1800-talets kvinnliga konstnärer och Wien i början av 1900-talet presenterar sig på utställningarna år 2025

Gränsöverskridare förändrar vår uppfattning om kvinnliga konstnärers liv på 1800-talet

Gränsöverskridare – 1800-talets resande kvinnliga konstnärer
7.3–24.8.2025 

För att får en bättre utbildning måste konstnärerna på 1800-talet resa utomlands, som till Düsseldorf, Dresden, München eller Berlin i Tyskland. Kvinnor fick bara studera som manliga konstnärers privatelever eller i konstskolar som de hade grundat för kvinnor. 

Att resa var långsamt, ibland farligt, och krävde specialarrangemang eftersom en kvinna inte tilläts resa ensam. Resandet påverkade också verkens motiv: blommor, stilleben och porträtt var att föredra som motiv, snarare än landskap. Kvinnor klädde sig enligt tidens mode i krinolin, och därför var det enklare att måla inomhus än utomhus.  

Då konstnärerna på Gränsöverskridare var verksamma hade kvinnor ännu inte rösträtt. Kvinnor tvingades ofta välja mellan karriär och familj: i och med äktenskap blev de ofta tvungna att sluta med sitt arbete som konstnär. Många av de modiga konstnärerna på utställningen har varit förebilder för kvinnliga konstnärer som levde senare, såsom Helene Schjerfbeck och Ellen Thesleff. 

Ett konsthistoriskt betydande utställning lyfter fram tidigare helt okända konstnärer och deras nätverk, och presenterar verk som aldrig tidigare setts i Finland. Utställningen är en fortsättning på Ateneums arbete som en pionjär inom forskningen kring kvinnliga konstnärer, och kurator för utställningen är amanuens Anne-Maria Pennonen. Den belyser Tysklands betydelse som konstland och resemål jämfört med Frankrike, som det har forskats mycket mer om. 

Alla de nordiska, baltiska, tyska och polska konstnärerna på Gränsöverskridare studerade och arbetade i Tyskland på 1800-talet. Finska konstnärer på utställningen är bland annat Fanny Churberg, Alexandra Frosterus-Såltin, Ida Silfverberg och Victoria Åberg, och utländska Jeanna Bauck, Mathilde Bonnevie-Dietrichson, Marie Ellenrieder, Julie Hagen-Schwarz, Elisabeth Jerichau-Baumann, Magda Kröner, Amalia Lindegren, Emmy Lischke och Bertha Wegmann. På utställningen ses också teckningar ur Naturhistoriska centralmuseets samlingar av den första kvinnliga vetenskapliga illustratören i Finland, Hilda Olson. Totalt visas målningar, skulpturer och teckningar av mer än 50 konstnärer, som alla är kvinnor.  

Samarbetspartner för den internationella utställningen och en av dem som lånat ut verk för utställningen är Kunstpalast i Düsseldorf, där en annan version av utställningen visas på hösten 2025, efter Ateneums utställning. Många av de visade verken kommer ur Finlands Nationalgalleris samlingar, och utöver dem har verk lånats av bland annat Alte Nationalgalerie (Tyskland), Nationalmuseum (Sverige), Göteborgs konstmuseum, Nasjonalmuseet (Norge), Ny Carlsberg Glyptotek och Statens Museum for Kunst (Danmark) samt Estlands konstmuseum. 

I samband med utställningen publiceras en omfattande utställningskatalog på finska, svenska och engelska. Chefredaktörer för publikationen är Anne-Maria Pennonen och Hanne Selkokari. I boken publiceras sammanlagt 18 artiklar av internationella forskare. 

Akseli Gallen-Kallela och secessionisterna möttes i början av 1900-talet i Wien: utställningen hämtar för första gången verk av Klimt till Finland  

Gallen-Kallela, Klimt & Wien 
26.9.2025–1.2.2026 

De unga konstnärerna i början av 1900-talet ville på ett radikalt sätt frigöra sig från de gamla konstidealen och ta kurs mot en ny, friare konstuppfattning. Den kändaste frigörelsen av detta slag var Wiensecessionen som grundades år 1897 under ledning av Gustav Klimt.  

Utställningen Akseli Gallen-Kallela, Klimt & Wien berättar om secessionisterna som Akseli Gallen-Kallela samarbetade med och i vars utställningar han deltog. I utställningen ingår både modern konst och formgivning, och där framträder den pulserande konstvärlden i Wien på 1900-talet och anammandet av nya tankar och olika stilar genom internationella influenser. Samtidigt hämtar utställningen för första gången verk av Gustav Klimt till Finland.  

Sesessionisternas viktigaste mål var jämlikhet mellan alla konstarter. Bildkonsten, arkitekturen, hantverket och modet skulle skildra den förändrade och moderna livsstilen. De förenades av en gemensam strävan att utveckla en ny identitet och livsstil samt ett intresse för monumentalism och för att avbilda skönhet. Den breda rörelsen var inte en enhetlig konstriktning utan omfattade flera stilriktningar som art nouveau, symbolism och impressionism. Kvinnor kunde inte bli officiella medlemmar i sesessionen, men de deltog i utställningar och deras roll i reformarbetet var betydande.  

Akseli Gallen-Kallela fokuserade på finska motiv men utvecklade sitt konstnärliga uttryck i nära interaktion med de internationella modernisterna. En av dem var Koloman Moser som delade Gallen-Kallelas intresse för allkonstverk (Gesamtkunstwerk) och jämlikhet mellan olika konstformer. Gallen-Kallela arbetade i Centraleuropa åren 1895–1908, och deltog i Secession-gruppernas utställningar i flera städer i Tyskland och två gånger i Wien åren 1901 och 1904. 

Utöver konst ses på utställningen också fotografier samt ett rikt urval formgivning: vardagliga föremål, smycken och mode, såsom modedesignern Emilie Flöges reformdräkt. Reformdräktens nya form befriade kvinnan från getingmidjans ideal och korsettens strypgrepp. Flöge var en österrikisk designer, affärskvinna och konstnären Gustav Klimts långvarigaste partner.  

På utställningen visas verk av bland annat följande konstnärer och formgivare: Emilie Flöge, Akseli Gallen-Kallela, Ferdinand Hodler, Josef Hoffmann, Gustav Klimt, Broncia Koller-Pinell, Max Kurzweil, Elena Luksch-Makowsky, Koloman Moser samt Edvard Munch. 

Utställningen Gallen-Kallela, Klimt & Wien har satts upp i samarbete med konstmuseet Belvedere, Wien. Kurator för utställningen är Ateneums intendent Anu Utriainen i samarbete med FD Arnika Groenewald-Schmidt (konstmuseet Belvedere). Utställningskatalogen publiceras på finska, svenska och engelska. 

Du kan köpa en förhandsbiljett på webbplatsen

Om du vill vara säker på att komma in på museet vid den tidpunkt du vill rekommenderar vi att du köper din biljett på förhand. Du kan också reservera en biljett med Museikortet eller andra årskort, inga extra avgifter tillkommer. Biljetter säljs också vid dörren. 

Läs mera om biljettköp  

Öppettider och inträdesavgifter år 2025

Konstmuseet Ateneums öppettider ändras från och med måndagen 27.1.2025. 

Museet är öppet på följande sätt 27.1–30.6.2025 och 1.9–31.12.2025:
Måndag stängt | Tisdag–onsdag kl. 10–18 | Torsdag kl. 10–20 | Fredag kl. 10–18 | Lördag–söndag kl. 10–17 |  

I juli och augusti är museet öppet också på måndagar. Öppettiderna 1.7–31.8.2025 är:
Måndag kl. 11–17 | Tisdag–onsdag kl. 10–18 | Torsdag kl. 10–20 | Fredag kl. 10–18 | Lördag–söndag kl. 10–17  

Inträdesavgifterna är oförändrade.
Normal inträdesbiljett vid kassan 22 € | Normal inträdesbiljett på nätet 20 € | Inträdesbiljett till rabattpris 12 € | 18–24-åringar 12 € | Under 18-åringar gratis | Fritt inträde med Museikortet