De tektoniska plattorna i världspolitiken skiftar läge – osäkerheten kastar en skugga över tillväxten i Finland och Europa
”De tektoniska plattorna i världspolitiken skiftar läge på ett farligt nytt sätt för Europa”, säger Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn. ”Europa måste snabbt hitta vägar för att stödja Ukraina och stärka sitt eget försvar.”

Osäkerheten tynger euroområdets investeringar och export och riskerna är nedåtriktade. Inflationen är på väg att stabilisera sig på målet, men tillväxten i ekonomin är svag. En betydande ökning av försvarsutgifterna och försvarsinvesteringarna i Europa kan visserligen öka euroområdets produktion.
Enligt Eurosystemets prognos för hela euroområdet är inflationen 2,3 % under 2025 och 1,9 % under 2026. De underliggande inflationsmåtten tyder likaså på att inflationen lägger sig hållbart vid 2-procentsmålet.
”Vi beslutade i ECB-rådet att sänka räntorna ytterligare nu i mars, då inflationen har sjunkit och de ekonomiska utsikterna har försämrats. Vi binder oss inte på förhand vid en viss räntebana, utan fattar besluten sammanträde för sammanträde, nästa gång i april. ECB-rådet bevarar full handlingsfrihet under rådande stor osäkerhet”, säger Rehn. Styrräntan sänktes nu för sjätte gången, med 0,25 procentenheter till 2,5 %.
Återhämtningen i Finlands ekonomi är långsam
Finlands ekonomi är på väg att återhämta sig från en recession. Den ekonomiska tillväxten är dock blygsam och hålls tillbaka framför allt av den låga investeringsnivån. Enligt Finlands Banks interimsprognos i mars 2025 väntas ekonomin växa i samma takt som enligt prognosen i december 2024, men nedåtriskerna har ökat. Den ekonomiska tillväxten är 0,8 % i år och väntas stiga till 1,8 % under 2026. År 2027 vid slutet av prognosperioden saktar tillväxten in till 1,3 %.
Ett omfattande handelskrig skulle försvaga totalproduktionen världen över
Enligt Finlands Banks beräkningar skulle amerikanska importtullar mot EU-länderna och Kina få globala BNP att krympa med drygt 0,5 % i år och nästa år. Konsekvenserna för euroområdets ekonomi skulle kunna vara något större. Ett handelskrig skulle kunna resultera i både ett uppåt- och ett nedåttryck på priserna.
USA har infört betydande handelsbegränsningar för sina handelspartner. ”Om USA sätter omfattande tullar på importen från EU-länderna, skulle det försvåra Finlands varuexport, eftersom USA är en viktig exportmarknad för Finland. Den ökade osäkerheten i sig kan få den privata konsumtionen, investeringarna och ökningen av Finlands exportmarknad att bromsa upp”, konstaterar Rehn.
I Europa och Finland behövs insatser för säkerhet och lösningar på de strukturella problemen i ekonomin. ”Försvarsinvesteringarna måste nu höjas i ett läge där EU-medlemsländernas offentliga underskott redan är stora. Också av den orsaken behöver vi gemensamma europeiska lösningar, som ska genomföras så att de effektivt ökar vår gemensamma yttre säkerhet”, understryker Rehn.
Presentation 11 mars 2025, chefdirektör Olli Rehn (på finska)
Artiklar och interimsprognos (på finska)
Nyckelord
Kontakter
Median palvelulinja / Medietjänst / Media Service
Tel:+358 9 183 2101media@bof.fiLänkar
Finlands Bank
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Andra språk
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
MUISTUTUS: Kutsu medialle Suomen Pankin tiedotustilaisuuteen talouden näkymistä ja rahapolitiikasta 11.3.7.3.2025 09:39:10 EET | Kutsu
Miten kauppasodan varjot iskevät talouteen? Mitä globaali epävarmuus merkitsee Euroopan taloudelle? Mikä on rahapolitiikan viritys? Investoidaanko euroalueella liian vähän? Miten Suomen talous kehittyy?
Eurosystemets penningpolitiska beslut6.3.2025 15:20:00 EET | Beslut
ECB-rådet beslutar om penningpolitiken i euroområdet. ECB-rådet beslutade idag att sänka de tre styrräntorna med 25 punkter.
EKP:n rahapoliittisia päätöksiä6.3.2025 15:20:00 EET | Päätös
EKP:n neuvosto päättää euroalueen rahapolitiikasta. EKP:n neuvosto päätti tänään laskea EKP:n kaikkia kolmea ohjauskorkoa 0,25 prosenttiyksikköä.
Räntorna på företagslån har sjunkit6.3.2025 10:00:00 EET | Pressmeddelande
Under det sista kvartalet 2024 lyfte de finländska företagen nya företagslån[1] från övriga finansinstitut för mer än 1 miljard euro. Genomsnittsräntan var 7,4 %, när den vid motsvarande tid för ett år sedan var 8,5 %. Den vanligaste typen av nya företagslån från övriga finansinstitut var factoring med 400 miljoner euro. Genomsnittsräntan på factoringfinansiering[2] (11,9 %) var också betydligt högre än exempelvis genomsnittsräntan på sedvanliga företagslån (5,3 %). Under årets sista kvartal 2024 var den genomsnittliga räntan på nya företagslån[3] beviljade av banker (kreditinstitut) 4,7 %, när den vid motsvarande tidpunkt för ett år sedan var 5,8 %. Under det sista kvartalet 2024 betalade bankerna ut nya företagslån till ett värde av 6,3 miljarder euro. Av de olika lånetyperna som bankerna betalade ut stod sedvanliga företagslån för den största andelen med 5,2 miljarder euro. Utvecklingen av Euriborräntorna inverkar på företagslåneräntorna i Finland. Under det sista kvartalet 2024 ban
Yrityslainojen korot laskeneet6.3.2025 10:00:00 EET | Tiedote
Vuoden 2024 viimeisellä neljänneksellä suomalaiset yritykset nostivat muista rahoituslaitoksista uusia yrityslainoja[1] yli 1 mrd. euron edestä. Lainojen keskikorko oli 7,4 %, kun se vuosi sitten vastaavana aikana oli 8,5 %. Muista rahoituslaitoksista nostettujen uusien yrityslainojen yleisin lainatyyppi oli factoring; niitä nostettiin 400 milj. euron edestä. Factoringrahoituksen[2] keskikorko (11,9 %) oli myös huomattavasti korkeampi kuin esimerkiksi tavanomaisten yrityslainojen (5,3 %). Vuoden 2024 viimeisellä neljänneksellä pankkien (luottolaitosten) myöntämien uusien yrityslainojen[3] keskikorko oli 4,7 %, kun se vuosi sitten vastaavana aikana oli 5,8 %. Vuoden 2024 viimeisellä neljänneksellä uusia yrityslainoja nostettiin pankeista 6,3 mrd. euron edestä. Pankeista nostettiin lainatyypeistä eniten tavanomaisia yrityslainoja, 5,2 mrd. euron edestä. Euriborkorkojen kehitys vaikuttaa yrityslainojen korkoihin Suomessa. Vuoden 2024 viimeisellä neljänneksellä muiden rahoituslaitosten myö
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum