Nästan två av tre har psykiska symtom inom film- och tv-branschen
Psykiska symtom är vanliga hos personer som arbetar inom film- och tv-branschen. I oberoende produktionsbolags produktioner har nästan två av tre arbetstagare psykiska symtom. Antalet är tre gånger större jämfört med den övriga finländska befolkningen i arbetsför ålder. Förekomsten av symtom framgår av Arbetshälsoinstitutets enkät, som besvarades av över 600 yrkespersoner inom branschen.
Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 10.12.2024
– Arbetshälsan inom film- och tv-branschens produktioner har inte tidigare kartlagts i stor omfattning i Finland. Det är känt att många lämnar en bransch där arbetet kan upplevas krävande. Därför var det viktigt att kartlägga nuläget och utifrån det kunna utveckla arbetshälsan, berättar specialforskare Päivi Vanttola och specialsakkunnig Heli Ansio från Arbetshälsoinstitutet.
Arbetshälsoinstitutet genomförde undersökningen som en del av ansvarsprojektet Avaus inom den audiovisuella branschen, som genomförs av Audiovisual Producers Finland – APFI rf tillsammans med Suomen elokuva- ja mediatyöntekijät SET ry och Finlands Journalistförbund.
– Man har länge pratat om utmaningarna kring medarbetarnas arbetshälsa inom branschen, men närmare information har inte varit tillgänglig tidigare. Med hjälp av undersökningsresultaten kan vi äntligen utveckla branschen utgående från forskning, säger Marika Väisänen, expert på anställningsvillkor på Finlands Journalistförbund.
– Erfarna medarbetare inom alla yrkesgrupper lämnar branschen på grund av belastningen. Det krävs omfattande erfarenhet för att branschen ska kunna utvecklas och för att samma misstag inte ska upprepas varje gång en ny produktion börjar. Det är en fördel för hela branschen om man med hjälp av undersökningen kan förlänga yrkespersonernas karriärer och få erfarna medarbetare att stanna kvar i branschen, säger Matleena Kuusela, ordförande för Suomen elokuva- ja mediatyöntekijät SET ry.
Belastningsfaktorerna ackumuleras, men arbetet engagerar
Oberoende produktionsbolag ansvarar ofta för film- och tv-branschens produktioner. Typiskt för branschen är till exempel korta anställningsförhållanden, långa arbetsdagar och arbete under oregelbundna tider på dygnet. Produktionsresurserna är ofta knappa och det är utmanande att skaffa tillräcklig finansiering.
Med enkäten utreddes arbetshälsans nuvarande tillstånd hos personer som arbetar inom film- och tv-branschen och de faktorer som påverkar arbetshälsan. Enkäten åskådliggjorde arbetets resurser inom film- och tv-branschen. Arbetsengagemanget inom branschen är i allmänhet starkt och särskilt starkt bland dem som utför kreativt arbete. Cheferna upplevdes till största delen vara rättvisa.
Enkäten lyfter också fram arbetets krav inom branschen. Enligt enkäten har särskilt egenföretagare, yrkesutövare och visstidsanställda inom branschen långa arbetsdagar och annat arbete än dagarbete. Dessa belastande arbetstidsegenskaper förekom ofta på samma avdelningar, där även korta anställnings- eller uppdragsförhållanden, utmaningar med att förena arbete och privatliv, fysiskt tungt arbete och otillräcklig återhämtning från arbetet betonades.
– Det är alarmerande att nästan två av tre respondenter hade psykiska symtom. Siffran är tre gånger större jämfört med den finländska befolkningen i arbetsför ålder. Symtom är särskilt vanligt hos egenföretagare och yrkesutövare, sammanfattar Vanttola.
Varannan företagare, yrkesutövare och visstidsanställd har ofta flexibla arbetstider. Oförutsägbara arbetstider leder många in i en ond cirkel: utjämningsperioden under periodarbete används till att arbeta och arbetslöshetsperioder mellan produktioner till att återhämta sig från arbetet. Antalet betalda semestrar är få.
Utvecklingsförslag från workshoppar och branschorganisationer
Projektet anordnade också två workshoppar för yrkespersoner inom film- och tv-branschen. Workshopparnas deltagare gav uppslag till utvecklingsobjekt för att förbättra arbetshälsan. De lyfte bland annat fram önskemål om utveckling av ledarskap och chefsarbete. Deltagarna i workshopparna betonade att ett respektfullt och rättvist bemötande gentemot alla som arbetar i produktionerna skulle vara viktigt. Deltagarna ansåg att satsningar på arbetshälsa skulle kunna vara en konkurrensfördel för produktionsbolagen.
Utifrån de utvecklingsobjekt som identifierades i workshopparna formulerades tillsammans med representanter för branschorganisationer utvecklingsförslag, som presenteras i slutrapporten och som fritt kan utnyttjas inom branschen. Förslagen riktar sig till bland annat arbetsgivare och personer som arbetar inom branschen. De är nyttiga för film- och tv-produktionsbolagens ledning och för tv-kanaler som beställer produktioner samt för streamingtjänster med tanke på branschens livskraft.
Slutrapporten rekommenderar olika åtgärder
Utifrån undersöknings- och utvecklingsmaterialet rekommenderar forskarna i slutrapporten att man till exempel ingriper vid förekomst av psykiska symtom och möjliggör återhämtning från arbetet även medan produktionerna pågår. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att möjliggöra återhämtning på avdelningar och i uppgifter där arbetstiderna är belastande och arbetet fysiskt tungt. Speciellt bör man satsa på stödåtgärder för arbetshälsan för egenföretagare, yrkesutövare och visstidsanställda.
Organisationerna fortsätter utveckla branschen
– Undersökningen ger oss nu fler verktyg att börja utveckla verksamhetssätt och stödja företagens ledning i dessa åtgärder. Ansvarsprojektet Avaus, som initierats av APFI, bjuder i början av våren in branschorganisationer, finansiärer och beställare att diskutera åtgärder för att öka arbetshälsan inom branschen. Dessutom ger webbplatsen Avaus, som publiceras vintern 2025, hela branschen omfattande material till stöd för ansvarsarbetet, berättar Laura Kuulasmaa, verksamhetsledare för Audiovisual Media Producers – APFI rf.
Projektet finansieras av Europeiska unionen – NextGenerationEU, och finansieringen har beviljats av undervisnings- och kulturministeriet.
Läs projektets slutrapport
Läs om AVAT-projektet (på finska)
Ytterligare information
- Specialforskare Päivi Vanttola, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 570 8639, paivi.vanttola@ttl.fi
- Specialsakkunnig Heli Ansio, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 468 7335, heli.ansio@ttl.fi
- Verksamhetsledare Laura Kuulasmaa, Audiovisual Producers Finland – APFI, tfn 050 3450 056, laura.kuulasmaa@apfi.fi
- Expert på anställningsvillkor Marika Väisänen, Finlands Journalistförbund rf, tfn 0405754242, marika.vaisanen@journalistiliitto.fi
- Ordförande Matleena Kuusela, Suomen elokuva- ja mediatyöntekijät SET ry, tfn 040 539 2663, hallitus@setry.fi
Kontakter
Juha HietanenspecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504773267juha.hietanen@ttl.fiPäivi LehtomurtokommunikationschefTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504156309paivi.lehtomurto@ttl.fiLänkar
MÅ BRA AV JOBBET
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Andra språk
Följ Työterveyslaitos
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos
Kutsu 10.4. Tuuletusta maahanmuuttokeskusteluun3.4.2025 08:20:11 EEST | Kutsu
Mitä tiedämme tutkimuksen perusteella muuttoliikkeestä? Miten maahanmuutto vaikuttaa Suomen talouteen? Onko tulevaisuuden Suomi vastaanottavainen? Tervetuloa tuulettamaan ajatuksia ja hakemaan tuoretta näkökulmaa muuttoliikkeestä käytävään keskusteluun.
Förstavårdarnas egen FirstFit-metod ger stöd vid fysiskt belastande arbete27.3.2025 08:00:00 EET | Pressmeddelande
Förstavårdarens arbete är fysiskt belastande: man lyfter, bär och flyttar. Uppgifterna kräver muskelstyrka, funktionsförmåga i andnings- och cirkulationsorganen och god motorisk förmåga. FirstFit-metoden är en nationellt enhetlig metod för bedömning, uppföljning och främjande av den fysiska funktionsförmågan som utvecklats för förstavårdare. Syftet med metoden är att stödja förstavårdarens arbetsförmåga under hela yrkeskarriären och att motivera hen att ta hand om sin funktionsförmåga och sitt välbefinnande. Samtidigt förebygger man olycksfall och förlänger yrkeskarriären.
Ensihoitajien oma FirstFit-menetelmä tuo apua fyysisesti kuormittavaan työhön27.3.2025 08:00:00 EET | Tiedote
Ensihoitajan työ on fyysisesti kuormittavaa: siinä nostetaan, kannetaan ja siirretään. Tehtävät vaativat lihasvoimaa, hengitys- ja verenkiertoelimistön toimintakykyä ja hyvää motoriikan hallintaa. FirstFit-menetelmä on ensihoitajille kehitetty valtakunnallisesti yhtenäinen menetelmä fyysisen toimintakyvyn arviointiin, seurantaan ja edistämiseen. Menetelmän tavoitteena on tukea ensihoitajan työkykyä läpi koko työuran ja motivoida häntä huolehtimaan omasta toimintakyvystään ja hyvinvoinnistaan. Samalla ehkäistään tapaturmia ja pidennetään työuria.
The FirstFit method for paramedics helps with physically demanding work27.3.2025 08:00:00 EET | Press release
Paramedics do physically demanding work that includes lifting, carrying and moving. These tasks require muscular strength as well as functional capacity from the respiratory and circulatory systems and good motor control. The FirstFit method is a nationally standardised method for the assessment, follow-up and promotion of physical functional capacity for paramedics. The aim of the method is to promote paramedics' work ability throughout their careers and motivate them to take care of their own functional capacity and well-being. This will also reduce the number of accidents and extend the length of careers.
I Finland upplevs tidspress som den näst vanligaste arbetssäkerhetsrisken – långvarigt sittande är fortfarande den främsta risken i Europa26.3.2025 08:00:00 EET | Pressmeddelande
Enligt en färsk ESENER-undersökning som beställts av Europeiska arbetsmiljöbyrån är långvarigt sittande (64 %) och upprepade hand- eller armrörelser (63 %) de vanligaste riskfaktorerna på europeiska arbetsplatser. I Finland är den största risken upprepade hand- eller armrörelser (73 %) och på andra plats, till skillnad från övriga Europa, är stress orsakad av upplevd tidspress (71 %).
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum