Skärgårdshavets tillstånd väckte intresse i Åbo - 140 deltog i seminarium om Skärgårdshavets tillstånd i framtiden (Egentliga Finland, Satakunta)
![Foto © Jan Ekebom](/data/images/00295/684509ea-445e-4f95-bfbd-3d61ba057a58-w_720.jpg)
Fosforbelastningen på Skärgårdshavet borde enligt nuvarande rön minskas med minst 100 ton per år. Enligt olika bedömningar rinner det idag ut ca 500 ton fosfor per år i Skärgårdshavet. Största delen av denna belastning härrör från jordbruket.
Hur mår Skärgårdshavet nu och i framtiden?
Hermanni Kaartokallio från Finlands miljöcentral (SYKE) presenterade resultaten av projektet MAAMERI som avslutades i slutet av året. Samprojektet, som genomfördes av tre forskningsanstalter (SYKE, GTK, Meteorologiska institutet) och tre universitet (Helsingfors och Åbo universitet, Åbo Akademi) åren 2020-2022 stärkte kunskapsbasen om vatten- och havsskyddet i Skärgårdshavet.
Den interna belastningen står i kustområdena för merparten av totalbelastningen, när fosfor som lagrats på botten frigörs till vattnet. I MAAMERI-projektet producerades ett kompletterat kartmaterial som visar, på vilka områden den interna belastningen har störst inverkan på eutrofieringen. I projektet undersöktes också betydelsen av den näringsbelastning som åar och älvar medför, och utvecklades ett verktyg för uppföljning av denna.
MAAMERI-projektet visade, att riktad forskningsfinansiering som är avsedd för lösning av ett visst problem kan generera flervetenskapligt undersökt information till grund för beslutsfattandet. Projektets slutrapport som publicerades 16.3. är tillgänglig på adressen: https://www.syke.fi/hankkeet/maameri
Skärgårdshavets framtid räddas på bred front
Under seminariet om Skärgårdshavets tillstånd i framtiden åhördes inlägg från olika instanser och av olika aktörer, som granskade Skärgårdshavet ur olika synvinklar.
Riikka Puntila-Dodd från SYKE upplyste åhörarna om framtidens modelleringsverktyg och om hur modellerna kan utnyttjas inom havsskyddet. Elina Laurila och Maarit Solla från NTM-centralen för Egentliga Finland lyfte fram ett antal utvecklingsobjekt inom jordbrukets vattenskydd, bl.a. CAP-strategin och Skärgårdshavets Hot Spot-färdplan.
En åtgärd som spelar en viktig roll för att minska näringsbelastningen på Skärgårdshavet är gipsbehandling av åkrar. Minna Kolari och Kati Ojala från KIPSI-projektet lyfte fram jordförbättringsämnenas roll som en del av jordbrukets vattenskydd, och berättade aktuella nyheter om projektarbetet i Skärgårdshavsområdet.
Airi Kulmala från Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter förde fram jordbrukarnas syn på frågan. I jord- och skogsbrukets vattenskydd bör såväl markägarnas som hela samhällets behov beaktas.
Vivi Fleming från Naturresurscentralen belyste verksamheten inom Katot-projektet. Projektet har utarbetat förslag till havsområdesspecfika belastningstak. Med hjälp av belastningstaken strävar man efter att bedöma hur stor näringsbelastning till exempel Skärgårdshavet maximalt kan ta emot från Finland, ur havsskyddets synvinkel.
Henri Nikkonen från John Nurminens Stiftelse lyfte i sitt inlägg fram olika lösningar för att utjämna skillnaderna mellan områden som har överskott respektive underskott av totalfosfor. Till exempel kan man genom processering av stallgödsel, samarbete mellan gårdar och genom att främja transport av stallgödsel, förflytta fosfor till sådana områden där odlingsjorden har brist på fosfor.
På jakt efter lösningar för framtiden
I samband med seminariet hölls grupparbeten, där man försökte hitta idéer med vilka olika aktörer kan främja skyddet av Skärgårdshavet. Dessutom dryftades framtida behov av forskning om Skärgårdshavet samt hur förverkligandet av jordbrukets praktiska vattenskyddsåtgärder i skärgårdshavsområdet kunde genomföras.
Drygt 70 seminariedeltagare deltog i grupparbetena om Skärgårdshavets framtid. Deltagarna lyfte fram nya fräscha idéer som i framtiden kan stödja såväl forskarnas som tjänstemännens arbete.
Mera information:
Specialsakkunnig Elina Laurila, NTM-centralen för Egentliga Finland, tfn. 050 312 8577
Specialsakkunnig Kati Ojala, NTM-centralen för Egentliga Finland, tfn. 0295 023 030
Nyckelord
Bilder
![Foto © Jan Ekebom](/data/images/00295/684509ea-445e-4f95-bfbd-3d61ba057a58-w_240.jpg)
![Foto © miljöministeriet](/data/images/00925/b7ea01d8-cd82-40de-92fd-f36202ea9dae-w_240.jpg)
Om
NTM-centralerna är statliga myndigheter som främjar den regionala utvecklingen genom att sköta statsförvaltningens uppgifter och utveckling. NTM-centralerna sköter uppgifter i anslutning till näringar, arbetskraft, kunnande samt trafik och infrastruktur samt miljö och naturresurser. NTM-centralerna utvecklar och stöder ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar välfärd.
Följ ELY-keskukset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från ELY-keskukset
Förbindelsebåtstrafiken till Kalvö i Borgå fortsätter från och med 18.7.17.7.2024 14:46:08 EEST | Tiedote
Den avbrutna förbindelsebåtstrafiken till Kalvö kommer att fortsätta från och med i morgon (18.7). Till alla förbindelsebåtsrutter i Borgå och Sibbo har nu hittats tillfälliga trafikanter. De tillfälliga trafikanterna fortsätter på Borgå och Sibbo rutterna tills en långvarig trafikeringslösning kan ordnas.
Yhteysalusliikenne Porvoon Kalvöhön jatkuu 18.7. alkaen17.7.2024 14:46:08 EEST | Tiedote
Porvoon yhteysalusreitin keskeytynyt liikenne Kalvöhön jatkuu huomenna (18.7.) alkaen. Kaikille Porvoon ja Sipoon yhteysalusreiteille on löydetty nyt tilapäiset liikennöitsijät. Tilapäiset palveluntuottajat jatkavat Porvoon ja Sipoon reiteillä liikennöintiä, kunnes pysyvä ratkaisu saadaan järjestettyä.
Liikennekatkos Kaitainsalmentiellä Sotkamossa17.7.2024 09:16:12 EEST | Tiedote
Maantierummun vaihtotyö katkaisee liikenteen Kaitainsalmentiellä Sotkamossa. Liikenne katkaistaan vaihtotyön ajaksi 29.7. – 7.8.2024. Liikenne ohjataan kiertoreitille, joka kulkee Ristijärventien, Kainuuntien, Pohjavaarantien, Pekkiläntien ja Hyttisentien kautta takaisin Kaitainsalmentielle. Urakoitsijana toimii Savon Kuljetus.
Den efterlängtade kräftsäsongen är snart här17.7.2024 08:10:08 EEST | Tiedote
Kräftfiskesäsongen inleds den 21 juli klockan 12 och fortsätter fram till den sista oktober. För många finländare hör kräftfiske och kräftskivor till sommarens höjdpunkter. Sommarens kräftsäsong förväntas blir bra, eftersom försommaren varit varm.
Odotettu rapukausi käynnistyy17.7.2024 08:07:56 EEST | Tiedote
Ravustuskausi käynnistyy jälleen heinäkuun 21. päivä kello 12 ja jatkuu lokakuun viimeiseen päivään. Ravustus ja ravuilla herkuttelu on monelle yksi kesän kohokohdista. Kesän rapusaaliista odotetaan lämpimän alkukesän perusteella hyvää.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum