100 dagar till starten: Arbetskraftstjänsterna blir en del av kommu-nernas basservice i början av 2015
Organiseringsansvaret för offentliga arbetskraftstjänster överförs från staten till kommunerna i början av 2025. I och med reformen blir arbetskraftstjänsterna för både person- och företagskunder en del av kommunernas lagstadgade basservice. Statens arbets- och näringsbyråer, dvs. AN-byråerna, läggs ner. I samband med detta överförs drygt 4 000 anställda inom arbetskraftstjänsterna från staten till kommuner eller samkommuner genom överlåtelse av rörelse.
– Den stora reform som nu genomförs stärker kommunernas mångsidiga basservice ytterligare, och kommunerna får välkomna verktyg för att främja sysselsättningen, säger Kommunförbundets vice vd Timo Reina.
– Med reformen kommer tjänsterna närmare kommuninvånarna och blir därmed mer tillgängliga och verkningsfulla. Alla dessa faktorer tillsammans stöder målet om snabbare sysselsättning och främjar inte bara sysselsättningen utan också livskraften i hela regionen.
Överföringen av organiseringsansvaret från staten till kommunerna är en mycket stor omställning. Förutom personkunderna är också företagskunderna en viktig målgrupp i reformen. Genom arbetskraftstjänsterna får både person- och företagskunder rådgivning och handledning i jobbsökning, rekrytering och kompetensutveckling.
I början av 2025 träder också den nya integrationslagen i kraft, och kommunerna får då även det övergripande ansvaret för integrationsfrämjande. Integrationstjänsterna är avsedda för invandrade och syftar till att främja deras integration i Finland.
Varför överförs AN-tjänsterna till kommunerna?
Genom reformen kommer tjänsterna närmare kunderna. I fortsättningen hittar man arbetskraftstjänsterna på samma plats som till exempel kommunens utbildningstjänster, näringslivstjänster och samhällsbyggnadstjänster.
-Reformens mål är inte bara att överföra service och personal från staten till kommunerna. Tanken är att arbetskraftstjänsterna ska göras mer verkningsfulla, till exempel genom att yrkesutbildningen riktas så att den bättre stöder sysselsättningen och företagens behov i området. Reformen ska också stärka integrationens roll i främjandet av sysselsättningen och kommunernas roll i att aktivt locka kompetent arbetskraft, vid behov även från utlandet, förklarar Reina.
-Kommunerna känner sina invånare och områdets näringsliv bäst, vilket gör det möjligt att erbjuda skräddarsydda individuella tjänster enligt lokala behov. Reformen ger möjlighet till att göra saker på ett nytt sätt, säger Erja Lindberg, utvecklingschef vid Kommunförbundet.
Kommunerna är på slutrakan med förberedelserna
I dag, den 23 september, är det 100 dagar till starten och till överföringen av organiseringsansvaret. Tiden har varit knapp, men förberedelserna har framskridit i kommunerna och sysselsättningsområdena enligt tidsplanen och i gott samarbete. Ambitionen har varit att beakta alla tänkbara delfaktorer.
-I kommunerna ses reformen som en möjlighet att främja den lokala livskraften, som gör kommunerna attraktiva, påpekar Lindberg.
-Sysselsättningsområdena har uppgett att fasta serviceställen ska inrättas, men också olika distanstjänster och digitala tjänster samt vid behov pop up-tjänster. Det är med andra ord fråga om ett mångsidigt urval metoder att tillhandahålla kundorienterade arbetskraftstjänster, säger Lindberg.
Hur möts arbetstillfällen och arbetssökande i framtiden?
I och med reformen bildas 45 sysselsättningsområden, som från och med början av 2025 administrativt ansvarar för organiseringen av arbetskraftstjänster. De flesta områden organiserar sin service enligt modellen med en ansvarig kommun, fyra kommuner tillhandahåller service i egen regi och två områden tillämpar samkommunsmodellen.
Oavsett hur AN-tjänsterna organiserats administrativt och vilken struktur sysselsättningsområdena har kan invånarna i fortsättningen vända sig till sin egen kommun i frågor som gäller arbetskraftstjänster, på samma sätt som när de till exempel söker tekniska tjänster eller information om dagvårdsplatser. Kommunen står till tjänst med åtminstone vägledning och råd.
De arbetssökande behöver inte vidta några åtgärder för att tjänsteleverantören byts ut. Servicekanalerna kommer att hållas oförändrade och Jobbmarknaden kvarstår som elektronisk kanal för både person- och företagskunder.
Om sysselsättningstjänsterna eller de anställda får nya e-postadresser eller telefonnummer, informerar kommunerna om detta bland annat på sina webbsidor. AN-byråerna informerar sina kunder om ändringarna under höstens lopp i sina egna kanaler.
Närmare upplysningar:
Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn +358 9 771 2700,
timo.reina@kommunforbundet.fi
Erja Lindberg, utvecklingschef, tfn +358 9 771 2497,
+358 50 381 4096, erja.Lindberg@kommunforbundet.fi
Nyckelord
Kontakter
Hanna LassilaSakkunnig i kommunikation
Tel:+358 50 473 6278hanna.lassila@kuntaliitto.fiLänkar
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Beslutsfattarundersökningen 2024: Påverkningsmöjligheter lockar kommunalvalskandidater – beslutskulturen och trakasserier avskräcker21.11.2024 06:00:00 EET | Pressmeddelande
Vad lockar förtroendevalda att ställa upp i kommunalvalet och vilka faktorer minskar viljan att åta sig förtroendeuppdrag? Resultatet av den färska beslutsfattarundersökningen visar 1 700 förtroendevaldas och ledande tjänsteinnehavares åsikter om arbetet som förtroendevald och deras planer på att ställa upp i valet i vår. Över hälften av de nuvarande fullmäktigeledamöter som besvarade enkäten tänker ställa upp för omval och en tredjedel överväger att göra det, eftersom de är intresserade av kommunens aktuella sakfrågor och lockas av möjligheten att påverka kommunens framtidsutsikter. Faktorer som minskar viljan att ställa upp i valet är omständigheter i privatlivet, trakasserier och för vissa också beslutskulturen. Resultaten visar att det finns utmaningar, men att många ändå anser kommunalpolitiken vara en viktig metod att påverka.
Kuntavaaliehdokkaita motivoi vaikuttamisen halu – häirintä ja päätöksentekokulttuuri haastavat21.11.2024 06:00:00 EET | Tiedote
Yli puolet Kuntapäättäjätutkimukseen kyselyyn vastanneista, tällä hetkellä toimivista kunnanvaltuutetuista, aikoo jälleen asettua ehdolle ja kolmasosa harkitsee kuntavaaliehdokkuutta, sillä kunnan ajankohtaiset asiakysymykset ja mahdollisuus vaikuttaa kunnan tulevaisuudennäkymiin innostavat. Ehdokkuushaluja puolestaan vähentävät yksityiselämän kuormitus, häirinnän kokemukset sekä osan mielestä myös päätöksentekokulttuuri. Tuloksissa korostuu, että vaikka haasteita on, moni kokee kuntapolitiikan olevan merkityksellinen tapa vaikuttaa. Tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta selviää 1700 luottamushenkilön ja johtavan viranhaltijan näkemykset luottamushenkilötyöstä sekä aikeet asettua ehdolle ensi kevään vaaleissa. Vastaukset kattavat yli 90 prosenttia Manner-Suomen kunnista.
Muistutus: Toimittajille suunnattu taustoitustilaisuus (teams) ma 25.11.2024 klo 13-14: H-hetki lähestyy, kun TE-palvelut siirtyvät kuntiin20.11.2024 09:30:21 EET | Kutsu
Toimittajille suunnatussa tilaisuudessa ma 25.11.2024 klo 13-14 taustoitamme kuntien varautumista vuodenvaihteessa toteutuvaan TE-palvelujen siirtoon.
Kuntaverotus kiristyy vuonna 2025 ennakoitua vähemmän - veroprosentin korottajissa useita suuria kaupunkeja19.11.2024 12:27:07 EET | Tiedote
Kunnat ovat jälleen päättäneet tuloveroprosenteistaan. Vuonna 2025 tulovero nousee 68 kunnassa ja laskee neljässä kunnassa. Tuloveroprosenttiaan korottavissa kunnissa asuu 1,35 miljoonaa suomalaista. Tuloveroprosentti säilyy ennallaan 236 kunnassa.
Facebook och Instagram på topp i kommunernas kommunikation, AI-användningen varierar14.11.2024 13:23:53 EET | Pressmeddelande
Av sociala medier använder kommunerna mest Facebook (100 %), Instagram (98 %), YouTube (88 %) och LinkedIn (68 %). Meddelandetjänsten X används betydligt mindre än tidigare: för två år sedan användes den av 52 procent av kommunerna, men nu bara av 32 procent. Uppgifterna baserar sig på Kommunförbundets enkät om webbkommunikation och användning av sociala medier, vilken genomförs vartannat år.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum