Varsinais-Suomen ELY-keskus

Odlingen av rybs och raps ska ökas och effektiviseras med hjälp av ett nytt projekt

Dela

Den finländska livsmedelsindustrin har redan länge önskat mer inhemsk rybs och raps på marknaden. Efterfrågan skulle räcka till även om produktionen tredubblades från den nuvarande nivån. Odlingen av rybs och raps skulle kunna bidra till att öka den ekonomiska lönsamheten för gårdar. Dessutom skulle det gynna miljön.

Keltainen rypsipelto.
Egentliga Finlands klimatförhållanden erbjuder goda förutsättningar för rybs och raps. Janica Vilen NTM-centralen

Pyhäjärvi-institutet har inlett ett nytt utvecklingsprojekt för att öka odlingssäkerheten och -mängden för rybs och raps. NTM-centralen i Egentliga Finland har beviljat projektet EU:s landsbygdsfinansiering. Projektets totala finansiering är 567 000 euro, varav stödets andel är 80 procent. Projektets privata finansiering har erhållits från olika aktörer inom branschen. Det var lätt att hitta motivation för finansiering av projektet, eftersom behovet av inhemsk rybs och raps är stort. Självförsörjningsgraden för oljeväxter varierar mellan 20 och 30 procent, vilket innebär att största delen av råvarorna för närvarande måste importeras från utlandet.

Projektet genomförs i fem landskap: Egentliga Finland, Nyland och Södra Österbotten, där det redan produceras mycket rybs och raps, samt Mellersta Finland och Södra Savolax, där det finns särskild potential för produktion. För närvarande växer största delen av Finlands rybs och raps i Egentliga Finland. Den totala skördearealen i Finland är cirka 40 000 hektar, varav nästan 10 000 hektar finns i Egentliga Finland. Rybs är i allmänhet något lättare att odla och övervintrar bättre. Raps är något mer krävande, men skördepotentialen är större om man lyckas.  Båda används på samma sätt.

Fler odlare behövs

Pyhäjärvi-institutets utvecklingschef Sauli Jaakkola som koordinerar projektet kan genast komma på flera skäl till varför det lönar sig för nya jordbrukare att inkludera rybs eller raps i växtföljden.

– Ekonomin är det bästa lockmedlet. Om rybs eller raps lyckas ens medelmåttigt är det mer lönsamt än spannmålsodling. Dessutom är den en bra förgröda som gör växtföljden mångsidigare. På spannmålsgårdarna klarar man sig med samma utrustning. Dessutom är det en blommande växt som ökar den biologiska mångfalden och resiliensen, vilket alltid ligger i jordbrukarens intresse.

För närvarande är dock många jordbrukare tveksamma inför att börja odla på grund av odlingens utmaningar.

– De största utmaningarna är växtskyddet och bristen på kompetens. Det finns redan mycket information och lösningar, och i detta projekt försöker vi sprida dessa vidare. Dessutom producerar projektet ny kunskap, till exempel med hjälp av olika gårdsförsök.

I sommar testade man sådd av höstrybs i skyddssäd på 10 hektar i Somero, där det såddes mellan rader av korn. Nu har kornet tröskats och försöket verkar ha lyckats.

– Kornskörden var bra, och rybsplantorna klarade korntröskningen fint. Nu väntar vi och ser hur det övervintrar, och nästa år får vi se slutresultaten, berättar Jaakkola.

Om försöket lyckas underlättar det odlingen av rybs på många gårdar. I allmänhet bör höstrybs sås redan innan åkrarna är skördade. Om skörden av den föregående grödan fördröjs måste höstrybs eller höstraps sås för sent, varvid det uppstår problem med övervintringen.

I Pemar testas å sin sida sådd av både höst- och vårraps samtidigt, och i Södra Österbotten har man undersökt hur tidpunkten för gödsling och skörd påverkar oljehalten i växterna.

Målet är högre skördenivåer och säkrare odling

Den genomsnittliga skördenivån för rybs och raps i höst- och vårform är cirka 1 400 kilogram per hektar, även om det finns stor variation i skördenivåerna. Odlingens framgångspotential kan påverkas bland annat genom alternativa växtskyddsmetoder, skötsel av markens bördighet, sortkännedom och optimering av näringsförsörjningen.

– Utmaningarna är alltså kända, och i detta projekt är målet att hitta praktiska lösningar på dem. Förhoppningsvis kan vi åstadkomma en förändring!

RypsiRapsi-forumet som stöd

År 2023 grundades RypsiRapsi-forumet i Finland: en utvecklingsgrupp för oljeväxtproduktion, vars mål är att främja odlingen av rybs och raps och dess lönsamhet i Finland.

– Forumet ger långsiktighet till utvecklingen, och med hjälp av det har vi samlat in information om utmaningarna med till exempel odling av rybs och raps. Forumet förenar jordbrukare, industri, forskning och rådgivning. Genom forumet hade vi redan goda kontakter med jordbrukare när detta projekt startade, berättar Jaakkola.

Pyhäjärvi-institutets projekt för att öka odlingssäkerheten och -mängden för rybs och raps pågår till slutet av år 2026. Projektets delgenomförare är Nylands Svenska Lantbrukssällskap och ProAgria Centralförbund.

Tilläggsuppgifter:

Pyhäjärvi-institutet, Sauli Jaakkola
tfn 044 045 6423, e-postt: sauli.jaakkola@pji.fi

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Keltainen rypsipelto.
Egentliga Finlands klimatförhållanden erbjuder goda förutsättningar för rybs och raps.
Janica Vilen NTM-centralen
Ladda ned bild
Pelto, jossa on syysrypsin taimia korjatun ohran riviväleissä.
Plantberäkning i Somero.
Pyhäjärvi-institutet.
Ladda ned bild
Lähikuva Sauli Jaakkolasta.
Sauli Jaakkola
Pyhäjärvi-institutet
Ladda ned bild
Ihminen pellolla laskemassa taimia.
Plantberäkning i Somero.
Pyhäjärvi-institutet
Ladda ned bild

Länkar

NTM-centralen i Egentliga Finland

NTM-centralerna främjar den regionala utvecklingen genom att sköta statsförvaltningens verkställighets- och utvecklingsuppgifter i regionerna. Uppgifterna indelas i tre delområden: näringar, arbetskraft och kompetens; trafik och infrastruktur samt miljö och naturresurser.

Andra språk

Följ Varsinais-Suomen ELY-keskus

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Varsinais-Suomen ELY-keskus

Förnyandet av Norrbys förbindelsebåtsbrygga inleds i Iniö3.10.2024 09:20:00 EEST | Pressmeddelande

NTM-centralen i Egentliga Finland inleder byggandet av en ny förbindelsebåtsbrygga i Norrby i Iniö vecka 42. Byggnadsarbetet pågår fram till slutet av 2024. Den nya förbindelsebåtsbryggan byggs på samma plats som den nuvarande bryggan. Bryggan är ur bruk under tiden arbetet pågår och som ersättande hamn fungerar Kanvik. Vi beklagar de olägenheter som byggnadsarbetet orsakar förbindelsefartygstrafiken.

Vid NTM-centralen i Egentliga Finland inleds en temaansökan för allmännyttiga miljö- och klimatinvesteringar2.10.2024 09:07:58 EEST | Pressmeddelande

NTM-centralen i Egentliga Finland har öppnat en ny temaansökan för allmännyttiga miljö- och klimatinvesteringar för tiden 1.10.2024–15.11.2024. För temaansökan finns en separat finansieringskvot på 800 000 euro för allmännyttiga miljö- och klimatinvesteringar. Med hjälp av allmännyttiga miljö- och klimatinvesteringar kan man stävja klimatförändringen, förbättra vattnens status eller främja en hållbar skötsel av naturresurserna och den biologiska mångfald. Det offentliga stödet för investeringar utgör högst 80 % av de stödberättigande kostnaderna. Som privat finansiering duger t.ex. talkoarbete. Stöd kan beviljas offentligrättsliga eller privaträttsliga sammanslutningar, t.ex. föreningar och kommuner. Föremålet för investeringen ska i regel vara tillgängligt för områdets invånare och aktörer i allmännyttigt syfte. Stödansökningarna behandlas och avgörs efter urvalsperiodens slut. Ansökningar som uppfyller stödvillkoren bedöms utifrån urvalskriterierna. NTM-centralerna i Egentliga Finlan

Varsinais-Suomen ELY-keskuksessa alkoi yleishyödyllisten ympäristö- ja ilmastoinvestointien teemahaku2.10.2024 09:07:58 EEST | Tiedote

Varsinais-Suomen ELY-keskus on avannut uuden teemahaun EU:n maaseuturahoitukseen kuuluville yleishyödyllisille ympäristö- ja ilmastoinvestoinneille 1.10.2024–15.11.2024 väliseksi ajaksi. Teemahaulle on käytettävissä erillinen yleishyödyllisiin ympäristö- ja ilmastoinvestointeihin kohdennettu 800 000 euron rahoituskiintiö. Yleishyödyllisten ympäristö- ja ilmastoinvestointien avulla voi hillitä ilmastonmuutosta, parantaa vesien tilaa tai edistää luonnonvarojen kestävää hoitoa ja luonnon monimuotoisuutta. Investointien julkisen tuen osuus on enintään 80 % tukikelpoisista kustannuksista. Yksityiseksi rahoitukseksi käy esimerkiksi talkootyö. Tukea voidaan myöntää julkisoikeudelliselle tai yksityisoikeudelliselle yhteisölle, esimerkiksi yhdistyksille ja kunnille. Investoinnin kohteen tulee pääsääntöisesti olla alueen asukkaiden ja toimijoiden yleishyödyllisessä käytössä. Tukihakemukset käsitellään ja ratkaistaan valintajakson päätyttyä. Tukiehdot täyttävät hakemukset arvioidaan valintaperust

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye