Företagarnas kris avspeglas i rekordstor efterfrågan på ekonomisk rådgivning
![](/data/images/00441/17e1aa7c-c9b5-4b42-ad68-549c8b2729f0-w_720.png)
Stor ökning i antalet samtal under coronaåret
Coronaåret förvärrade situationen betydligt för många företagare som redan hade ett tufft ekonomiskt läge. Ekonomihjälpens telefontjänst kontaktas normalt av ungefär 1 500 företagare om året, men under fjolåret ökade antalet till drygt 7 000. Telefontjänsten erbjuder företagare avgiftsfri, konfidentiell och opartisk hjälp från experter på företagsekonomi och omorganisation. Experterna bedömer företagets ekonomiska situation och ger råd utifrån det som företagarna berättar när de ringer. För många räcker det med ett samtal för att hitta en lösning. På yrittajantalousapu.fi finns information och anvisningar om företagsekonomiska frågor.
Ett ytterligare mål för verksamheten är att förebygga ekonomiska svårigheter och att påverka opinionsklimatet i stort – tillfälliga problem är en del av livet för många företagare. Därför är det viktigt att kunna diskutera dem öppet och utan att känna skam. ”Det är viktigt för företagare att lära sig att identifiera ekonomiska problem och betalningssvårigheter i god tid, medan det fortfarande är möjligt att lösa situationen och få lönsamhet i verksamheten. Genom att reagera i god tid kan man även minimera kostnaderna för att vid behov lägga ned verksamheten för såväl företagaren som för hela samhället. Få företagare är medvetna om att en nedläggning av verksamheten kan medföra betydande kostnader”, berättar Jari Leskinen, utvecklingschef på arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter, som ligger bakom tjänsten.
”Företagarens ekonomihjälp är mycket välkommen och efterlängtad tjänst. Målet är att identifiera företagets ekonomiska utmaningar i god tid och hitta lösningar tillsammans med företagaren. Lyckas vi med det här, vilket jag är övertygad om, kommer vi att kunna hjälpa ett stort antal företagare i vardagen och bespara dem många sömnlösa nätter”, kommenterar Mikael Pentikäinen, verkställande direktör för Företagarna i Finland rf.
Regionala stödtjänster för företagare
Förutom telefon- och webbtjänsten finns även ett regionalt stödnätverk för företagare runt om i landet. De regionala experterna erbjuder personligt stöd nära företagaren. ”Det är viktigt med hjälp nära till hands. Därför är vi som företagarförening med 20 regionala föreningar en bra partner till ekonomihjälpen och erbjuder tillgång till våra nätverk och kontakter”, säger Pentikäinen. Förutom Företagarna i Finland medverkar även ett antal andra aktörer, till exempel Finlands Företagsmentorer rf och regionala utvecklingsbolag. Vi välkomnar även andra experter.
Företagarens ekonomihjälp
på finska mån–fre kl. 9–16, tfn 0295 024 880 (lna/msa)
på svenska tors kl. 9–16, tfn 0295 024 881 (lna/msa)
på engelska tis och fre kl. 9–16, tfn 0295 024 882 (lna/msa)
Yrittajantalousapu.fi
Företagarens ekonomihjälp koordineras av NTM-centralernas och Arbets- och näringsbyråernas gemensamma kundservicecenter. Tjänsten utvecklas som en del av den EU-omfattade Early Warning-modellen.
Kontaktuppgifter
Jari Leskinen
Utvecklingschef
Arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter
02950 24468
jari.s.leskinen@ely-keskus.fi
Hanna Tarvainen
projektledare
Företagarna i Finland rf
040 7511 166
hanna.tarvainen@yrittajat.fi
Nyckelord
Bilder
Om
NTM-centralerna är statliga myndigheter som främjar den regionala utvecklingen genom att sköta statsförvaltningens uppgifter och utveckling. NTM-centralerna sköter uppgifter i anslutning till näringar, arbetskraft, kunnande samt trafik och infrastruktur samt miljö och naturresurser. NTM-centralerna utvecklar och stöder ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar välfärd.
Följ ELY-keskukset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från ELY-keskukset
Varsinais-Suomen ELY-keskus on antanut yhteysviranomaisen lausunnon Takajärven tuulivoimahankkeen YVA-ohjelmasta (Satakunta, Varsinais-Suomi)28.6.2024 12:00:59 EEST | Tiedote
Varsinais-Suomen elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskukselle (Varsinais-Suomen ELY-keskus) on 24.4.2024 toimitettu vireille Takajärven tuulivoimahanketta koskeva ympäristövaikutusten arviointiohjelma (YVA-ohjelma).
Sinilevähavainnot lisääntyneet runsaasti sekä meri- että sisävesialueilla (Varsinais-Suomi, Satakunta)27.6.2024 12:31:37 EEST | Tiedote
Sinilevähavainnot Lounais-Suomesta ovat lisääntyneet. ELY-keskuksen vakioseurannassa sinilevää on havaittu runsaasti sekä Saaristomerellä että sisävesillä. Havaintoja on myös Selkämereltä. Myös Rotarien seurantaan ja Vesi.fi-palveluun on tallennettu runsaita sinilevähavaintoja.
SeaMoreEco-hanke kartoittaa rannikkovesiä ja kehittää kunnostustoimenpiteitä (Etelä-Pohjanmaa, Pohjois-Pohjanmaa)26.6.2024 12:15:25 EEST | Tiedote
Pohjoisen Pohjanlahden matalat merialueet ovat tärkeä osa Itämerta, sillä alueiden biologinen monimuotoisuus on laaja. Samalla nämä matalat merialueet ja niiden lajit ovat alttiita ihmistoiminnan sekä ilmastonmuutoksen vaikutuksille. Nyt toista vuotta käynnissä oleva SeaMoreEco-hanke pyrkii kehittämään tehokkaita menetelmiä näiden arvokkaiden elinympäristöjen kartoittamiseksi sekä hoitamiseksi.
Saaristomerellä runsaasti sinilevähavaintoja, esiintymiä myös Lounais-Suomen sisävesillä (Varsinais-Suomi, Satakunta)20.6.2024 12:20:58 EEST | Tiedote
Sinilevähavainnot ovat lisääntyneet tällä viikolla runsaasti monin paikoin Saaristomerta, ja havaintoja on tullut myös Lounais-Suomen järviltä. Sinilevää on havaittu Varsinais-Suomen ELY-keskuksen vakioseurannassa. Havaintoja on tallennettu myös Rotarien seurantaan sekä Vesi.fi-palveluun. Lämpimällä säällä leväesiintymät voivat runsastua entisestään, tuulinen sää puolestaan sekoittaa vesimassaa ja estää laajojen levälauttojen muodostumista.
Saimaan ja Pielisen vedenkorkeudet kääntyneet laskuun, tulvahuiput takana myös muualla Vuoksen vesistöalueella (Kaakkois-Suomi, Etelä-Savo, Pohjois-Savo, Pohjois-Karjala)19.6.2024 11:06:25 EEST | Tiedote
Kuiva toukokuu ja suuret juoksutukset ovat kääntäneet Saimaan ja Pielisen vedenkorkeudet laskuun. Tulvahuiput jäivät selvästi aiemmin keväällä ennustettua alemmas. Saimaa on kuitenkin edelleen 55 cm ja Pielinen 25 cm ajankohdan keskimääräisen vedenkorkeuden yläpuolella. Vesistöalueen muut järvet ovat jo pääosin lähellä tavanomaisia kesäkorkeuksia tai niiden alapuolella. Uhkaava tulvatilanne oli muistutus siitä, että tulviin varautumiseen tulee kiinnittää vesistöalueella huomiota myös tulevaisuudessa.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum