ELY-keskuksetELY-keskuksetELY-keskukset

Bedömning av havsmiljöns tillstånd: Små förbättringar i tillståndet av Finlands havsområden, helhetsbilden fortfarande dålig

Dela

Finlands miljöcentral, miljöministeriet och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland informerar om en ny webbpublikation:

Östersjöns tillstånd är fortfarande i huvudsak dåligt. I alla havsområden stör övergödningens inverkan naturens mångfald och näringsvävens funktion. Den skadliga utvecklingen håller dock möjligtvis på att brytas. Även om förändringen inte är stor jämfört med den föregående tillståndsbedömningen  som publicerades 2018, syns en liten förändring till det bättre i uppföljningen på längre sikt.

Rehevä meriniitty.
Foto: Wiljam Eklund, NTM-centralen i Egentliga Finland.

Havsmiljöns tillstånd i Finland har bedömts med hjälp av ett omfattande expertnätverk under ledning av Finlands miljöcentral. Tillståndsbedömningen baserar sig på vetenskapliga och granskade resultat. Som material har det använts mellan 2017–2022 insamlat uppföljningsdata från havsområdet, som grundar sig på över hundra indikatorer från havsvården. Med hjälp av dessa kan man bedöma hur Finlands havsområden mår. En del av dem har följts upp i årtionden, men en del är nyare.

Genom skyddsåtgärder kan havsnaturen förbättras

I bedömningen av Östersjöns tillstånd granskas havsnaturens mångfald med hjälp av marina däggdjur, fåglar, fiskar, planktonsamhällen, havsbottens livsmiljöer och näringsväv. Havsnaturen är i ett trängt läge på grund av övergödning och många andra störningar förorsakade av människan. I växt- och djursamhällena på havsbottnen och i det öppna havets ekosystem har arter som gynnas av övergödning blivit vanligare. Havsnaturen är i genomsnitt i bättre skick i Bottniska viken än i de sydligare finska havsområdena. Förbättrat tillstånd kan ses bland annat i utvecklingen av gråsälen, fiskarna och vissa populationer av havsfåglar.

”Havsnaturen kan förbättras eller återställas genom skyddsåtgärder, när de riktas rätt och genomförs i tillräckligt stor omfattning. Detta syns bland annat som en positiv inverkan av fiskebegränsningarna på gösbeståndet i Skärgårdshavet eller när främmande rovdjur avlägsnas och havsfågelbeståndens ungproduktion visar goda resultat ", summerar koordinatorn för bedömningen av tillståndet, forskningschef Samuli Korpinen vid Finlands miljöcentral.

Övergödning och mänsklig verksamhet är de största orsakerna till Östersjöns dåliga tillstånd

De huvudsakliga orsakerna till Östersjöns försämrade tillstånd är människans aktiviteter till havs och på stranden och den övergödande belastningen som huvudsakligen kommer från avrinningsområdet. Till havs är sjötrafiken och fisket de verksamheter som huvudsakligen försämrar havets tillstånd.

Strandbyggen, rekreation, båtliv samt konstruktioner och muddringar som hör till dessa är de huvudsakliga orsakerna till havsnaturens dåliga tillstånd. Man har redan länge försökt minska belastningen från land, men åtgärderna har inte bitit tillräckligt och näringsbelastningen är fortfarande  Östersjöns största problem. Den har dock inte ökat i något havsområde och punktbelastningen har minskat i stor utsträckning. Särskilt i Finska viken och Skärgårdshavet upprätthålls havets övergödda tillstånd av näringsämnen som tidigare hamnat i havet på grund av mänsklig verksamhet, s.k. interna näringslager.

Främmande arter, nedskräpning och undervattensbuller förorsakar också problem

Antalet främmande arter i Finland har ökat och förekomsten av många skadliga främmande arter omfattar hela Finlands havsområde. Nedskräpning av haven syns särskilt på Finska vikens, Skärgårdshavets och Bottenvikens stränder, men mängden skräp på stränderna har minskat under uppföljningsperioden. Undervattensbullret orsakar dåligt tillstånd i Finska viken och bullret från sjöfarten har ökat under de senaste 10 åren.

Målet är ett gott tillstånd i havsmiljön

Även om det inte syns några stora förändringar i tillståndsbedömningarna mellan 2018 och 2024, har havets tillstånd på många sätt förbättrats under längre uppföljning. Läget för kustens bottendjur har i synnerhet förbättrats och mängden miljögifter och skräp vid stränderna har minskat, om man ser på uppföljningen av havetpå längre sikt. Havets tillståndsbedömning är ett kunskapsunderlag för åtgärder för att förbättra havets tillstånd. De nya åtgärderna är klara 2027.

Tillståndsbedömningen för Finlands havsförvaltningsplan gjordes senast 2018. Till skillnad från tidigare tillståndsbedömningar i rapportform har materialet denna gång presenterats på en nätsida, vilket gör det lättare för läsaren att hitta de teman som intresserar mest. Dessutom är det möjligt att bekanta sig med material som fördjupar bakgrunden till tillståndet och målen. Tillståndsbedömningen finns i sin helhet på adressen  Suomen meriympäristön tila 2024 (ymparisto.fi).

Mer information:

Kontaktperson vid Finlands miljöcentral (Syke): Samuli Korpinen
samuli.korpinen@syke.fi
Tel. +358 40 661 8977

Miljöministeriets kontaktperson:
Jan Ekebom
jan.ekebom@gov.fi
Tel. +358504351286

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finlands kontaktperson:
Janne Suomela
janne.suomela@ely-keskus.fi
Tel. +358407699072

Uppgifter om publikationen:

Webbpublikation på finska: Meriympäristön tila 2024

Webbpublikation på svenska: Havsmiljös tillstånd i Finland 2024

Piepponen H, Laamanen-Nicolas L, Korpinen S, Back M, Ekebom J, Suomela J, Lahtinen T, Paavilainen P & Rinne H (2024) Suomen meriympäristön tila 2024.

Verkkojulkaisu: Suomen meriympäristön tila 2024 (ymparisto.fi)

Nyckelord

NTM-centralerna är statliga myndigheter som främjar den regionala utvecklingen genom att sköta statsförvaltningens uppgifter och utveckling. NTM-centralerna sköter uppgifter i anslutning till näringar, arbetskraft, kunnande samt trafik och infrastruktur samt miljö och naturresurser. NTM-centralerna utvecklar och stöder ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar välfärd.

Andra språk

Följ ELY-keskukset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från ELY-keskukset

Uutta tietoa Kokemäenjoen merilohen ennallistamispotentiaalista: Kalateiden rakentaminen ei ELY-keskuksen mukaan parantaisi luontaisen lohikannan tilaa, ellei joen rakennusaste ratkaisevasti laske2.10.2024 10:35:06 EEST | Tiedote

Lohen luonnonkierron ennallistamisen suurin haaste Kokemäenjoessa on lajille soveltuvan lisääntymis- ja poikastuotantoalueiden vähäinen määrä. ELY-keskuksen arvion mukaan uusien selvityksien tulokset osoittavat, että Kokemäenjoen tilannetta ei merkittävästi parantaisi edes luonnonmukaisten kalateiden rakentaminen voimalaitosten yhteyteen. Merkittävin potentiaali lohen luonnonlisääntymiseen sijaitsee joen alajuoksulla ja Harjunpäänjoessa.

Uudet maanteiden hoitourakoitsijat aloittavat Kuusamon ja Kuhmon hoitourakoissa 1.10. (Pohjois-Pohjanmaa, Kainuu)1.10.2024 14:52:55 EEST | Tiedote

Pohjois-Pohjanmaan ELY-keskuksen toimialueella on kilpailutettu maanteiden hoitourakoitsijat Kuusamon ja Kuhmon hoitourakoihin. Kilpailutusten myötä alkavien maanteiden hoitourakoiden urakoitsijat vaihtuvat molemmissa urakoissa. Kuusamon urakoitsijana aloittaa Destia Oy ja Kuhmossa Terranor Oy. Alueurakoitsijat aloittavat viisivuotisen toimikautensa lokakuun alusta.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye