Uppföljningsstudie klar: Restaurering återför myrvegetation närmare sitt naturliga tillstånd
En finsk uppföljningsstudie visar att restaurering kan återställa myrars vegetation närmare sitt naturliga tillstånd inom tio år. Effekterna av restaurering varierade dock mellan olika myrtyper. Enligt den ny publicerade studien kräver återställandet av myrar aktiva och konkreta åtgärder. Resultaten ger viktig kunskapsgrund för nationella restaureringsplaner som syftar till att verkställa EU:s restaureringsförordning.
Studien koordinerades av Finlands miljöcentral, Jyväskylä universitet och Forststyrelsens Naturtjänster. I studien följdes förändringar i vegetationen på restaurerade myrar som tidigare dikats för skogsbruk. Uppföljningen gjordes två, fem och tio år efter restaureringen. Även vegetationen på naturliga och dikade jämförelsemyrar övervakades för att tydligt förstå effekterna av restaureringen.
”Restaurering påverkade myrvegetationen på det önskade sättet. Särskilt vitmossor, som är, typiska för myrar, ökade, medan arter skogsarter, som blivit vanligare på grund av dikning, minskade. För att myrarna ska återgå helt eller nästan till sitt naturliga tillstånd krävs dock betydligt längre tid än tio år,” säger specialforskare Merja Elo från Finlands miljöcentral. ”Ett liknande forskningsupplägg har inte genomförts någon annanstans i världen,” tillägger hon.
Restaurering av myrar innebär att återställa vattenbalansen genom att fylla igen eller dämma dikningskanaler. Restaurering är nödvändig i Finland, där hälften av landets myrmarker har dikats, främst för skogs- och jordbruk. Dikningen, som omfattar 4,7 miljoner hektar, har haft och har fortfarande skadliga effekter på den biologiska mångfalden. Dessutom är dikade myrar betydande källor till växthusgasutsläpp och näringsläckage till vattendrag. Lyckad restaurering av myrar stöder inte bara arbetet för att stoppa förlusten av biologisk mångfald utan bidrar också till klimatmålen och till att minska näringsbelastningen på vattendrag. Att förstå de långsiktiga effekterna av restaurering är särskilt aktuellt nu när nationella restaureringsplaner utarbetas.
”Eftersom Finland är ett land med mycket myrar, har vi ett globalt ansvar för dessa naturtyper. Därför är det viktigt att vi forskar och producerar kunskap om myrnatur som också kan användas i andra länder,” säger Elo.
Resultaten varierar mellan olika myrtyper
Sannolikheten för framgångsrik restaurering var högre på måttligt näringsrika myrtyper, såsom intermediära skogkärr, näringsrika tallmossar och näringsrika öppna kärr. På näringsfattiga tallmossar och näringsfattiga öppna mossar, ledde restaureringen däremot inte alltid till de önskade förändringarna, och vegetationen blev i vissa fall mer lik dikade myrmarkers vegetation.
På dikade myrar, där inga restaureringsåtgärder vidtogs, fortsatte skogsväxter och -mossor att öka under uppföljningsperioden. Även om dikena rensades på vissa områden, förklarar detta inte de systematiska förändringarna som observerades. Det är således osannolikt att dikade myrar återhämtar sig mot ett naturligt tillstånd på egen hand inom en nära framtid, utan aktiv restaurering är nödvändig för att förbättra deras tillstånd.
”Våra forskningsresultat ger värdefull information om vilka faktorer som kan beaktas bättre vid prioritering och behovsbedömning av restaureringsinsatser,” säger Santtu Kareksela, serviceägare vid Forststyrelsens Naturtjänster.
Samarbete möjliggör omfattande och långsiktig uppföljning
Forskningen bygger på ett unikt uppföljningsnätverk för restaurering av myrar, som koordineras av Forststyrelsens Naturtjänster, Jyväskylä universitet och Finlands miljöcentral. Nätverket omfattar 151 platser runt om i Finland, som har följts upp i mer än tio år.
”Vårt uppföljningsnätverk är strukturerat som ett vetenskapligt experiment: myrarnas arter har observerats både före och efter restaureringen, och nätverket inkluderar även naturliga och dikade referensmyrar. Den omfattande experimentella designen bakom nätverket möjliggör produktion av tillförlitliga, evidensbaserade data om restaureringens effekter,” förklarar professor Janne S. Kotiaho vid Jyväskylä universitet.
Uppföljningsnätverket har under årens lopp finansierats och stöttats av Finlands miljöministerium och EU:s LIFE-program (projekten Boreal Myrmarknät LIFE och Hydrologi LIFE). Uppföljningen av platserna fortsätter inom Priodiversity LIFE-projektet.
Nyckelord
Kontakter
Merja EloSpecialforskareFinlands miljöcentral
Tel:+358 (0)29 525 1254merja.elo@syke.fiSanttu KarekselaServiceägareForststyrelsen
Tel:+358 (0)40 660 2283santtu.kareksela@metsa.fiJanne KotiahoProfessorJyväskylä universitet
Tel:+358 (0)50 594 6881janne.kotiaho@jyu.fiFinlands miljöcentrals medietjänst
Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.
Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.
Bilder
Länkar
Finlands miljöcentral - Med kunskap skapar vi hopp.
Finlands miljöcentral
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI
0295 251 000
Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.
Följ Suomen ympäristökeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus
Monitoring Study Completed: Restoration Brings Peatland Vegetation Closer to Pristine State28.11.2024 08:30:00 EET | Press release
A Finnish monitoring study demonstrates that peatland restoration can bring vegetation closer to its pristine state within a decade. The effects of restoration, however, vary between different peatland types. According to the newly published study, active and concrete measures are required for peatland recovery. The findings provide important insights for national restoration plans to implement the EU Restoration Regulation.
Seurantatutkimus valmistui: Ennallistaminen palauttaa soiden kasvillisuutta kohti luonnontilaa28.11.2024 08:30:00 EET | Tiedote
Suomalainen seurantatutkimus osoittaa, että ennallistamalla voidaan palauttaa soiden kasvillisuutta kohti luonnontilaa kymmenessä vuodessa. Ennallistamisen vaikutus vaihteli suotyyppien välillä. Nyt julkaistun tutkimuksen mukaan soiden palautuminen vaatii aktiivisia, konkreettisia toimia. Tulokset antavat tärkeää tietopohjaa parhaillaan laadittavalle kansalliselle ennallistamissuunnitelmalle, jolla EU:n ennallistamisasetus laitetaan Suomessa täytäntöön.
Poikkeuksellinen syystulva Länsi-Suomessa26.11.2024 17:05:13 EET | Tiedote
Jokien vedenpinnat ovat nousseet monin paikoin keskimääräistä tulvaa suuremmiksi Varsinais-Suomesta Vaasaan yltävällä alueella, osin virtaamat ovat olleet poikkeuksellisen suuria. Vesi jatkaa nousemista vielä tiistaina ja keskiviikkona. Etelä- ja Länsi-Suomen hulevesitulvat helpottavat tiistain aikana. Kyrönjoella Nikkolassa vesi saattaa nousta tasolle, jonka ylittyessä täytyy avata tulvapenkereet ja juoksuttaa vettä pelloille.
Joet tulvivat Länsi- ja Etelä-Suomessa tällä viikolla25.11.2024 17:06:56 EET | Tiedote
Sateet ja sulamisvedet saavat joet tulvimaan erityisesti Satakunnasta Vaasaan yltävällä alueella, jossa tulva on nousemassa vähintään keskimääräisen vuotuisen tulvan tasolle. Porissa joen pinta nousee keskiviikkona kevättulvaa korkeammalle. Paikoin, esimerkiksi Säkylän Pyhäjoella, Närpiönjoella sekä Kyrönjoen latvoilla tulvasta ennustetaan selvästi keskimääräistä suurempaa. Kyrönjoella Nikkolassa voidaan joutua avaamaan tulvapenkereet veden nousun takia.
Väitös: Pahamaineiset sinilevälajit hyödyntävät kevätkukinnan jälkeistä fosfaattia oletettua vähemmän19.11.2024 08:30:00 EET | Tiedote
Rihmamaiset sinilevälajit, joista osa on myrkyllisiä, hyödyntävät kevätkukinnasta jäljelle jäävää fosfaattia oletettua vähemmän. Tähän tulokseen päädyttiin Mari Vanharannan väitöskirjassa, joka tarkastetaan 22.11.2024. Väitöskirjassa tutkittiin kevätkukinnan jälkeisen planktonyhteisön kykyä hyödyntää ylijäämäistä fosfaattia. Ylijäämäisen fosfaatin ja sinileväkukintojen välisen yhteyden ymmärtäminen on tärkeää sinileväkukintojen riskiarvioiden laatimisessa ja Itämeren rehevöitymisongelman hallitsemisessa.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum