Östersjöns övervakningsresor: Syresituationen i bottenvattnet är dålig i norra Östersjön och Finska vikens öppna hav
Finlands miljöcentrals (Syke) havsforskningsfartyg Aranda och kustövervakningsfartyget har återvänt från sensommarens övervakningsresor. Syresituationen i djupvattnet i Finska vikens öppna hav är fortfarande dålig och bottnarna är i allmänhet döda på djup över 60 meter. Den senaste saltvattenpulsen i slutet av förra året var inte tillräcklig för att förbättra syresituationen i huvudbassängens djupvatten. Bottenvikens tillstånd är fortfarande bättre än de sydligare havsområdena. Fosforhalten har dock ökat och syresituationen i Bottenhavets djupvatten har försämrats. Eutrofieringen i kustvattnen längs Finland södra kust är i allmänhet på en måttlig eller otillfredsställande nivå.
“Resultaten från sommarens övervakningsresor överraskar inte och inga stora förändringar i Östersjöns tillstånd observerades. Arbetet med att förbättra Östersjöns tillstånd är långsiktigt och kräver kontinuerlig övervakning. Resultaten av arbetet syns med fördröjning och utan alla ansträngningar skulle havets tillstånd säkert vara sämre”, betonar Arandas expeditionsledare, äldre forskare Pekka Kotilainen från Finlands miljöcentral.
Havsforskningsfartyget Arandas resa i augusti gick till Finska viken, Skärgårdshavet, Bottniska viken och de norra delarna av Östersjöns huvudbassäng (bild 1). Samtidigt genomfördes en kustövervakningsresa med fartyget Hessu i Finska viken och Skärgårdshavet.
Under resorna samlades, förutom närings- och syreprover, även information om bland annat algtoxiner, förändringar i bottenfauna- och planktonsamhällen samt klimatförändringens effekter på den marina miljön. Sensommarens näringsobservationer är viktiga för Östersjökommissionens (HELCOM) bedömning av eutrofieringssituationen.
Observationer från Finska viken: Syresituationen i djupvattnet är fortfarande dålig
Syresituationen i djupvattnet i Finska vikens öppna hav är fortfarande dålig (bild 2). Detta ökar mängden näringsämnen som orsakar eutrofiering, eftersom fosforreserverna i bottensedimentet frigörs och mängden fosfatfosfor ökar i bottenvattnet.
Enligt observationerna från juni förekom bottenfauna endast på en liten del av observationsstationerna i öppna havet. På djup över 60 meter var bottnarna i allmänhet döda, särskilt i västra och centrala Finska viken. Havsbottnen bedöms vara död när syret har tagit slut och de syreberoende bottenlevande djuren och fiskarna har försvunnit från området.
Blågröna alger förekom i hela Finska viken, även om inga egentliga algblomningar observerades i öppna havet under augustiresan. Öronmaneter, som har varit rikliga längs Finlands kuster i år, observerades särskilt i västra Finska viken.
Observationer från norra Östersjön: Svavelvätehalterna högre än normalt
Djupvattnet i huvudbassängen var syrefritt från 80 meter och djupare, och de observerade svavelvätehalterna var högre än långtidsgenomsnittet. Detta beror på den accelererade nedbrytningen av organiskt material. Halterna av lösta näringsämnen i ytskiktet var typiskt låga för årstiden.
I proverna som togs under forskningsresan kunde inga tecken från saltvattenpulsen som kom in i Östersjön i december 2023 ses.
Observationer från Bottenviken och Skärgårdshavet: Syrehalterna i Bottenhavets djupvatten fortfarande på god nivå
Inga betydande förändringar observerades i syre- och näringssituationen i Bottenhavets djupvatten. Syrehalterna i djupvattnet har minskat under 2000-talet, men är fortfarande på en relativt god nivå. Fosforhalterna i Bottenhavet har ökat under hela 2000-talet.
Även i Bottenviken har halterna av löst fosfor ökat sedan 2010-talet. Under resan observerades blågröna alger i ytvattnet på vissa ställen. Blågröna alger observeras inte varje år i Bottenvikens öppna hav.
På grund av nedbrytningen av organiskt material observerades också lägre syrehalter och förhöjda halter av silikat och ammoniumkväve i ytskiktet.
Syresituationen i bottenvattnet i Skärgårdshavet var måttlig. Halterna av löst fosfor var högre än långtidsgenomsnittet för årstiden.
Observationer från Finska vikens och Skärgårdshavets kustvatten: Ingen förändring i eutrofieringssituationen
Observationerna från kustvattnen i centrala Finska viken och norra Skärgårdshavet stöder väl resultaten från den senaste rapporten om tillståndet i Finlands marina miljö. Tillståndet i kustvattnen i Skärgårdshavet och Finska viken är måttligt eller otillfredsställande (bild 3). Eutrofieringsnivån har förblivit densamma på de flesta områden och indikatorer sedan 1990-talet.
Både i Finska viken och Skärgårdshavet syntes eutrofieringens effekt på vissa ställen som försämrad syresituation i även relativt grunda kustdjup. Bottenfaunasamhällets tillstånd var dåligt eller de saknades helt i Finska vikens yttre skärgård, där påverkan från huvudbassängens djupvatten är mest påtaglig. Vid observationspunkterna där syret var slut eller dess halt var låg, uppmättes klart förhöjda halter av fosfatfosfor.
Övervakningsdata är nödvändiga för vattenvården
Finlands miljöcentrals förnyade kustövervakning, som uppdaterades för ett år sedan, fokuserar på närings- och kolcyklerna i kustvattnen och -sedimenten i Finska viken och Skärgårdshavet. Övervakningsdatan stöder bedömningen av effektiviteten av vattenvårdsåtgärderna som genomförs i avrinningsområdena. Dessutom belyser de de interna processernas roll i näringscyklerna i Östersjöns djupvatten och kustdjup samt klimatförändringens effekter på kolcyklerna i kustvattnen.
Nyckelord
Kontakter
Expeditionsledare på Aranda, äldre forskare Pekka Kotilainen, tel. 0295 251 317, fornamn.efternamn@syke.fi
Expeditionsledare på Aranda, forskningsprofessor Maiju Lehtiniemi, tel. 0295 251 356, fornamn.efternamn@syke.fi
Bottnarnas tillstånd, bottenfauna, specialforskare Henrik Nygård, tel. 0295 251 469, fornamn.efternamn@syke.fi
Kustövervakning, specialforskare Seppo Knuuttila, tel. 0295 251 286, fornamn.efternamn@syke.fi
Finlands miljöcentrals medietjänst
Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.
Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.
Bilder
Länkar
Finlands miljöcentral - Med kunskap skapar vi hopp.
Finlands miljöcentral
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI
0295 251 000
Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.
Följ Suomen ympäristökeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus
Kommunernas konsumtionsbaserade utsläpp långt ifrån en hållbar nivå17.12.2024 06:01:00 EET | Pressmeddelande
Finlands miljöcentral (Syke) har publicerat alla finländska kommuners konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp från 2019. Enligt resultaten är kommunerna i Finland mycket långt ifrån hållbar konsumtion.
Kuntien kulutusperäiset päästöt kaukana kestävästä tasosta17.12.2024 06:01:00 EET | Tiedote
Suomen ympäristökeskus (Syke) on julkaissut kaikkien Suomen kuntien kulutusperäiset kasvihuonekaasupäästöt vuodelta 2019. Tulosten mukaan Suomen kunnissa ollaan hyvin kaukana kestävästä kulutuksesta.
Hushållen behövs för klimattalko - Den förnyade räknaren Klimatdiet.fi hjälper till att bedöma det egna koldioxidavtrycket17.12.2024 06:00:00 EET | Pressmeddelande
Hushållens koldioxidavtryck har minskat betydligt under 2000-talet, från cirka 14 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) till 7,7 ton. Orsaken är dock inte att finländarnas konsumtionsvanor skulle ha förändrats, utan att växthusgasutsläppen från produktionen minskat både i Finland och utomlands.
Kotitalouksia tarvitaan ilmastotalkoisiin - Uudistunut Ilmastodieetti.fi-laskuri auttaa arvioimaan oman hiilijalanjäljen17.12.2024 06:00:00 EET | Tiedote
Kotitalouksien hiilijalanjälki on laskenut tuntuvasti 2000-luvulla noin 14 hiilidioksidiekvivalenttitonnista (CO2e) 7,7 tonniin. Syynä ei kuitenkaan ole suomalaisten kulutustottumusten muutos vaan tuotannon kasvihuonekaasupäästöjen väheneminen niin Suomessa kuin ulkomailla. Suomen ympäristökeskus on päivittänyt Ilmastodieetti.fi-työkalun, jolla kotitaloudet voivat laskea oman kulutuksensa hiilijalanjäljen.
Kysely: suomalaisilta vahva tuki puhtaalle energiasiirtymälle10.12.2024 06:00:00 EET | Tiedote
Suomalaiset tukevat puhdasta energiasiirtymää, kertovat Suomen ympäristökeskuksen kyselytutkimukset. Tuuli- ja aurinkoenergiaan suhtaudutaan myönteisesti ja enemmistö vastanneista kannattaa myös ydinvoiman lisäämistä. Vesivoima ja puunkäyttö energiantuotannossa jakavat mielipiteitä. Hiili- ja turvevoiman perään kansalaiset eivät juurikaan haikaile.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum