Högskolestuderandenas psykiska belastning har minskat
Den psykiska belastningen bland högskolestuderande har minskat under de senaste tre åren, särskilt bland kvinnor. Resultaten framgår av Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT), som genomfördes förra våren.
Den betydande psykiska belastningen som studerandena upplevde minskade från 35 procent till 29 procent mellan 2021 och 2024. Hos kvinnor minskade den psykiska belastningen från 40 procent till 32 procent.
I undersökningen mättes den psykiska belastningen med en MHI-5-enkät, vars fem frågor kartlägger ångest, depression och upplevd lycka under de senaste fyra veckorna.
”Coronapandemin försämrade studerandenas psykiska hälsa. Den aktuella psykiska belastningen har nu minskat jämfört med under coronatiden. Det här är äntligen goda nyheter om ungas och unga vuxnas psykiska hälsa”, konstaterar THL:s forskningschef Olli Kiviruusu.
Ångestsyndrom och depression som konstaterats inom hälso- och sjukvården har ökat
23 procent av kvinnorna och 10 procent av männen som studerar vid en högskola hade under de senaste 12 månaderna konstaterats ha ångestsyndrom. På motsvarande sätt hade 18 procent av kvinnorna och 12 procent av männen konstaterats ha depression under de senaste 12 månaderna.
Det konstaterade ångestsyndromet och depressionen har blivit vanligare hos kvinnor, men hos män har förekomsten av dem hållits på samma nivå.
”Det ökade antalet konstaterade sjukdomar kan återspegla att tillgången till mentalvårdstjänster underlättas jämfört med under coronatiden. Det finns vissa tecken på att tillgången till service har blivit lättare”, berättar THL:s forskningsprofessor Jaana Suvisaari.
Nästan två av tre som behövde mentalvårdstjänster upplever att de fått otillräckliga tjänster
Enligt undersökningen upplever 60 procent av kvinnorna och 68 procent av männen att de fått otillräckliga mentalvårdstjänster av SHVS som erbjuder studerandehälsovårdstjänster för högskolestuderande.
Under de tre senaste åren har det inte skett några stora förändringar i antalet personer som behöver mentalvårdstjänster men som fått otillräckliga tjänster.
”Utifrån SHVS data har efterfrågan på mentalvårdstjänster tredubblats jämfört med tiden före coronapandemin. Största delen visar sig vara lindriga eller medelsvåra psykiska störningar. För att svara på efterfrågan grundade vi en klinik för digital psykisk hälsa vid SHVS samt förnyade vår servicemodell så att studerande med lindrigare symtom i första hand hänvisas till behandlingar med låg tröskel. På så sätt räcker resurserna till intensivare vård för personer med svårare symtom”, berättar Teija Kulmala, chefsöverläkare vid SHVS.
”Resultatet från KOTT-undersökningen kan tyda på att de studerande vill ha kraftiga interventioner även med lindriga symtom. Tröskeln att söka hjälp har blivit lägre”, säger Kulmala och fortsätter:
”Orsakerna till problem med psykisk hälsa kan inte enbart lösas inom hälso- och sjukvården. Vi samarbetar intensivt med högskolor och studerandeorganisationer för att erbjuda studerandena tillräckligt stöd från studiegemenskapen för att förebygga problem.”
Omfattande rapportering om högskolestuderandes hälsa, välfärd och serviceanvändning att vänta under hösten
Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT) genomfördes våren 2024. I den deltog 3 600 studerande i åldern 18–34 år från universitet och yrkeshögskolor runtom i Finland.
Vi publicerar nu resultaten om psykisk hälsa och mentalvårdstjänsters tillräcklighet samt upplevd hälsa, funktionsförmåga och delaktighet.
Resultaten kan granskas enligt kön, åldersgrupp och högskolesektor.
Källa:
Webbrapporten om tillräckliga tjänster för psykisk hälsa och mentalvård, KOTT 2024 (på finska)
Resultaten av KOTT-undersökningen i tabellform (på finska)
Mer information:
Olli Kiviruusu
forskningschef,
THL
tfn 029 524 8323
fornamn.efternamn@thl.fi
Jaana Suvisaari
forskningsprofessor
THL
tfn 029 524 8539
fornamn.efternamn@thl.fi
Teija Kulmala
chefsöverläkare
Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS)
tfn 041 731 9420
fornamn.efternamn@yths.fi
Resultat av KOTT-undersökningen
Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT)
Nyckelord
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Allt fler högskolestuderande har försörjningssvårigheter – en femtedel har en knapp försörjning1.10.2024 01:59:00 EEST | Pressmeddelande
Under de senaste tre åren har försörjningssvårigheter blivit vanligare bland högskolestuderande. Andelen studerande som upplevt att deras försörjning är mycket knapp och osäker har under denna period ökat från 13 procent till 19 procent.
THL bjuder in 64 000 vuxna till en omfattande undersökning som utreder hälsa, välfärd och serviceupplevelser10.9.2024 02:00:00 EEST | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) utreder på hösten hur vuxna som bor i Finland mår och deras erfarenheter av social- och hälsovårdstjänsterna.
Europeiska badvattenrapporten: Vattnet vid de allmänna badstränderna i Finland håller hög kvalitet28.5.2024 13:52:00 EEST | Pressmeddelande
Det är säkert att bada i vattnen vid de allmänna badstränderna i Finland. Detta framgår av Europeiska miljöbyråns nyligen publicerade rapport om badvattenkvaliteten. Största delen av Finlands badvatten, cirka 94 procent, var klassat som utmärkt eller god kvalitet. Detta är en procentenhet mindre än under föregående uppföljningsperiod. Rapporten innehåller uppgifter om badvattnets kvalitet från alla allmänna badstränder. Sommaren 2023 fanns det sammanlagt 304 allmänna badstränder i Finland, varav 226 fanns vid inlandsvatten och 78 vid kusten. Till klassen tillfredsställande, dvs. lägsta godtagbara badvattenklassen hörde nio stränder (3 %), vilket är fyra badstränder fler än under föregående uppföljningsperiod. Kvaliteten på badvattnet på fem badstränder (1,6 %) klassificerades som dåligt, vilket är två badstränder färre än under föregående uppföljningsperiod. Av badvattnen i inlandet klassificerades nästan 97 procent till utmärkt eller god kvalitet. Vid kusten klassificerades nästan 86
I Finland finns 89 000 minderåriga vars biologiska förälder har eller har haft allvarliga missbruksproblem28.5.2024 09:25:28 EEST | Pressmeddelande
I Finland finns 89 000 minderåriga barn vars ena eller båda biologiska föräldrar i något skede har ett allvarligt missbruksproblem före barnet blivit myndigt. Detta motsvarar 8,7 procent av alla minderåriga. 42 000 barns biologiska föräldrar har för närvarande ett allvarligt missbruksproblem. Missbruksproblem är vanligare hos pappan än hos mamman. Detta framgår av THL:s registerundersökning.
Varning för tryckande värme de närmaste dagarna – skydda dig själv och dina anhöriga från värmens skadliga effekter27.5.2024 13:36:00 EEST | Pressmeddelande
Meteorologiska institutet har utfärdat en varning för tryckande värme i delar av landet under de kommande dagarna. Även korta värmeböljor kan orsaka hälsoproblem, särskilt bland personer som tillhör olika riskgrupper, om man inte vidtar tillräckliga skyddsåtgärder. ”Särskilt äldre och personer med kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar samt spädbarn och små barn är känsliga för värmens effekter. Även gravida, personer som arbetar eller idrottar i varma förhållanden bör skydda sig väl.”, säger överläkare Mikaela Grotenfelt-Enegren. Värmen samt vätske- och saltbrist orsakad av svettning kan leda till värmesjukdomar såsom värmeutmattning eller värmeslag. Symptom på värmeutmattning kan vara stark törst, kraftig svettning eller sval och klibbig hud, svaghet, huvudvärk, yrsel, irritabilitet, illamående och förhöjd kroppstemperatur. Då läget blir livshotande talar man om värmeslag. Symptom som tyder på värmeslag kan vara t.ex. andningssvårigheter, snabb och svag puls, avvikande betee
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum