Oulun yliopisto

Finländarnas särskilda relation till skogen: Skogen upplevs till och med som helig

Jaa

Finländarnas relation till skogen är en djupt inrotad del av den finländska identiteten. Ett forskningsprojekt lett av Uleåborgs universitet utreder de kulturella och andliga dimensionerna som ofta blir i skuggan av ekonomiska målsättningar. 

Personen vilar på stammen av ett fallet träd i skogen.
Uleåborgs universitet / Harri Tarvainen

Skogen är inte bara en resurs och inkomstkälla för finländarna, utan även en plats där vi ökar vårt välmående och söker en särskild relation till naturen. Under årtusenden har aspekter av sakralisering och ritualisering kopplats ihop med skogen. För oss är skogen så speciell, att den finländska skogsrelationen har valts in i den nationella förteckning över levande kulturarv. 

”Vi har många anledningar att gå till skogen: vi fäller träd, plockar svamp, gör utflykter, varvar ner. Vi kan även uppleva skogen som helig, även om vi inte skulle använda de orden; höga furor kan upplevas som en koppling till det förflutna eller skogens helande effekt. De här vardagliga värderingarna har en lång historia, som vi forskar i”, berättar projektledaren docent Tiina Äikäs

Skogsrelationens arv har inte forskats i särskilt mycket, för de anknutna värderingarna har tagits för givna. Äikäs leder forskningsprojektet De heliga skogarna omkring oss, som utreder hur vår särskilda skogsrelation har uppstått och hur den utgör en så viktig del av den offentliga skogsdebatten. 

Projektet förenar vetenskapliga och konstnärliga tillvägagångssätt, vilket hjälper att skapa bakgrund för en diskussion, där olika värderingar ofta är på kollisionskurs. 

Forskarna utreder hur helighetsaspekten och ritualiseringen har format vår skogsrelation över generationer. Förr var skogen ofta en skrämmande plats, där människor mötte det övernaturliga. Ritualiseringen och helighetsaspekten är synliga bl.a. i forna gravplatser, offerplatser och berättelser. 

”Ritualer och offerplatser i skogen hörde ofta till det vardagliga livet ännu vid början av 1900-talet, och hade kopplingar till skogen som resurs, men också dess faror. Skogen kunde både ge skydd och format ett okontrollerat hot. Så kopplades helighetsupplevelsen samman med skogen, dess praktiker och samfundets välmående.” 

Forskningsprojektet spårar skogens heliga platser och ritualiserande handlingsmönster ända tillbaka till förhistorien. ”Vi eftersträvar att skapa en helhetsbild över hur den finska skogsrelationen har förändrats och om någon del av den bibehållits som en del av vår identitet,” säger Äikäs. 

Forskningen kombinerar material från landskapsarkeologi till folkminnesuppteckningar och konst. Genom intervjuer, platsdata-analys, arkeologiska fynd, traditionsarkiv och konstnärliga metoder kan forskarna gestalta hur människor upplevt skogen, t.ex. via respekt eller t.o.m. sakralisering. 

Med hjälp av resultaten kan finländare finna en historia och långvarig kontinuitet i sin skogsrelation, som sträcker sig från forntidens ritualiserade skogar till vår tids naturvärden och uppfattning om skogens välgörande hälsoeffekter. Forskningen hjälper oss också att fundera över, vad i skogen kan ses som heligt och hur vi kan uppskatta skogen också i framtiden. 

Projektet De heliga skogarna omkring oss koordineras av Uleåborgs universitet och förverkligas i samarbete med Åbo och Helsingfors universitet. Projektet finansieras av Kone-stiftelsen.

Avainsanat

Yhteyshenkilöt

Projektledare, docent Tiina Äikäs, Uleåborgs universitet, tel. 040 5887131, tiina.aikas@oulu.fi
Forskare John Björkman, Åbo universitet, tel. 040 7564780, john.bjorkman@abo.fi
Kommunikationsspecialist Anna-Maria Hietapelto, Uleåborgs universitet, tel. 040 7650015, anna-maria.hietapelto@oulu.fi

Om utgivare

Uleåborgs universitet är ett tvärvetenskapligt, internationellt verksamt vetenskapsuniversitet. Vi producerar ny kunskap och nya lösningar för att bygga en mer hållbar framtid samt utbildar experter i en föränderlig värld. I de viktigaste universitetsjämförelserna placerar sig Uleåborgs universitet i topp tre procent bland världens universitet. Vi är cirka 17 000 universitetsanställda.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Oulun yliopisto

Mielenterveyskuntoutujien asumispalvelut eivät tue riittävästi kuntoutumista – vain viidennes eteni kevyempiin palveluihin12.11.2024 06:50:00 EET | Tiedote

Tuoreen väitöstutkimuksen mukaan mielenterveyskuntoutujien asumispalvelut eivät aina pysty tarjoamaan riittävää tukea kuntoutujille. Psykiatrian erikoislääkäri Erfan Jahangirin tutkimuksessa vain viidesosa asumispalveluiden asukkaista kuntoutui kevyempiin palveluihin. Väittelijän mukaan tulokset voivat viitata siihen, että palvelut ovat osin muuttuneet säilövämmiksi, eikä kuntoutumista tapahdu odotetulla tavalla.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye