Invånarundersökning 2024: Förtroendet för kommunala beslutsfattare stabilt men behöver stärkas

Invånarundersökningen har gjorts sedan 1996 och invånarna har alla dessa år förhållit sig mer kritiskt än positivt till kommunalt beslutsfattande och till beslutsfattare. I år deltog 10 500 kommuninvånare från 46 kommuner.

Generellt sett är det fråga om ett mycket bestående fenomen och det kan ses både som ett tecken på en sund demokrati och som en utmaning för demokratin, säger Marianne Pekola-Sjöblom.

Enligt undersökningen varierar invånarnas förtroende från kommun till kommun, till stor del beroende på hur invånarna bedömer skötseln av kommunens ekonomi, rättvisan i beslutsfattandet och beslutsfattarnas förmåga att främja den lokala välfärden.

Störst förtroende i små och medelstora kommuner och bland personer i ledande ställning eller med högskoleutbildning

Enligt invånarundersökningen finns det stora skillnader mellan kommunerna. I små och medelstora kommuner med 10 001–20 000 invånare är förtroendet större än genomsnittet, medan förtroendet är mindre i större kommuner med över 50 000 invånare.

På sina håll varierar invånarnas åsikter stort från kommun till kommun. Invånarnas åsikter påverkas avsevärt av till exempel uppfattningarna om ekonomin och beslutsklimatet i den egna kommunen vid tiden för undersökningen. Många kommuner har till exempel gjort ändringar i skolstrukturen, vilket gett upphov till uppslitande diskussioner. Både debattkulturen och svåra beslut kan återspeglas i kommuninvånarnas förtroende, säger Pekola-Sjöblom om resultaten.

I större kommuner och städer kan förtroendet minska på grund av avståndet till beslutsfattarna, som man inte känner. Det positiva är att kommunen genom sin verksamhet och egna åtgärder kan påverka invånarnas förtroende, säger Pekola-Sjöblom.

Flera individuella faktorer förklarar invånarnas förtroende för beslutsfattandet i kommunen, framför allt yrkesställning, ålder, utbildning, modersmål och familjeform.

Störst förtroende för kommunens beslutsfattande har de som är minst 80 år, de som har en  ledande ställning, studerande, svenskspråkiga, de som har universitetsexamen och de som bott mindre än ett år i kommunen.

Under tidigare år har könet haft betydelse för förtroendet, men i år märks ingen sådan skillnad mellan män och kvinnor, säger Pekola-Sjöblom.

Ekonomin och rättvist beslutsfattande som grund för förtroendet

Undersökningen visar klart hur viktig skötseln av ekonomin är för invånarnas förtroende. De invånare som är tillfreds med kommunens skötsel av ekonomin hyser också förtroende för beslutsfattandet och beslutsfattarna. Rättvist beslutsfattande och likabehandling är också ägnade att stärka förtroendet.

Det är synnerligen viktigt att de kommunala beslutsfattarna öppet kommunicerar om besluten och motiveringarna och att invånarna hörs i beslutsprocessens olika faser, säger Pekola-Sjöblom.

Öppenhet och delaktighet stärker förtroendet – kommunalvalet närmar sig

Enligt undersökningen stärks invånarnas förtroende för beslutsfattandet när de upplever att deras åsikter beaktas och att kommunikationen är öppen. Kommunförbundet betonar kommunikationens och delaktighetens betydelse för förtroendet, i synnerhet inför kommunalvalet, där de som väljs på ett väsentligt sätt kan stärka väljarnas förtroende.

Det kommande valet har en viktig roll i att stärka förtroendet. Det behövs ett öppet, interaktivt och inkluderande beslutsfattande, betonar Pekola-Sjöblom.

Förtroendet kan och bör stärkas genom öppenhet och växelverkan, med en förtroendeingivande attityd och verksamhet där invånarna inkluderas och hörs.

I valdebatten och introduktionen för de kommande förtroendevalda kommer Kommunförbundet att lyfta fram betydelsen av ett gott beslutsklimat och en god beslutskultur. Det är nu exakt fem månader kvar till kommunalvalet.

Gott föder gott. Ett gott beslutsklimat och en god beslutskultur resulterar sannolikt också i ett större förtroende för beslutsfattarna. Detta bör varje förtroendevald och kommun arbeta för aktivt, säger utvecklingschef Sini Sallinen.

Förtroendeindex, vad är det?

Förtroendeindex: något lägre än tidigare år
Förtroendeindexet år 2024 är lite lägre jämfört med år 2020 men håller sig innanför den kritiska gränsen (3). Indexet mäter bland annat hur rättvist beslutsfattandet är, hur ekonomin skötts och hur invånarna hörts. Medeltalet för förtroendeindexet varierar på skalan 1–5: ju högre värde, desto positivare bedömning.

Förtroendeindexet bildas av följande sju påståenden:

• Det informeras tillräckligt om den kommunala servicen.
• Invånarna informeras i god tid om de frågor kommunen fattar beslut om.
• Beslutsfattandet i min kommun är rättvist och olika befolkningsgrupper behandlas på lika villkor.
• Jag litar på att de politiska beslutsfattarna i kommunen kan utveckla kommunen.
• Beslutsfattarna i kommunen lyssnar på invånarna.
• Jag tror att de förtroendevalda i kommunen arbetar uppriktigt för kommunens bästa.
• Beslutsfattarna sköter sitt ansvar för förutsättningarna för ett gott liv i kommunen. 

Invånarundersökningen 2024

Uppgifterna framgår av Kommunförbundets invånarundersökning som besvarades av cirka 10 500 finländare i maj–juni 2024. Enkätundersökningen genomfördes som en del av Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025. Sammanlagt 46 kommuner av olika typ och storlek runt om i landet medverkade.

Mer information om invånarundersökningen 2024: www.kommunforbundet.fi/invanarundersokning2020

Kommuner som medverkade i undersökningen: Asikkala, Askola, Birkala, Enare, Esbo, Fredrikshamn, Hattula, Hirvensalmi, Hollola, Ilomants, Jyväskylä, Kankaanpää, Keitele, Keuru, Kides, Kimitoön, Korsholm, Kuusamo, Kyrkslätt, Lappajärvi, Lappo, Nivala, Nådendal, Oulainen, Parkano, Petäjävesi, Pielavesi, Pudasjärvi, Puolanka, Raseborg, Rautalampi, Reso, Salo, S:t Michel, Sibbo, Säkylä, Tavastehus, Toholampi, Torneå, Vanda, Vasa, Vederlax, Villmanstrand, Virdois, Vörå och Åbo.

Närmare upplysningar:

Marianne Pekola-Sjöblom,
forskningschef, Kommunförbundet
mariannne.pekola-sjoblom@kommunforbundet.fi