Suomen ympäristökeskus

Endast regionala förändringar i Finlands storskarvsbestånd

Dela
Sommaren 2022 räknades cirka 24 470 storskarvsbon i Finland. Sedan 2015 har storleken på häckningsbeståndet i hela Finland bara varierat med några få procent. På regional nivå är dock de årliga variationerna i antalet bon stora.
Storskarvar. Foto: Heikki Kotiranta
Storskarvar. Foto: Heikki Kotiranta

Sommaren 2022 var häckningsbeståndet i Finland nästan en procent, dvs. 140 bon, mindre än föregående sommar. Hösten 2021 hittades en ny koloni med trehundra bon i Fredrikshamn, vilket ökade antalet bon förra året till cirka 24 610. 2021 års bestånd var fem procent mindre än år 2020.

I både Finska viken och Bottenhavet fanns ungefär en tredjedel av storskarvens bon, en femtedel i Skärgårdshavet, tio procent i Kvarken och nio procent i Bottenviken.

”Skarvbeståndet i Finska viken minskade med drygt tio procent, liksom även i Skärgårdshavet och Kvarken. Däremot var skarvbeståndet i Bottenhavet och Bottenviken en femtedel större än sommaren 2021”, säger forskare Pekka Rusanen från Finlands miljöcentral.

Enligt Rusanen inverkade det rikliga havsörnbeståndet i Finska viken, Skärgårdshavet och Kvarken på storskarvarna: ”I Finska viken, Skärgårdshavet och Kvarken fanns det i år sammanlagt nästan 6 000 färre storskarvsbon än för fyra år sedan. I Kvarken upptäckades knappt hälften av antalet bon jämfört med sommaren 2018 och två kolonier istället för sju.”

Skarvbeståndet i hela Bottenvikenområdet ökade med sammanlagt 12 procent. Det fanns nästan 12 700 bon i Bottenvikenområdet, varav cirka 8 010 i Bottenhavet, 2 480 i Kvarken och 2 190 i Bottenviken. Sommaren 2022 fanns det cirka 7 380 bon i Finska viken och 4 400 i Skärgårdshavet.

En allt större andel av storskarvarna häckade i stora kolonier

I Finland observerades 52 skarvkolonier. Kolonierna häckade på sammanlagt 71 skär eller öar, och dessutom häckade fem kolonier i små grupper enbart i sjömärkenas, linjetavlornas eller fyrarnas konstruktioner.

Över 60 procent av hela Finlands storskarvsbeståndet häckade i de åtta största kolonierna. Dessa kolonier med över tusen bon fanns i Raumo (omkring 4 700 bon), Korsholm (2 240), Borgå (1 680), Åbo (1 490), Kristinestad (1 430), Karleby (1 360), Enäjärvi i Björneborg (1 250) och Esbo (1 140).

På kommunal nivå minskade beståndet mest i Kyrkslätt med omkring 1 100 bon och ökade mest i Raumo med 1 040 bon. I Nystad och Raseborg minskade beståndet med omkring 400 bon. I Esbo, Björneborg och Korsholm ökade beståndet med omkring 300 bon.

Det totala häckningsområdet för storkarvskolonierna var cirka 65 hektar. Andelen storkarvarar som häckar i träd växer fortfarande klart. I sommar stod trädbon redan för hälften av det totala antalet bon, medan andelen för tre år sedan bara var en fjärdedel. Andelen häckningar i träd har ökat på samma tid som havsörnens allt kraftigare jakt på storskarv.

Många kolonier övergavs

I år övergavs ett exceptionellt stort antal kolonier. I de 23 övergivna kolonierna fanns ännu förra sommaren cirka 3 000 bon. Ett stort antal av dessa bon lämnades tomma på grund av havsörnens ökade jakt. Dessutom har storskarvens häckning helt misslyckats i flera mindre kolonier.

Tio nya häckningsplatser observerades i olika havsområden. I dem fanns sammanlagt endast 160 bon. Dessutom var tre häckningsplatser i bruk efter en paus på flera år.

Olagliga störningar av storkarvskolonier inträffade i sommar åtminstone i Raseborg och Finström på Åland, där det enda häckningsförsöket som observerats i landskapet förhindrades. Dessutom finns det tecken på störningar åtminstone i Lovisa, Borgå och Kristinestad.

Sommaren 2022 deltog närmare 90 personer i räknandet, letandet och granskningen av storskarvskolonier. Uppföljningen av storskarvsbeståndet samordnas av Finlands miljöcentral. Vid uppföljningen samlar man in grundläggande information om artens ekologi och utbredning. I Finland är storskarven skyddad av naturskyddslagen året runt och finns inte med på EU:s lista över arter som får jagas.

Nyckelord

Kontakter

Forskare Pekka Rusanen, Finlands miljöcentral, tfn 0400 148 691, fornamn.efternamn@syke.fi


Specialplanerare Markku Mikkola-Roos, Finlands miljöcentral, tfn 0400 148 685, fornamn.efternamn@syke.fi


Kommunikationsexpert Eija Järvinen, SYKE, fornamn.efternamn@syke.fi, tfn 0295 251 242

Finlands miljöcentrals medietjänst

Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.

Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.

Tel:029 525 1072syke_ajankohtaiset@syke.fi

Bilder

Storskarvar. Foto: Heikki Kotiranta
Storskarvar. Foto: Heikki Kotiranta
Ladda ned bild
Antalet storskarvsbon 2013–2022.
Antalet storskarvsbon 2013–2022.
Ladda ned bild
Storskarvsbeståndets procentuella tillväxt 2013–2022
Storskarvsbeståndets procentuella tillväxt 2013–2022
Ladda ned bild
Antalet storskarvsbon per havsområde 2013–2022.
Antalet storskarvsbon per havsområde 2013–2022.
Ladda ned bild
Antalet regionala storskarvsbon (st.) 2022
Antalet regionala storskarvsbon (st.) 2022
Ladda ned bild

Dokument

Länkar

Om

Suomen ympäristökeskus
Suomen ympäristökeskus
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI

0295 251 000https://www.syke.fi/fi-FI

Det är dags att gå bortom att lösa miljöproblem en efter en till en hållbarhetsomställning som omfattar hela samhället. Finlands miljöcentral SYKE är ett multiprofessionellt forsknings- och expertinstitut. Hos oss arbetar cirka 700 kompetenta experter och forskare i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.

 

Följ Suomen ympäristökeskus

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus

Väitös: Pahamaineiset sinilevälajit hyödyntävät kevätkukinnan jälkeistä fosfaattia oletettua vähemmän19.11.2024 08:30:00 EET | Tiedote

Rihmamaiset sinilevälajit, joista osa on myrkyllisiä, hyödyntävät kevätkukinnasta jäljelle jäävää fosfaattia oletettua vähemmän. Tähän tulokseen päädyttiin Mari Vanharannan väitöskirjassa, joka tarkastetaan 22.11.2024. Väitöskirjassa tutkittiin kevätkukinnan jälkeisen planktonyhteisön kykyä hyödyntää ylijäämäistä fosfaattia. Ylijäämäisen fosfaatin ja sinileväkukintojen välisen yhteyden ymmärtäminen on tärkeää sinileväkukintojen riskiarvioiden laatimisessa ja Itämeren rehevöitymisongelman hallitsemisessa.

Fosforläckaget från jordbruket kan minskas med hjälp av strukturkalk och jordförbättringsfiber som uppkommer som biprodukter i industrin14.11.2024 07:50:00 EET | Pressmeddelande

Användning av strukturkalk och jordförbättringsfiber som jordförbättringsmedel minskade erosion från åkrarna enligt en färsk studie. Därmed minskade också belastningen av fosfor på hav, sjöar och vattendrag. Belastningen från tillrinningsområdet minskade med omkring tio procent. På enstaka åkrar sjönk fosforhalterna i vattnet som rinner ut via täckdikena med upp till 70 procent. Strukturkalk och jordförbättringsfiber förbättrar markens struktur, vilket minskar läckaget från åkrarna till vattendragen. Studien visade också att skörden kan bli bättre. Effekterna av jordförbättringsmedel undersöktes för första gången för stora tillrinningsområden på över 100 hektar.

Maatalouden fosforikuormaa vesiin voidaan vähentää teollisuuden sivutuotteina syntyvillä rakennekalkilla ja ravinnekuidulla14.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote

Rakennekalkin tai ravinnekuidun käyttö pellolla maanparannusaineena vähensi uuden tutkimuksen mukaan kiintoaineen kulkeutumista pelloilta ja siten myös kiintoaineeseen sitoutuneen fosforin kuormitusta vesiin. Fosforikuorma valuma-alueelta väheni noin kymmenen prosenttia. Yksittäisillä pelloilla salaojavesien fosforipitoisuudet laskivat jopa 70 prosenttia. Rakennekalkki ja ravinnekuitu parantavat maan rakennetta, jolloin huuhtouma pelloilta vesiin vähenee. Tutkimus osoitti myös sadon paranemista. Maanparannusaineiden vaikutuksia vesistökuormitukseen tutkittiin ensimmäistä kertaa laajoilla, yli 100 hehtaarin valuma-alueilla.

Policy Brief: Limiting sulphate load of wastewaters calls for environmental quality standards7.11.2024 07:55:00 EET | Press release

The clean energy transition and the green transition are bringing mining and battery technology industries to Finland. As a result, sulphate discharges into inland waters and the Baltic Sea will increase. Sulphate also has beneficial effects in water bodies, and it is not currently classified as a harmful substance. However, a high local load may adversely affect aquatic organisms, especially in lakes with a naturally low sulphate concentration. In its new Policy Brief, the Finnish Environment Institute issues recommendations for reducing the harmful effects of the sulphate load in wastewaters.

Politiikkasuositus: Jätevesien sulfaattikuorman rajoittamiseksi tarvitaan ympäristönlaatunormit7.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote

Siirtyminen puhtaaseen energiaan ja vihreä siirtymä ovat tuomassa Suomeen kaivostoimintaa ja akkuteknologiateollisuutta. Tämän seurauksena jätevesien sulfaattikuorma sisävesiin ja Itämereen kasvaa. Sulfaatilla on vesistöissä myös hyödyllisiä vaikutuksia, eikä sulfaattia nykyisin luokitella haitalliseksi aineeksi. Suuri paikallinen kuorma voi kuitenkin vaikuttaa haitallisesti vesieliöstöön etenkin järvissä, joissa sulfaattia on niukasti. Suomen ympäristökeskuksen uusi Policy Brief -julkaisu antaa suosituksia jätevesien sulfaattikuorman haittojen vähentämiseksi.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye