sociala tryggheten en utmaning för den kommande reformen av utkomststödet

Den sittande regeringen har dragit upp riktlinjerna för och avser att genomföra en totalreform av det grundläggande utkomststödet ännu under denna regeringsperiod. Syftet med den kommande reformen är enligt regeringsprogrammet att halvera antalet personer som behöver utkomststöd, öka sysselsättningen, minska utgifterna för utkomststödet och stärka stödets karaktär av tillfällig stödform i sista hand.

FPA:s forskare bedömer att nedskärningarna i den sociala tryggheten gör det svårare att uppnå reformens syften. Experterna anser att i synnerhet målsättningen att antalet mottagare av utkomststöd ska halveras verkar problematisk. Nedskärningar i förstahandsförmånerna leder enligt uppskattningar ofta till att fler behöver utkomststöd och att de får stödet under en lång tid.

– Det är svårt att se hur målen med totalreformen av utkomststödet, dvs. att minska antalet mottagare av utkomststöd och utgifterna för stödet, ska kunna nås när andra reformer samtidigt leder till ett ökat behov av utkomststöd, summerar Korpela.

Mer information

FPA:s forskare har skrivit utförligare om ämnet i FPA:s forskningsblogg.

Ursprunglig studie: Korpela, T., Heinonen, H.-M., & Laatu, M. (2024). Madaltuiko asiointikynnys? Perustoimeentulotukiasiakkuus Helsingissä ennen ja jälkeen Kela-siirron. Janus Sosiaalipolitiikan ja sosiaalityön tutkimuksen aikakauslehti, 32(2), 151–169.