Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL

ADHD-diagnoserna bland barn och unga fortsätter att öka – de regionala skillnaderna är fortfarande stora men de könsrelaterade skillnaderna minskar

Dela

Enligt THL:s registeruppgifter ökar antalet ADHD-diagnoser bland barn och unga fortfarande. År 2023 hade omkring 11 procent av pojkarna i klass 1–6 en ADHD-diagnos. Bland pojkar i åldern 13–17 var motsvarande andel omkring 10 procent. Andelen ADHD-diagnoser bland flickor var omkring 4 procent i klass 1–6 och omkring 6 procent i åldern 13–17.

ADHD, det vill säga aktivitets- och uppmärksamhetsstörning, är ett vanligt utvecklingsrelaterat neurologiskt syndrom som uppkommer i barndomen och ofta fortsätter ända till vuxen ålder.

Under de senaste åren har den relativt sett största ökningen i antalet ADHD-diagnoser bland barn och unga skett hos flickor i åldern 13–17. 

”Ökningen av ADHD-diagnoser bland barn och unga har ännu inte planat ut. Resultaten stärker dessutom uppfattningen om att flickor får sin diagnos klart senare än pojkar. Motsvarande resultat har observerats även i Sverige och i Danmark”, konstaterar FPA:s specialforskare Miika Vuori.

Diagnosuppgifterna bygger på data i de vårdanmälningsregister som Institutet för hälsa och välfärd (THL) förvaltar. Enligt dessa besökte drygt 52 500 barn och unga med ADHD-diagnos primärvården, inklusive skol- och studerandehälsovården, och den specialiserade sjukvården 2023. Av dem var 36 600 pojkar och 15 900 flickor.

Enligt THL:s överläkare Terhi Aalto-Setälä finns det många faktorer som påverkar ökningen av ADHD-diagnoser.

”Symtomen på ADHD är idag välkända och det har blivit vanligare att låta undersöka sig. Vid sidan av ADHD finns det dock många andra faktorer i barns eller ungas utveckling och uppväxtmiljö som kan orsaka symtom. Därför behövs noggranna utredningar. Detta är en betydande utmaning för i synnerhet skol- och studerandehälsovården, som belastas av den ökande mängden utredningar”, konstaterar Aalto-Setälä.

Också användningen av ADHD-läkemedel ökar bland barn och unga. Enligt uppgifter i FPA:s register använde nästan 46 500 barn och unga dessa läkemedel 2023. Av dem var 33 100 pojkar och 13 350 flickor.

Förekomsten av diagnoser och läkemedelsanvändningvarierar avsevärt mellan olika regioner

Välfärdsområdena uppvisar stora skillnader vad gäller förekomsten av ADHD-diagnoser bland barn och unga. År 2023 var förekomsten av diagnoser, beroende på välfärdsområde, 7–21,5 procent bland pojkar och 2,3–9,2 procent bland flickor i klass 1–6. Bland 13–17-åringarna var den regionala variationen 5,2–16,3 procent för pojkar och 3,4–9,6 procent för flickor.

År 2023 använde, beroende på välfärdsområde, 6,1–18,3 procent av pojkarna och 1,7–7,7 procent av flickorna i klass 1–6 ADHD-läkemedel. Bland 13–17-åringarna var den motsvarande variationen 5,2–13,6 procent för pojkar och 2,8–7,3 procent för flickor.

Förekomsten av ADHD-diagnoser och ADHD-läkemedelsanvändning bland barn och unga är störst i Östra Finland och minst i Österbotten och Nyland.

”De stora regionala skillnaderna i både diagnoser och läkemedelsbehandling tyder på att också undersöknings- och behandlingspraxisen varierar mycket mellan regionerna. Detta behöver vi fästa mer uppmärksamhet vid”, konstaterar Aalto-Setälä.

Enligt Vuori och Aalto-Setälä är ADHD bland barn och unga också i alla högsta grad en samhällsfråga. Behandlingspraxis för ADHD och eventuell feldiagnostik har väckt oro inte bara i Finland, utan också på Island och i Sverige. På Island är användningen av ADHD-läkemedel bland barn och unga vanligare än i Finland. I Sverige använde uppskattningsvis drygt 8 procent av pojkarna och 5 procent av flickorna ADHD-läkemedel 2023.

Enligt experter på THL och FPA kommer den årliga förekomsten av ADHD-diagnoser i Finland att öka till omkring 15 procent för pojkar i klass 1–6 och 8–10 procent för flickor i åldern 13–17 innan ökningen planar ut.

”Våra uppskattningar om ökningen av ADHD-diagnoser motsvarar de svenska experternas senaste uppskattningar av läget i Sverige. I Finland är de regionala skillnaderna i ADHD-diagnoser och användningen av ADHD-läkemedel större än i Sverige. Det finns ett uppenbart behov av en analytisk diskussion om och fortsatta undersökningar av bakgrundsorsakerna till fenomenet”, framhåller Vuori.

Mer information

Statistikrapport: Förekomsten av ADHD-diagnoser hos barn och unga 2023. ADHD-diagnoserna ökar fortfarande – de könsrelaterade skillnaderna minskar speciellt bland unga (på finska)

Miika Vuori
specialforskare
FPA:s forskningsenhet
tfn 020 634 1790
fornamn.efternamn@kela.fi

Terhi Aalto-Setälä
överläkare
THL
tfn 029 524 7437
fornamn.efternamn@thl.fi

Miia Paavilainen
specialforskare
THL
tfn 029 524 7675
fornamn.efternamn@thl.fi

Nyckelord

Bilder

Andra språk

Följ Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL

THL:n raportti: Sote-palvelujen vahvistumisesta paljon merkkejä – tiukka talouskuri leimasi hyvinvointialueiden kahta ensimmäistä vuotta10.3.2025 00:01:00 EET | Tiedote

Hyvinvointialueet ovat kahden ensimmäisen toimintavuotensa aikana ryhtyneet merkittävästi uudistamaan sosiaali- ja terveydenhuollon palveluitaan. Palvelujen kehittämistä haastaa kuitenkin paine talouden sopeutuksiin, selviää THL:n toimittamasta laajasta raportista. Lähes sadan tutkijan laatima raportti tarkastelee mittakaavaltaan poikkeuksellista reformia. Se kuvaa, mitä sote-uudistus on tähän mennessä tarkoittanut paitsi palvelujen, myös ohjauksen, järjestämisen ja rahoituksen osalta. ”Sote-uudistus koskee valtavaa määrää palveluita väkivallan ehkäisystä neuvoloihin, vanhusten hoivaan ja erikoissairaanhoitoon. Hyvinvointialueilla on jo tehty paljon erinomaista työtä, mutta tämän mittakaavan uudistukseen menee väistämättä vuosia, sanoo johtava tutkija Liina-Kaisa Tynkkynen. ”Raportin yksi keskeinen johtopäätös on, että sote-uudistuksen merkitystä ei voi tarkastella vain yhtenä isona kertomuksena. Sitä on katsottava myös useina pieninä tarinoina, joissa huomioidaan sekä hyvinvointialuei

THL: Kela-korvauskokeilu 65 vuotta täyttäneiden lääkärikäynneistä on kytkettävä julkisiin terveyspalveluihin7.3.2025 14:51:22 EET | Tiedote

THL:n mukaan 65 vuotta täyttäneiden Kela-korvauskokeilu tulisi kytkeä osaksi julkista terveydenhuoltoa. THL toteaa lakiesitystä koskevassa lausunnossaan, että perusterveydenhuoltoa voitaisiin tehokkaammin vahvistaa kohdistamalla kokeiluun suunniteltu rahamäärä hyvinvointialueille siten, että se käytettäisiin hoitojonojen purkuun palvelusetelien avulla. Hallituksen kaavailemassa kokeilussa 65 vuotta täyttäneet pääsisivät yksityiselle yleislääkärille maksamalla julkisen terveydenhuollon asiakasmaksua vastaavan summan. Kela korvaisi käynnistä loput. THL katsoo, että malli lisäisi järjestelmän pirstaleisuutta eikä olisi kustannustehokkain tapa purkaa hoitojonoja. ”Kela-korvauskokeilussa julkisen perusterveydenhuollon rinnalle kehitettäisiin erillinen ja erilainen palvelumalli, jonka palveluvalikoima on suppeampi eikä palveluun pääsyn kriteereitä ole käytössä. Palvelusetelimallilla yksityisiä palveluita voitaisiin tarjota kohdennetusti 65 vuotta täyttäneille, ja käyttää osa rahoista hoitaja

THL viikolla 11/20256.3.2025 15:22:46 EET | Tiedote

Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen (THL) mediakalenteri ilmestyy joka torstai. Siihen kootaan aina seuraavan viikon infot, tiedotteet, keskeiset tapahtumat, julkaisut ja muita valikoituja ajankohtaisia asioita. Tiedot pohjautuvat torstain 6.3. tilanteeseen, ja niihin voi tulla muutoksia. Tarkemmat tiedot THL:n tapahtumista ja webinaareista tapahtumakalenterissa. https://www.thl.fi/fi/ajankohtaista/tapahtumat/tapahtumakalenteri THL:n viestintä palvelee mediaa arkisin klo 9–16, puh. 029 524 6161, sähköposti: info(at)thl.fi Tiedotteet Julkaisemme ma 10.3. laajan sosiaali- ja terveydenhuoltoa koskevan raportin. Lähes sadan tutkijan laatima raportti tarkastelee sitä, mitä kaksi vuotta vanha sote-uudistus on tähän mennessä tarkoittanut hyvinvointialueilla paitsi palveluiden, myös ohjauksen, järjestämisen ja rahoituksen osalta. Raportti ja siihen liittyvä diasetti ja tiedote on saatavissa embargolla. Järjestämme ma 10.3. medioille myös taustatilaisuuden sotesta. Verkossa järjestettävässä til

Lintuinfluenssan riski kasvaa, kun lintujen kevätmuutto alkaa – rokotukset kohderyhmille alkamassa6.3.2025 12:31:46 EET | Tiedote

Lintujen kevätmuutto lisää lintuinfluenssatartuntojen riskiä. Suomessa on tänä vuonna havaittu lintuinfluenssaa toistaiseksi tammikuun lopussa Turussa naakoilla sekä helmikuussa Taivassalossa kanahaukalla. Ihmisillä lintuinfluenssatartuntoja ei ole Suomessa todettu lainkaan, mutta muualla Euroopassa ja maailmalla niitä on ollut. Lintuinfluenssa on viruksen aiheuttama tauti, jota esiintyy erityisesti linnuilla. Linnuista se voi tarttua esimerkiksi turkiseläimiin ja siipikarjaan. Yhdysvalloissa virusta on todettu myös lypsykarjassa. Lintuinfluenssa ei tartu helposti ihmisiin. Ihminen voi kuitenkin saada tartunnan sairaista tai kuolleista eläimistä tai niiden eritteistä. Virus voi aiheuttaa ihmiselle oireettoman tai lievän hengitystieinfektion, mutta myös vakavan taudin. Tartuntoja voi ehkäistä välttämällä koskemista kuolleisiin ja sairaisiin lintuihin tai muihin villieläimiin sekä niiden eritteillä tahriintuneisiin pintoihin. Hyvinvointialueet vastaavat rokotusten järjestämisestä Lintuin

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye