Östersjöns övervakningsresor: Syresituationen i bottenvattnet är dålig i norra Östersjön och Finska vikens öppna hav
Finlands miljöcentrals (Syke) havsforskningsfartyg Aranda och kustövervakningsfartyget har återvänt från sensommarens övervakningsresor. Syresituationen i djupvattnet i Finska vikens öppna hav är fortfarande dålig och bottnarna är i allmänhet döda på djup över 60 meter. Den senaste saltvattenpulsen i slutet av förra året var inte tillräcklig för att förbättra syresituationen i huvudbassängens djupvatten. Bottenvikens tillstånd är fortfarande bättre än de sydligare havsområdena. Fosforhalten har dock ökat och syresituationen i Bottenhavets djupvatten har försämrats. Eutrofieringen i kustvattnen längs Finland södra kust är i allmänhet på en måttlig eller otillfredsställande nivå.
“Resultaten från sommarens övervakningsresor överraskar inte och inga stora förändringar i Östersjöns tillstånd observerades. Arbetet med att förbättra Östersjöns tillstånd är långsiktigt och kräver kontinuerlig övervakning. Resultaten av arbetet syns med fördröjning och utan alla ansträngningar skulle havets tillstånd säkert vara sämre”, betonar Arandas expeditionsledare, äldre forskare Pekka Kotilainen från Finlands miljöcentral.
Havsforskningsfartyget Arandas resa i augusti gick till Finska viken, Skärgårdshavet, Bottniska viken och de norra delarna av Östersjöns huvudbassäng (bild 1). Samtidigt genomfördes en kustövervakningsresa med fartyget Hessu i Finska viken och Skärgårdshavet.
Under resorna samlades, förutom närings- och syreprover, även information om bland annat algtoxiner, förändringar i bottenfauna- och planktonsamhällen samt klimatförändringens effekter på den marina miljön. Sensommarens näringsobservationer är viktiga för Östersjökommissionens (HELCOM) bedömning av eutrofieringssituationen.
Observationer från Finska viken: Syresituationen i djupvattnet är fortfarande dålig
Syresituationen i djupvattnet i Finska vikens öppna hav är fortfarande dålig (bild 2). Detta ökar mängden näringsämnen som orsakar eutrofiering, eftersom fosforreserverna i bottensedimentet frigörs och mängden fosfatfosfor ökar i bottenvattnet.
Enligt observationerna från juni förekom bottenfauna endast på en liten del av observationsstationerna i öppna havet. På djup över 60 meter var bottnarna i allmänhet döda, särskilt i västra och centrala Finska viken. Havsbottnen bedöms vara död när syret har tagit slut och de syreberoende bottenlevande djuren och fiskarna har försvunnit från området.
Blågröna alger förekom i hela Finska viken, även om inga egentliga algblomningar observerades i öppna havet under augustiresan. Öronmaneter, som har varit rikliga längs Finlands kuster i år, observerades särskilt i västra Finska viken.
Observationer från norra Östersjön: Svavelvätehalterna högre än normalt
Djupvattnet i huvudbassängen var syrefritt från 80 meter och djupare, och de observerade svavelvätehalterna var högre än långtidsgenomsnittet. Detta beror på den accelererade nedbrytningen av organiskt material. Halterna av lösta näringsämnen i ytskiktet var typiskt låga för årstiden.
I proverna som togs under forskningsresan kunde inga tecken från saltvattenpulsen som kom in i Östersjön i december 2023 ses.
Observationer från Bottenviken och Skärgårdshavet: Syrehalterna i Bottenhavets djupvatten fortfarande på god nivå
Inga betydande förändringar observerades i syre- och näringssituationen i Bottenhavets djupvatten. Syrehalterna i djupvattnet har minskat under 2000-talet, men är fortfarande på en relativt god nivå. Fosforhalterna i Bottenhavet har ökat under hela 2000-talet.
Även i Bottenviken har halterna av löst fosfor ökat sedan 2010-talet. Under resan observerades blågröna alger i ytvattnet på vissa ställen. Blågröna alger observeras inte varje år i Bottenvikens öppna hav.
På grund av nedbrytningen av organiskt material observerades också lägre syrehalter och förhöjda halter av silikat och ammoniumkväve i ytskiktet.
Syresituationen i bottenvattnet i Skärgårdshavet var måttlig. Halterna av löst fosfor var högre än långtidsgenomsnittet för årstiden.
Observationer från Finska vikens och Skärgårdshavets kustvatten: Ingen förändring i eutrofieringssituationen
Observationerna från kustvattnen i centrala Finska viken och norra Skärgårdshavet stöder väl resultaten från den senaste rapporten om tillståndet i Finlands marina miljö. Tillståndet i kustvattnen i Skärgårdshavet och Finska viken är måttligt eller otillfredsställande (bild 3). Eutrofieringsnivån har förblivit densamma på de flesta områden och indikatorer sedan 1990-talet.
Både i Finska viken och Skärgårdshavet syntes eutrofieringens effekt på vissa ställen som försämrad syresituation i även relativt grunda kustdjup. Bottenfaunasamhällets tillstånd var dåligt eller de saknades helt i Finska vikens yttre skärgård, där påverkan från huvudbassängens djupvatten är mest påtaglig. Vid observationspunkterna där syret var slut eller dess halt var låg, uppmättes klart förhöjda halter av fosfatfosfor.
Övervakningsdata är nödvändiga för vattenvården
Finlands miljöcentrals förnyade kustövervakning, som uppdaterades för ett år sedan, fokuserar på närings- och kolcyklerna i kustvattnen och -sedimenten i Finska viken och Skärgårdshavet. Övervakningsdatan stöder bedömningen av effektiviteten av vattenvårdsåtgärderna som genomförs i avrinningsområdena. Dessutom belyser de de interna processernas roll i näringscyklerna i Östersjöns djupvatten och kustdjup samt klimatförändringens effekter på kolcyklerna i kustvattnen.
Nyckelord
Kontakter
Expeditionsledare på Aranda, äldre forskare Pekka Kotilainen, tel. 0295 251 317, fornamn.efternamn@syke.fi
Expeditionsledare på Aranda, forskningsprofessor Maiju Lehtiniemi, tel. 0295 251 356, fornamn.efternamn@syke.fi
Bottnarnas tillstånd, bottenfauna, specialforskare Henrik Nygård, tel. 0295 251 469, fornamn.efternamn@syke.fi
Kustövervakning, specialforskare Seppo Knuuttila, tel. 0295 251 286, fornamn.efternamn@syke.fi
Finlands miljöcentrals medietjänst
Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.
Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.
Bilder
Länkar
Finlands miljöcentral - Med kunskap skapar vi hopp.
Finlands miljöcentral
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI
0295 251 000
Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.
Följ Suomen ympäristökeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus
Väitös: Pahamaineiset sinilevälajit hyödyntävät kevätkukinnan jälkeistä fosfaattia oletettua vähemmän19.11.2024 08:30:00 EET | Tiedote
Rihmamaiset sinilevälajit, joista osa on myrkyllisiä, hyödyntävät kevätkukinnasta jäljelle jäävää fosfaattia oletettua vähemmän. Tähän tulokseen päädyttiin Mari Vanharannan väitöskirjassa, joka tarkastetaan 22.11.2024. Väitöskirjassa tutkittiin kevätkukinnan jälkeisen planktonyhteisön kykyä hyödyntää ylijäämäistä fosfaattia. Ylijäämäisen fosfaatin ja sinileväkukintojen välisen yhteyden ymmärtäminen on tärkeää sinileväkukintojen riskiarvioiden laatimisessa ja Itämeren rehevöitymisongelman hallitsemisessa.
Fosforläckaget från jordbruket kan minskas med hjälp av strukturkalk och jordförbättringsfiber som uppkommer som biprodukter i industrin14.11.2024 07:50:00 EET | Pressmeddelande
Användning av strukturkalk och jordförbättringsfiber som jordförbättringsmedel minskade erosion från åkrarna enligt en färsk studie. Därmed minskade också belastningen av fosfor på hav, sjöar och vattendrag. Belastningen från tillrinningsområdet minskade med omkring tio procent. På enstaka åkrar sjönk fosforhalterna i vattnet som rinner ut via täckdikena med upp till 70 procent. Strukturkalk och jordförbättringsfiber förbättrar markens struktur, vilket minskar läckaget från åkrarna till vattendragen. Studien visade också att skörden kan bli bättre. Effekterna av jordförbättringsmedel undersöktes för första gången för stora tillrinningsområden på över 100 hektar.
Maatalouden fosforikuormaa vesiin voidaan vähentää teollisuuden sivutuotteina syntyvillä rakennekalkilla ja ravinnekuidulla14.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote
Rakennekalkin tai ravinnekuidun käyttö pellolla maanparannusaineena vähensi uuden tutkimuksen mukaan kiintoaineen kulkeutumista pelloilta ja siten myös kiintoaineeseen sitoutuneen fosforin kuormitusta vesiin. Fosforikuorma valuma-alueelta väheni noin kymmenen prosenttia. Yksittäisillä pelloilla salaojavesien fosforipitoisuudet laskivat jopa 70 prosenttia. Rakennekalkki ja ravinnekuitu parantavat maan rakennetta, jolloin huuhtouma pelloilta vesiin vähenee. Tutkimus osoitti myös sadon paranemista. Maanparannusaineiden vaikutuksia vesistökuormitukseen tutkittiin ensimmäistä kertaa laajoilla, yli 100 hehtaarin valuma-alueilla.
Policy Brief: Limiting sulphate load of wastewaters calls for environmental quality standards7.11.2024 07:55:00 EET | Press release
The clean energy transition and the green transition are bringing mining and battery technology industries to Finland. As a result, sulphate discharges into inland waters and the Baltic Sea will increase. Sulphate also has beneficial effects in water bodies, and it is not currently classified as a harmful substance. However, a high local load may adversely affect aquatic organisms, especially in lakes with a naturally low sulphate concentration. In its new Policy Brief, the Finnish Environment Institute issues recommendations for reducing the harmful effects of the sulphate load in wastewaters.
Politiikkasuositus: Jätevesien sulfaattikuorman rajoittamiseksi tarvitaan ympäristönlaatunormit7.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote
Siirtyminen puhtaaseen energiaan ja vihreä siirtymä ovat tuomassa Suomeen kaivostoimintaa ja akkuteknologiateollisuutta. Tämän seurauksena jätevesien sulfaattikuorma sisävesiin ja Itämereen kasvaa. Sulfaatilla on vesistöissä myös hyödyllisiä vaikutuksia, eikä sulfaattia nykyisin luokitella haitalliseksi aineeksi. Suuri paikallinen kuorma voi kuitenkin vaikuttaa haitallisesti vesieliöstöön etenkin järvissä, joissa sulfaattia on niukasti. Suomen ympäristökeskuksen uusi Policy Brief -julkaisu antaa suosituksia jätevesien sulfaattikuorman haittojen vähentämiseksi.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum