Kommunalvalet populäraste sättet att påverka, men invånarna påverkar också mellan valen

Största delen av kommuninvånarna ser röstning i kommunalvalet som det viktigaste sättet att påverka den egna kommunens angelägenheter, men samtidigt vill de vara delaktiga också mellan valen.

De vanligaste sätten för kommuninvånarna att delta och påverka är att 

1. delta i en förenings eller organisations verksamhet (40 procent av enkätdeltagarna)
2. svara på kommunens kund- eller användarenkäter (38 procent)
3. delta i föräldrakvällar på daghem, skola e.d. (31 procent) 
4. underteckna ett upprop eller en appell (31 procent)
5. delta i utvecklingen av närmiljön genom talkoarbete eller motsvarande (29 procent) samt
6. kontakta en tjänsteinnehavare i kommunen (29 procent).

Åtta av tio enkätdeltagare (78 procent) uppgav att de använt minst ett direkt sätt att delta och påverka i kommunen. Flest olika direkta delaktighets- och påverkansmetoder har använts i små kommuner (under 10 000 invånare) och bland 40–49-åringar.

Talkoarbete och föreningsverksamhet upplevs ha bäst effekt

Den största tilltron till de direkta delaktighetsmetodernas effekt har de som bott mindre än ett år i kommunen, de som arbetar i en organisation eller förening eller i kommunsektorn, studerande, personer i ledande ställning, de som avlagt universitetsexamen, kvinnor samt de som lever i en barnfamilj.

”Alla enkätdeltagare, oberoende av bakgrund, ansåg att effekten av direkta delaktighetsmetoderna snarare var bra än dålig”, berättar Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

”De som använt direkta metoder att delta och påverka tror klart mer på metodernas effekt än de som inte har egen erfarenhet av dem”, säger Pekola-Sjöblom. 

De mest effektfulla direkta sätten att delta och påverka är enligt kommuninvånarna att 

1. delta i utvecklingen av närmiljön genom talkoarbete eller motsvarande (48 procent av enkätdeltagarna)
2. delta i en förenings eller organisations verksamhet (46 procent)
3. kontakta en tjänsteinnehavare i kommunen (44 procent)
4. delta i kommundels-, stadsdels- eller byaverksamhet (43 procent) 
5. delta i t.ex. föräldrakvällar på daghem, skola e.d. (42 procent) 
6. kontakta en förtroendevald i kommunen (42 procent).

”De sätt att delta som använts oftast och som invånarna bedömer vara mest effektfulla inbegriper i regel växelverkan”, säger Pekola-Sjöblom. 

Kommuninvånarna upplever att deras åsikter inte hörs 

Resultaten visar att majoriteten av kommuninvånarna anser det vara viktigt att påverkansmöjligheterna utvidgas, men upplever att deras åsikter inte hörs. 

”Kommunerna borde fästa större vikt vid både befintliga och ännu outnyttjade metoder att delta och påverka. Metoderna kan erbjuda möjligheter att få fram kommuninvånarnas åsikter”, säger Pekola-Sjöblom. 

Också i den rapport om förtroende som OECD gav ut sommaren 2024 fanns det policyrekommendationer för Finlands del om att medborgarnas deltagande i beslutsfattandet borde vidareutvecklas i syfte att öka förtroendet.

Invånarundersökningen i ett nötskal

Uppgifterna framgår av Kommunförbundets invånarundersökning som besvarades av cirka 10 500 finländare i maj–juni 2024. Enkätundersökningen ingår i Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025. Sammanlagt 46 kommuner av olika typ och storlek runt om i landet medverkar i programmet.

Delresultat från invånarundersökningen publiceras ända fram till kommunalvalet i april 2025. Kommunförbundet har genomfört motsvarande omfattande invånarenkäter ända sedan 1996. Mer information om undersökningen och resultaten finns på Kommunförbundets webbplats

Resultaten av undersökningen presenteras i bilagan nedan. Där specificeras bedömningarna av olika metoder att delta och påverka.

Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information

Marianne Pekola-Sjöblom
Forskningschef
+358 50 337 5634
Marianne.Pekola-Sjoblom@kuntaliitto.fi