Det kommunalekonomiska läget försämrades: kommunernas egna anpassningsåtgärder stärkte ekonomin 2024

– Kommunernas bokslut var starkare än vad som förutsågs för ett år sedan utifrån budgetarna. Utgiftsökningen var måttligare än väntat år 2024. Verksamhetsbidraget, dvs. kommunens nettoverksamhetskostnader, ökade med 1,8 procent och i hela 130 kommuner minskade kostnaderna jämfört med år 2023, sammanfattar Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen. 

Trots ett positivt resultat var kommunernas kassaflöde negativt: mätt med kassaflödet från verksamheten och investeringarna visade kommunekonomin underskott på -470 miljoner euro. 

Kommunernas investeringar förblev på en hög nivå och uppgick till 4,8 miljarder euro år 2024. Penningflödet var negativt då driftsinkomsterna inte räckte till för finansieringen av alla investeringar.  Kommunernas skuldsättning ökade med 720 miljoner euro. Lånestocken började växa efter några mellanår. 

Enligt Kommunförbundets uppskattningar förklaras det försämrade ekonomiska läget av en minskning av skatteinkomsterna med 500 miljoner euro, bland annat på grund av att skatteeftersläpningen i social- och hälsovårdsreformen inte längre inverkade. Kommunernas intäkter och utgifter påverkades också av den svaga konjunkturutvecklingen, minskningen av statsandelarna med 250 miljoner euro samt ökade räntekostnader.  

– Sänkningen av kommunernas arbetslöshetsförsäkringspremie bidrog också till minskade kostnader. Dessutom fortsatte kommunernas utgifter för finansieringen av utkomstskyddet för arbetslösa att minska, även om långtidsarbetslösheten steg i snabb takt i slutet av året, säger chefsekonomen Minna Punakallio. 

Försäljning av engångsnatur förbättrade resultatet betydligt

Kommunernas sammanlagda resultat uppgick till 1 100 miljoner euro år 2024. Resultatet var positivt i 203 kommuner och negativt i 80 kommuner. 

– Försäljningen av aktier i energibolagen i S:t Michel, bolagiseringen av vattenverket i Tammerfors och de positiva resultaten i Helsingfors och Esbo stod för mer än 70 procent av resultatet för hela landet, säger utvecklingschefen Mikko Mehtonen.

– Utan de här städerna skulle kommunernas resultat ha stannat på 300 miljoner euro, fortsätter Mehtonen.

Flera stora och medelstora städer finns bland de kommuner som uppvisar sämst resultat. Det svagaste resultatet räknat i euro gjorde Vanda, Fredrikshamn och Lahtis. Per invånare beräknat ligger däremot mindre kommuner på den svagaste ändan av skalan.

– Det stora investeringstrycket och hanteringen av kostnadsutvecklingen kommer att vara en utmaning när det gäller utsikterna för den kommunala ekonomin också under de kommande åren. Det är svårt att bli av med det strukturella underskottet, sammanfattar vice verkställande direktör Timo Reina.   

– Kommunernas ekonomi är också i allt högre grad beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen, sysselsättningen och skatteintäkterna. Också kommunkoncernernas ekonomi kommer att få större betydelse. Uppgifterna om dem får vi först senare under våren, säger Reina. 

Närmare upplysningar:  

Verkställande direktör Minna Karhunen, minna.karhunen@kommunforbundet.fi, 09 771 2000
Vice verkställande direktör Timo Reina, timo.reina@kommunforbundet.fi, 09 771 2700
Chefsekonom Minna Punakallio, minna.punakallio@kommunforbundet.fi, 040 751 5175
Utvecklingschef Mikko Mehtonen, mikko.mehtonen@kommunforbundet.fi, 050 592 8986