Flerspråkiga barns hemspråk kan också beaktas i tvåspråkig undervisning

I takt med att samhället blir mer flerspråkigt och invandringen ökar, kommer också antalet flerspråkiga barn öka i tvåspråkig undervisning. Det finns dock mycket lite forskning om hur flerspråkiga barn och deras språk kan inkluderas i tvåspråkig undervisning. Därför har pedagogie magister Anu Palojärvi valt att undersöka temat i sin doktorsavhandling som är en fallstudie.

I sin studie har Palojärvi fokuserat på en expertlärare, dvs. en lärare med lång yrkeserfarenhet och socialt erkänd expertis. Undersökningen har fokus på expertlärarens språkpedagogiska praktiska teori, dvs. lärarens syn på god pedagogik för språkanvändning och språkundervisning, och hur denna syn styr lärarens agerande i praktiken.

Erfarenheterna och gruppens flerspråkighet förändrade lärarens tänkande

Studiens resultat visar att det centrala inslaget i expertlärarens språkpedagogiska praktiska teori är att alla språk har lika värde.  Andra viktiga mål och principer är exempelvis ömsesidigt lärande, stöd för språklig identitet och pedagogisk takt. Vidare fann Palojärvi att expertlärarens språkpedagogiska praktiska teori återspeglar en flerspråkig språkideologi: flerspråkighet anses som något naturligt och barnen uppmuntras att använda olika språk.

Expertlärarens teori har förändrats över tid och i takt med att gruppen har blivit mer flerspråkig, så att läraren nu identifierar fler situationer där svenska kan användas och inkluderar barnens hemspråk i sin praktiska teori. Dessa förändringar har drivits av ett antal personliga, interaktionella och kontextuella faktorer.

”Exempelvis har experimenterande och reflektion, interaktion med barn, familjer och kollegor samt begrepp som heltidspedagogik, språkberikning och inkludering alla bidragit till förändringen i lärarens praktiska teori”, säger Palojärvi.

Förändringen i den praktiska teorin kan därför vara mycket personlig och kontextspecifik.

En skicklig lärare kan implementera sin praktiska teori enligt situationen

Enligt undersökningen överensstämmer expertlärarens språkpedagogiska praktiska teori och praxis väl, dvs. lärarens principer förverkligas i praktiken. Samma principer och målsättningar tar sig olika uttryck i olika situationer. Dessutom påverkas praktiken av flera av målen och principerna i teorin samtidigt.

”Att förverkliga den språkpedagogiska praktiska teorin i praktiken är därför en komplex process, som påverkas av situationen samt av de olika målen och principerna och deras samverkan”, sammanfattar Palojärvi.

Mot en socialt rättvis utbildning

Avhandlingens resultat visar att utveckling av tvåspråkig utbildning och inkludering av de flerspråkiga barnens hemspråk kan ske samtidigt. På så sätt får även flerspråkiga barn en möjlighet att utveckla sina språkresurser samtidigt som deras hemspråk uppskattas och används. Detta är ett steg mot en mer socialt rättvis utbildning.

”Jag hoppas att min forskning kan inspirera fler lärare att inkludera barnens hemspråk i sin praktiska teori, och att använda och uppskatta dem i sin praktik. Att lyfta fram den språkliga mångfalden på ett positivt sätt är till allas fördel”, säger Palojärvi.

Doktorandprojektet har finansierats av Undervisnings- och kulturministeriet, Ellen och Artturi Nyyssönens fond, Svenska kulturfonden och Jyväskylä universitetet.

Anu Palojärvis doktorsavhandling ”Kaksikielistä pedagogiikkaa toteuttavan eksperttiopettajan kielipedagogiikan käyttöteoria ja käytäntö monikielisten lasten kanssa varhaiskasvatuksessa” framläggs för offentlig granskning fredagen den 29 november 2024 kl. 12.00 i Ruusupuisto, sal D104 Helena. Opponent vid den offentliga disputationen är professor Ritva Kantelinen (Östra Finlands universitet) och kustos är professor Niina Rutanen (Jyväskylä universitet).

Disputationen sker på finska.

Avhandlingen finns tillgänglig på: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-86-0332-0

För ytterligare information, vänligen kontakta

Anu Palojärvi, anu.k.palojarvi@jyu.fi