Institutet för hälsa och välfärd THL

Människans och naturens välfärd som mål för det nationella beslutsfattandet – THL publicerade ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell

Dela

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell och uppföljningsindikatorer. Det är fråga om en modell för att planera politiska åtgärder och följa upp vilka effekter de har, inte bara för ekonomin utan också för den sociala och ekologiska hållbarheten. Styrmodellen ger ett hållbarhetsperspektiv till exempel vid utarbetandet av regeringsprogram och statsbudgeten. I modellen föreslås till exempel att man utser en framtidsombudsman och genomför ett omfattande hörande av medborgarna. 

Den ekonomiska utvecklingen i Finland och andra länder med hög levnadsstandard har skett på bekostnad av den ekologiska hållbarheten. Enligt forskningsdata är den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten starkt kopplade till varandra, och för att uppnå hållbarhetsmålen krävs det att dessa tre perspektiv balanseras.

”Finland är en föregångare inom välfärdsekonomiskt tänkande, men vi har saknat en styrmodell och uppföljningsindikatorer som balanserar social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet i beslutsfattandet på nationell nivå. Till exempel i Estland planerar och följer man upp långsiktiga politiska åtgärder för att trygga en hållbar utveckling. På så sätt har partierna kunnat förbinda sig till mål som sträcker sig över regeringsperioderna”, konstaterar forskningsprofessor Heikki Hiilamo som ledde projektet.

Hållbarhetsbedömning säkerställer att beslutsfattandet har effekter långt in i framtiden

I en välfärdsekonomisk styrning ingår tanken att beslutsfattandet styrs av bedömningar av hur delområdena inom välfärd och hållbarhet utvecklas. I det nuvarande regeringsprogrammet har man förbundit sig att främja åtgärder för hållbarhetsbedömning.

”Det är viktigt att stärka det välfärdsekonomiska kunskapsunderlaget tillsammans med den offentliga förvaltningen och sektorforskningsinstituten. Samarbetet mellan forskningsinstituten behövs både för att tolka den utveckling som skett och för att förutse kommande utvecklingsförlopp”, konstaterar THL:s avdelningsdirektör Piia Aarnisalo, ordförande för projektets styrgrupp.

”Ett närmare samarbete med sektorforskningsinstituten kunde vara till nytta för statsrådets lägesbildsarbete vad gäller hållbarheten till exempel i den årliga hållbarhetsbedömningen”, betonar Jouni Varanka, chef för enheten för planering samhällspolitiken vid statsrådets kansli och medlem i projektets styrgrupp.

Den välfärdsekonomiska styrmodellen har utvecklats i projektet Mekanism för bedömning av välfärdsekonomiska konsekvenser inom Finlands program för hållbar tillväxt (RRP). THL har fått finansiering av engångskaraktär för programmet för hållbar tillväxt från EU:s återhämtningsinstrument (Next Generation EU). Arbetet med att verkställa styrmodellen och indikatorerna fortsätter nästa år. THL har förbundit sig att främja välfärdsekonomin även efter att projektet avslutats.

Mer information


Hyvinvointitaloudellinen ohjausmalli Suomelle - Hyvinvointitaloudellisten vaikutusten arviointimekanismi -projektin loppuraportti (endast på finska)

Heikki Hiilamo
THL
tfn 029 524 6150
fornamn.efternamn@thl.fi

Piia Aarnisalo
THL
tfn 029 524 7048
fornamn.efternamn@thl.fi

Jouni Varanka
Statsrådets kansli, strategiavdelningen
tfn 029 516 0177
fornamn.efternamn@gov.fi

Bilder

Institutet för hälsa och välfärd THL

Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/ingangssida

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Europeiska badvattenrapporten: Vattnet vid de allmänna badstränderna i Finland håller hög kvalitet28.5.2024 13:52:00 EEST | Pressmeddelande

Det är säkert att bada i vattnen vid de allmänna badstränderna i Finland. Detta framgår av Europeiska miljöbyråns nyligen publicerade rapport om badvattenkvaliteten. Största delen av Finlands badvatten, cirka 94 procent, var klassat som utmärkt eller god kvalitet. Detta är en procentenhet mindre än under föregående uppföljningsperiod. Rapporten innehåller uppgifter om badvattnets kvalitet från alla allmänna badstränder. Sommaren 2023 fanns det sammanlagt 304 allmänna badstränder i Finland, varav 226 fanns vid inlandsvatten och 78 vid kusten. Till klassen tillfredsställande, dvs. lägsta godtagbara badvattenklassen hörde nio stränder (3 %), vilket är fyra badstränder fler än under föregående uppföljningsperiod. Kvaliteten på badvattnet på fem badstränder (1,6 %) klassificerades som dåligt, vilket är två badstränder färre än under föregående uppföljningsperiod. Av badvattnen i inlandet klassificerades nästan 97 procent till utmärkt eller god kvalitet. Vid kusten klassificerades nästan 86

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye