Avfallsavgifterna stiger
KOMMUNFÖRBUNDET INFORMERAR
Får publiceras fredag
23.11.2007 kl. 16
Avfallsavgifterna stiger
De årliga avfallsavgifterna för en egnahemsfastighet uppgår i snitt till 163 euro om fastigheten har ett avfallskärl som töms en gång varannan vecka. Avgifterna har stigit med ca 3 procent på ett år.
Avgifterna för behandling av avfall, dvs. deponiavgifterna, har ökat med ca 7 procent på ett år. De är 102 euro per ton i snitt.
Av Kommunförbundets avfallsutredning framgår dessutom att avfallshantering som konkurrensutsätts kommunalt och kompostering av organiskt avfall minskar fastigheternas kostnader för avfallshanteringen.
Ekoavgifter allt vanligare
Redan var tredje kommun har infört en ekoavgift. Med ekoavgifter täcker kommunerna i allmänhet hanteringen av problemavfall och kostnaderna för underhåll och rådgivning som gäller återvinningsstationer. Ekoavgiften för egnahemshus är i snitt 28,40 euro och för fritidsbostäder cirka 12,63 euro per år.
Komposteringen av hushållens organiska avfall minskar avgifterna per enskild fastighet med cirka 5 procent. Komposteringen påverkar ofta även storleken på ekoavgiften och bruksavgiften för den lokala uppsamlingsplatsen.
Många kommuner har lokala uppsamlingsplatser. Bruksavgiften för dem är i snitt 98,97 euro för egnahemshus och 47,26 euro för fritidsbostäder per år.
Centraliserad konkurrensutsättning minskar avfallsavgifterna
För egnahemshus kostar tömningen av ett normalt 240 liters avfallskärl vid avtalsbaserade transporter 13 procent mer än i kommunens regi. Vid avfallstransporter som konkurrensutsatts av kommunen kostar en tömning i snitt 5,42 euro jämfört med 6,15 euro vid avtalsbaserade transporter.
Tömningen av ett större 600 liters avfallskärl vid avtalsbaserade transporter kostar 8 procent mer än i kommunens regi.
Det förekommer dock stora skillnader i avgifterna för tömning av avfallskärl, vilket bland annat beror på lokala förhållanden, valt transportsystem och konkurrensutsättningens utfall. Tömningsavgiften består av transport och behandling av avfall samt skatter. Över hälften av avgifterna för tömning av de minsta avfallskärlen går till transporten.
Stora skillnader i behandlingsavgifterna för avfall
Behandlingsavgifterna för avfall, i snitt 102 euro per ton, har ökat med ca 7 procent på ett år. Det förekommer stora regionala skillnader i avgifterna beroende på avstjälpningsplatsens storlek, nivå och ålder. Den lägsta behandlingsavgiften är 76 euro och den högsta 156 euro per ton.
Avfallsskattens och mervärdesskattens andel av behandlingsavgiften utgör nästan hälften. Under de senaste tio åren har avgifterna och avfallsskatten fördubblats.
Behandlingsavgifterna för organiskt avfall och energiavfall är lägre än övriga avgifter som uppbärs för kommunalt avfall så att skillnaden ungefär motsvarar avfallsskatten. Behandlingsavgiften för organiskt avfall är i snitt 68 euro och för energiavfall 74 euro per ton.
Det finns stora regionala och strukturella skillnader i storleken på avfallstaxorna, vilket gör det svårare att jämföra avgifterna. I många kommuner består taxorna av flera separata avgifter. Förutom behandlings- och transportavgifter tillkommer det avgifter per lass, ekoavgifter, avgifter för användning av regionala uppsamlingsplatser och kommunala tillägg som ingår i taxan. Även olika typer av sortering och behandling försvårar jämförelsen av avgifterna.
Uppgifterna bygger på Kommunförbundets utredning om kommunernas avfallshantering 2007. För utredningen bidrog 378 kommuner med uppgifter.
Närmare upplysningar:
Seija Paajanen, miljöingenjör, tfn 050 537 86 30
Marjut Mynttinen, utredningsingenjör, tfn (09) 771 23 55, 050 386 34 84
För kännedom till redaktionerna
Utredningen finns tillgänglig för redaktionerna på förhand på www.kunnat.net/mediatiedotteet.
Om

Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntavaalit: Istuvia valtuutettuja enemmän kuin 20 vuoteen, mutta valtuustojen vaihtuvuus vaihtelee suuresti puolueittain ja kunnittain17.4.2025 15:23:04 EEST | Tiedote
Kevään kuntavaaleissa nähtiin yhdistelmä jatkuvuutta ja uudistumista. Enemmistö valituista on istuvia valtuutettuja – enemmän kuin kertaakaan yli kahteen vuosikymmeneen – mutta samaan aikaan yli 50 kunnassa valtuusto meni lähes uusiksi. Kuntaliiton tutkimuspäällikkö Marianne Pekola-Sjöblom pitää valtuutettujen vaihtuvuutta kokonaisuutena tänä vuonna hyvin vähäisenä.
Vice vd-posten vid Kommunförbundet söktes av 1817.4.2025 14:52:58 EEST | Pressmeddelande
Posten som vice vd vid Kommunförbundet har sökts av 18 personer. Ansökningstiden gick ut 16.4.2025.
Kuntaliiton varatoimitusjohtajaksi haki 18 kiinnostunutta17.4.2025 14:50:11 EEST | Tiedote
Avoinna olevaa Kuntaliiton varatoimitusjohtajan paikkaa on hakenut 18 henkilöä. Hakuaika umpeutui 16.4.2025.
Työllisyystilanteen heikkeneminen kasvattaa kuntatalouden paineita17.4.2025 10:38:57 EEST | Tiedote
Heikko työllisyystilanne on kasvattamassa TE-uudistuksen hintalappua ennakoitua merkittävästi suuremmaksi. Jos TE-uudistuksen rahasiirtoja ei kehysriihessä tarkisteta, lankeaa loppulasku täysimääräisesti kuntien harteille.
Naisia valittiin kuntavaaleissa historiallisen paljon – kuntien väliset erot suuria16.4.2025 12:12:08 EEST | Tiedote
Kevään 2025 kuntavaaleissa valittiin ennätyksellinen määrä naisia valtuutetuiksi. Naisten osuus valituista valtuutetuista on 44,9 prosenttia, mikä tarkoittaa 4,7 prosenttiyksikön nousua vuoden 2021 kuntavaaleihin verrattuna. "Kyseessä on historiallinen muutos", iloitsee Kuntaliiton tutkimuspäällikkö Marianne Pekola-Sjöblom. Eniten naisvaltuutettuja valittiin Uudellamaalla (52,8 %) ja Kanta-Hämeessä (52,1 %), vähiten taas Kainuussa (38,7 %) ja Etelä-Pohjanmaalla (33,5 %).
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum