Energikrisen påskyndade energi- och klimatåtgärder i fritidsstugor
Omkring en femtedel av respondenterna hade justerat ner vintervärmen eller lämnat stugan kall när de inte själva var där. I cirka var tionde stuga hade man satsat på förnybar energi, såsom luft- eller jordvärme eller solenergi.
Dessutom hade uppvärmningen med ved effektiviserats och stugornas energieffektivitet hade förbättrats med ytterligare isolering eller genom att byta till mer energieffektiva hushållsapparater. Många respondenter uppgav att de planerar olika energiåtgärder i framtiden, till exempel inköp av solpaneler eller en luftvärmepump.
Några av respondenterna hade bytt sin bil till en el- eller hybridbil, sänkt körhastigheten och även annars föredragit mer ekonomiska körsätt.Respondenterna uppgav också att de försökte minska antalet onödiga resor till stugan och att de stannade längre tider på stugan, till exempel genom att arbeta på distans.
Enligt forskare har energieffektivitets- och klimatåtgärder vidtagits eller planerats i många stugor redan före energikrisen, men de stigande energi- och bränslepriserna har påskyndat åtgärderna. En fjärdedel av respondenterna värmde upp stugan med olika värmepumpar, och en femtedel av respondenterna hade solpaneler i sin stuga. I genomsnitt använder respondenterna också el-, hybrid- och gasbilar oftare än resten av befolkningen.
”Entusiasmen för enkäten och det stora antalet svar visar att stugägare är intresserade av energi- och klimatåtgärder. Under de senaste åren har Finland gått från kris till kris, vilket också har påverkat stuglivet kraftigt. Det är klart att stuglivet är en viktig del av den finländska kulturen och stugan är en plats där de egna möjligheterna att påverka genomförandet av klimat- och energiåtgärder framhävs", säger specialforskaren Marja Salo vid Finlands miljöcentral.
Resultat om stuglivets koldioxidavtryck i slutet av året
Enkäten hänför sig till Finlands miljöcentrals mer omfattande undersökning om stuglivets koldioxidavtryck. Fritidsboendets koldioxidavtryck har inte tidigare beräknats på riksnivå. Projektet resulterar i en uppskattning av stuglivets totala koldioxidavtryck samt verktyg med hjälp av vilka stugägarna själva kan bedöma sitt koldioxidavtryck. Verktygen hjälper också medborgarrådgivningen gällande stugliv. Resultaten blir klara före utgången av 2023.
Forskningsprojektet om stuglivets koldioxidavtryck finansieras av Skärgårdsdelegationen (jord- och skogsbruksministeriet) och miljöministeriet och genomförs i samarbete med Fritidsboendes förbund och Egnahemsförbundet.
Resultaten av enkäten presenteras på Vårmässans scen fredagen den 31 mars kl. 12–12.30. I diskussionen deltar specialforskare Marja Salo från Finlands miljöcentral, ombudet Marju Silander från Egnahemsförbundet och styrelseordförande Tapio Tervo från Fritidsboendes förbund.
Uttag från enkäten
- pdf-bilaga (på finska)
Mer information
Specialforskare Marja Salo, Finlands miljöcentral, tfn 029 525 1131, marja.salo@syke.fi
Specialforskare Kati Pitkänen, Finlands miljöcentral, tfn 029 525 1101, kati.pitkanen@syke.fi
Nyckelord
Kontakter
Finlands miljöcentrals medietjänst
Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.
Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.
Bilder
Dokument
Länkar
Om
Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.
Följ Suomen ympäristökeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus
Väitös: Pahamaineiset sinilevälajit hyödyntävät kevätkukinnan jälkeistä fosfaattia oletettua vähemmän19.11.2024 08:30:00 EET | Tiedote
Rihmamaiset sinilevälajit, joista osa on myrkyllisiä, hyödyntävät kevätkukinnasta jäljelle jäävää fosfaattia oletettua vähemmän. Tähän tulokseen päädyttiin Mari Vanharannan väitöskirjassa, joka tarkastetaan 22.11.2024. Väitöskirjassa tutkittiin kevätkukinnan jälkeisen planktonyhteisön kykyä hyödyntää ylijäämäistä fosfaattia. Ylijäämäisen fosfaatin ja sinileväkukintojen välisen yhteyden ymmärtäminen on tärkeää sinileväkukintojen riskiarvioiden laatimisessa ja Itämeren rehevöitymisongelman hallitsemisessa.
Fosforläckaget från jordbruket kan minskas med hjälp av strukturkalk och jordförbättringsfiber som uppkommer som biprodukter i industrin14.11.2024 07:50:00 EET | Pressmeddelande
Användning av strukturkalk och jordförbättringsfiber som jordförbättringsmedel minskade erosion från åkrarna enligt en färsk studie. Därmed minskade också belastningen av fosfor på hav, sjöar och vattendrag. Belastningen från tillrinningsområdet minskade med omkring tio procent. På enstaka åkrar sjönk fosforhalterna i vattnet som rinner ut via täckdikena med upp till 70 procent. Strukturkalk och jordförbättringsfiber förbättrar markens struktur, vilket minskar läckaget från åkrarna till vattendragen. Studien visade också att skörden kan bli bättre. Effekterna av jordförbättringsmedel undersöktes för första gången för stora tillrinningsområden på över 100 hektar.
Maatalouden fosforikuormaa vesiin voidaan vähentää teollisuuden sivutuotteina syntyvillä rakennekalkilla ja ravinnekuidulla14.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote
Rakennekalkin tai ravinnekuidun käyttö pellolla maanparannusaineena vähensi uuden tutkimuksen mukaan kiintoaineen kulkeutumista pelloilta ja siten myös kiintoaineeseen sitoutuneen fosforin kuormitusta vesiin. Fosforikuorma valuma-alueelta väheni noin kymmenen prosenttia. Yksittäisillä pelloilla salaojavesien fosforipitoisuudet laskivat jopa 70 prosenttia. Rakennekalkki ja ravinnekuitu parantavat maan rakennetta, jolloin huuhtouma pelloilta vesiin vähenee. Tutkimus osoitti myös sadon paranemista. Maanparannusaineiden vaikutuksia vesistökuormitukseen tutkittiin ensimmäistä kertaa laajoilla, yli 100 hehtaarin valuma-alueilla.
Policy Brief: Limiting sulphate load of wastewaters calls for environmental quality standards7.11.2024 07:55:00 EET | Press release
The clean energy transition and the green transition are bringing mining and battery technology industries to Finland. As a result, sulphate discharges into inland waters and the Baltic Sea will increase. Sulphate also has beneficial effects in water bodies, and it is not currently classified as a harmful substance. However, a high local load may adversely affect aquatic organisms, especially in lakes with a naturally low sulphate concentration. In its new Policy Brief, the Finnish Environment Institute issues recommendations for reducing the harmful effects of the sulphate load in wastewaters.
Politiikkasuositus: Jätevesien sulfaattikuorman rajoittamiseksi tarvitaan ympäristönlaatunormit7.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote
Siirtyminen puhtaaseen energiaan ja vihreä siirtymä ovat tuomassa Suomeen kaivostoimintaa ja akkuteknologiateollisuutta. Tämän seurauksena jätevesien sulfaattikuorma sisävesiin ja Itämereen kasvaa. Sulfaatilla on vesistöissä myös hyödyllisiä vaikutuksia, eikä sulfaattia nykyisin luokitella haitalliseksi aineeksi. Suuri paikallinen kuorma voi kuitenkin vaikuttaa haitallisesti vesieliöstöön etenkin järvissä, joissa sulfaattia on niukasti. Suomen ympäristökeskuksen uusi Policy Brief -julkaisu antaa suosituksia jätevesien sulfaattikuorman haittojen vähentämiseksi.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum