12 500 finländare besvarade invånarenkät: Invånarna allt nöjdare med den kommunala servicen

Kommunförbundet informerar
26.11.2015
Får publiceras kl. 10.00

12 500 finländare besvarade invånarenkät:
Invånarna allt nöjdare med den kommunala servicen

Finländarna är rätt nöjda med den kommunala servicen, framgår det av den omfattande invånarenkät som Kommunförbundet genomförde i våras och som besvarades av 12 500 kommuninvånare. Sammanlagt 87 procent av de tillfrågade var nöjda med den kommunala service de fått. Störst var tillfredsställelsen med bildnings- och kulturtjänsterna. Totalt 91 procent av de tillfrågade var nöjda med dem.

- Fler är nöjda än i föregående motsvarande undersökning år 2011. Då var andelen nöjda 78 procent, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom vid Kommunförbundet som har analyserat enkätresultaten.

- Liksom det har framgått även av tidigare undersökningar är de som använt enskilda tjänster nöjdare än de som ger vitsord utifrån föreställningar, utan personliga erfarenheter.

Biblioteken, avfallshanteringen och återvinningstjänsterna bäst skötta

I det delmaterial som nu publicerats granskas hur nöjda invånarna är med utbildnings-, bildnings- och kulturtjänster samt tekniska tjänster och med tillgången och tillgängligheten.

Alla som besvarat enkäten bedömer att biblioteken, avfallshanteringen och återvinningen är de bäst skötta kommunala tjänsterna.

- Bland dem som har personlig erfarenhet av en viss kommunal tjänst är de mest uppskattade tjänsterna utöver bibliotekstjänsterna också medborgar- och arbetarinstituten, åk 1–6 inom den grundläggande utbildningen och förskoleundervisningen.

Andra tjänster som 80 procent av kommuninvånarna är nöjda med är barndagvården, gymnasieutbildningen, idrottstjänsterna, kulturtjänsterna och avfallshanteringen.

- Inom de olika sektorerna är man minst nöjd med det kommunala bostadsutbudet, elev- och studerandevården och ungdomstjänsterna. För dessa tjänster har många valt svarsalternativet "vet inte" dvs. de tillfrågade tycker att de inte kan bedöma tjänster som de inte har personlig erfarenhet av, säger Pekola-Sjöblom.

Servicetillfredsställelsen är på hög nivå i alla undersökta kommuner och kommunstorleksklasser. Allra nöjdast är invånarna i kommuner med 5 001–10 000 invånare.

Fyra av fem var nöjda med tillgången och tillgängligheten

Sammanlagt 81 procent av dem som besvarade enkäten var nöjda med tillgången på kommunala tjänster och med hur tillgängliga tjänsterna är. Fyra procent bedömde tillgången på kommunala tjänster och tjänsternas tillgänglighet som medelmåttiga och femton procent som dåliga.

Bildnings- och kulturtjänster anses det vara bäst tillgång på och de anses också vara de bäst tillgängliga kommunala tjänsterna, enligt 89 procent av dem som besvarade enkäten.

När man frågar efter kommuninvånarnas åsikter om tillhandahållandet av tjänster anser 84 procent att det är viktigt att tjänsterna tillhandahålls så nära hemmet som möjligt och 73 procent anser att det är viktigt att tjänsterna fortsättningsvis tillhandahålls av kommunen.

Två av tre invånare anser det vara viktigt att de på ett smidigt sätt kan anlita också grannkommunernas service. Sammanlagt 56 procent av dem som besvarat enkäten anser det vara viktigt att kunna välja mellan en offentlig skattefinansierad tjänst som kommunen tillhandahåller och en privat serviceproducents tjänst.

Invånarenkäten en del av omfattande forskningsprogram

Invånarenkäten är en del av forskningsprogrammet ARTTU2, som utvärderar genomförda och förestående reformer i kommunerna 2014–2018. Programmet består av flera delprojekt.

I programmet ARTU2 utreds hur reformerna har inverkat på den kommunala servicen, ekonomin, demokratin och ledarskapet, personalresurserna, samhällsstrukturen och livskraften i kommunerna.

I programmet medverkar 40 kommuner av olika typ och storlek i olika delar av Finland. ARTTU2 är en fortsättning på programmet för utvärdering av strukturreformen, som genomfördes 2008–2012. Programmet är gemensamt för flera forskningsaktörer och samordnas av Kommunförbundet.

Befolkningsstrukturen och övriga egenskaper hos de undersökta kommunerna bildar tillsammans ett urval som är representativt för hela Finland.

Kommuner som deltar i ARTTU

Askola, Enare, Esbo, Hattula, Hirvensalmi, Hollola, Jyväskylä, Kankaanpää, Karleby, Keitele, Keuruu, Kimitoön, Korsholm, Kotka, Kurikka, Kuusamo, Lempäälä, Liperi, Nivala,  Paltamo, Parkano, Petäjävesi, Pudasjärvi, Raseborg, Reso, Rautalampi, Salo, Sibbo, S:t Michel, Säkylä, Tammerfors, Tavastehus, Torneå, Uleåborg, Vasa, Vanda, Villmanstrand, Vimpeli, Vörå och Åbo. I invånarundersökningen deltar också Hämeenkoski (går samman med Hollola 2016) och Jalasjärvi (går samman med Kurikka 2016)

Närmare upplysningar:
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn 050 335 5634
Forskningsprogrammets webbsidor www.kommunerna.net/arttu.