Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Historiskt stor AN-reform överför arbetskraftsservicen till kommunerna vid årsskiftet – smidiga tjänster ska tryggas under övergångsperioden

Dela

Det är en historiskt omfattande reform som gäller hela kommunsektorn och som har krävt sektorsöverskridande beredskap och förberedelser i kommunerna.

Organiseringsansvaret för den offentliga arbetskraftsservicen överförs från staten till kommunerna i början av 2025. Arbets- och näringsbyråerna läggs ner. I och med reformen bildar Finlands kommuner 45 sysselsättningsområden som ansvarar administrativt för organiseringen av arbetskraftstjänster.

Det är en historiskt omfattande reform som gäller hela kommunsektorn och som har krävt sektorsöverskridande beredskap och förberedelser i kommunerna.

– En så här omfattande reform medför också tillfälligt vissa utmaningar när det gäller en smidig oavbruten service under övergångsskedet. I början är olika störningar, driftsavbrott och fördröjning i servicen möjliga, säger Kommunförbundets livskraftsdirektör Mikko Härkönen.

– Det är ändå kunderna som är i fokus för reformen, och kommunerna strävar efter att genom noggranna förberedelser förebygga och minimera olägenheter för kunderna, fortsätter Härkönen.

AN-reformen är en omfattande omställning digitalt och för personalen

Överföringen av arbets- och näringstjänsterna till kommunerna innebär en övergång från statens centraliserade system till ett decentraliserat kommunbaserat servicesystem. Även om AN-byråerna läggs ned, administrerar närings-, trafik- och miljöcentralernas och AN-byråernas utvecklings- och förvaltningscenter också i fortsättningen e-tjänster för arbetssökande och arbetsgivare, Jobbmarknaden, och det centraliserade kundinformationssystemet. 

Kommunerna använder förutom det centraliserade kundinformationssystemet också sina egna system till exempel vid utbetalning av stöd och vid ändringssökande. Under beredningen har kommunerna behövt bygga nya gränssnitt och säkerställa kompatibiliteten för att informationshanteringen, arkiveringen, användarhanteringen och överföringen av kundrelationerna ska lyckas både inom kommunen och mellan kommunerna och sysselsättningsområdena samt mellan kommunerna och staten. AN-reformen är därför också en omfattande digital omställning.

– I praktiken sker övergången till den nya modellen både i fråga om informationssystem, kundöverföringar och användarrättigheter över en natt, sammanfattar Ilona Koto, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

– Om det uppstår problem med överföringen av kundernas uppgifter från staten till kommunerna eller i ibruktagandet av informationssystemen, kan kunderna märka av det till exempel i form av fördröjda utbetalningar eller en överbelastad kundservice, säger Koto.

I och med reformen överförs drygt 4 400 sakkunniga inom sysselsättningsfrämjande till kommunerna från AN-byråerna genom överlåtelse av rörelse. Kommunerna har dock inte behörighet att föra samarbetsförhandlingar i fråga om den personal som överförs förrän efter att reformen genomförts, dvs. 1.1.2025.

– Det tar tid att föra samarbetsförhandlingar, vilket innebär att personalen inte kan inleda sitt arbete med full kapacitet genast i början av året. Det här kan till exempel märkas i tidsbokningen till kundservice, utarbetandet av utlåtanden och utbetalningar, säger Härkönen.

Kommunerna har en stark ambition att säkerställa en smidig övergång för kunderna

– Person- och företagskunderna är i fokus för AN-reformen och kommunerna strävar efter att genom noggranna förberedelser förebygga och minimera olägenheter för kunderna. 

Kommunerna börjar inte bygga upp en ny service från grunden, till exempel kommer eftersatt service och utbetalningar som uppstått före årsskiftet att överföras till kommunerna som sådana. Enligt utvecklings- och förvaltningscentrets uppskattning kommer till exempel 46 000 fördröjda, behovsprövade kostnadsersättningar att överföras till kommunerna, bland annat ersättningar för ukrainare.

Finansieringen för de lagstadgade uppgifter som överförs till kommunerna är dessutom underdimensionerad, och den eftersatta service som överförs från staten innebär en ytterligare utmaning för kommunerna.

– Staten ersätter kommunerna för kostnader relaterade till utbetalningar, men personalresurserna ersätts inte. Att förkorta köerna tar resurser som redan är knappa, säger Härkönen.

– Det är helt klart att man inte kan nollställa läget eller starta upp verksamheten med full kapacitet över en natt, men kommunerna är redo att ta sig an utmaningen och gör sitt bästa. Kommunerna har en stark ambition att förkorta serviceköerna, säger Erja Lindberg, utvecklingschef på Kommunförbundet.

–Man strävar efter att på alla sätt förebygga och minimera olägenheterna för kunderna. 

Livskraftsdirektör Mikko Härkönen betonar att kommunernas mål är att trygga så smidiga tjänster som möjligt för kunderna i övergångsskedet. På längre sikt ska kommunerna utveckla mer effektiva tjänster genom att tillhandahålla skräddarsydda individuella tjänster enligt lokala behov.

Kommunerna och sysselsättningsområdena har olika verksamhetsmodeller inför övergångsskedet vid årsskiftet. Kommunerna informerar närmare i sina egna kanaler om eventuella störningar och hur de påverkar verksamheten.

Vilken AN-reform?

  • Organiseringsansvaret för den offentliga arbetskraftsservicen överförs från statens AN-byråer till kommunerna 1.1.2025. Finland får 45 sysselsättningsområden som bildas av kommunerna. Dessa områden ansvarar administrativt för organiseringen av arbetskraftsservicen.
  • De flesta områden organiserar sin service enligt modellen med en ansvarig kommun, fyra kommuner tillhandahåller service i egen regi och två områden tillämpar samkommunsmodellen.
  • Konceptet med AN-byråer överförs inte som sådant till kommunerna utan reformen innebär en möjlighet för kommunerna att göra saker på ett nytt sätt.
  • I fortsättningen ska person- och företagskunder kontakta sin egen hemkommun, i stället för de tidigare arbets- och näringsbyråerna. I fortsättningen ansvarar samma tillhandahållare inte bara för kommunens utbildningstjänster, näringstjänster och samhällsbyggande utan också för arbetskraftsservicen.
  • Genom reformen kommer tjänsterna närmare kunderna. Kommunerna känner sina invånare och områdets näringsliv bäst, vilket gör det möjligt att erbjuda skräddarsydda individuella tjänster enligt lokala behov.
  • Det handlar inte bara om att främja sysselsättningen. En utökad basservice kommer att ge kommunerna fler verktyg för att främja livskraften.

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Beslutsfattarundersökningen 2024: Påverkningsmöjligheter lockar kommunalvalskandidater – beslutskulturen och trakasserier avskräcker21.11.2024 06:00:00 EET | Pressmeddelande

Vad lockar förtroendevalda att ställa upp i kommunalvalet och vilka faktorer minskar viljan att åta sig förtroendeuppdrag? Resultatet av den färska beslutsfattarundersökningen visar 1 700 förtroendevaldas och ledande tjänsteinnehavares åsikter om arbetet som förtroendevald och deras planer på att ställa upp i valet i vår. Över hälften av de nuvarande fullmäktigeledamöter som besvarade enkäten tänker ställa upp för omval och en tredjedel överväger att göra det, eftersom de är intresserade av kommunens aktuella sakfrågor och lockas av möjligheten att påverka kommunens framtidsutsikter. Faktorer som minskar viljan att ställa upp i valet är omständigheter i privatlivet, trakasserier och för vissa också beslutskulturen. Resultaten visar att det finns utmaningar, men att många ändå anser kommunalpolitiken vara en viktig metod att påverka.

Kuntavaaliehdokkaita motivoi vaikuttamisen halu – häirintä ja päätöksentekokulttuuri haastavat21.11.2024 06:00:00 EET | Tiedote

Yli puolet Kuntapäättäjätutkimukseen kyselyyn vastanneista, tällä hetkellä toimivista kunnanvaltuutetuista, aikoo jälleen asettua ehdolle ja kolmasosa harkitsee kuntavaaliehdokkuutta, sillä kunnan ajankohtaiset asiakysymykset ja mahdollisuus vaikuttaa kunnan tulevaisuudennäkymiin innostavat. Ehdokkuushaluja puolestaan vähentävät yksityiselämän kuormitus, häirinnän kokemukset sekä osan mielestä myös päätöksentekokulttuuri. Tuloksissa korostuu, että vaikka haasteita on, moni kokee kuntapolitiikan olevan merkityksellinen tapa vaikuttaa. Tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta selviää 1700 luottamushenkilön ja johtavan viranhaltijan näkemykset luottamushenkilötyöstä sekä aikeet asettua ehdolle ensi kevään vaaleissa. Vastaukset kattavat yli 90 prosenttia Manner-Suomen kunnista.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye