Negativa förväntningar styr förnimmelserna som gäller omgivningen och tolkningen av dem – noceboeffekten förklarar individuella skillnader

I Finland har de hälsoskadliga faktorerna som vi utsätts för i livsmiljön och arbetet minskat under de senaste årtiondena, men ändå har människornas symtom inte minskat. 

Förutom att vi minskar hälsofarliga faktorer i miljön bör vi också se till att de miljörelaterade riskerna inte betonas för mycket, eftersom detta ytterligare kan öka de olägenheter och symtom som människorna upplever. Detta framgår av en artikel om nocebofenomenet som nyligen publicerades i tidskriften Duodecim. Artikelförfattare är forskare vid Institutet för hälsa och välfärd, Arbetshälsoinstitutet och Helsingfors universitet.

Förhandsuppfattningar och antaganden som gäller sinnesförnimmelser styr människans observationer och tolkning av sin omgivning och sig själv. Således leder negativa förhandsuppfattningar och förväntningar till att människan upplever olägenheter och symtom i större omfattning. Fenomenet kallas noceboeffekt eller negativ förväntanseffekt. Det är alltså motsatsen till placebo som är positiv förväntanseffekt.

"För att överleva har det i alla tider varit viktigt att människan upptäcker hot och negativa företeelser i omgivningen snabbare än positiva. Betydelsen av förhandsuppfattningar och sociala tips ökar särskilt när observationen kan ha många betydelser, till exempel obestämd smärta eller instängd luft, eller om fenomenet är relativ okänt eller svårt att upptäcka, till exempel ljud som nätt och jämnt kan registreras", berättar professor Marko Elovainio.

Nyhetsförmedlingen och sociala medier kan stärka förhandsuppfattningarna och de negativa betydelserna

Enligt forskarna kan snabb nyhetsförmedling och diskussioner i sociala medier skapa eller stärka de negativa betydelserna som leder till exempelvis olägenheter och symtom, förvärrade symtom eller minskad effekt av vården. Detta leder till att vissa risker överbetonas och å andra sidan till att en del större risker förbises.

"Hälsoriskerna som är till exempel förknippade med inomhusluften upplevs som betydligt större än vad de är, medan många andra miljörisker kanske avfärdas med en axelryckning. Noceboeffekten måste därför alltid beaktas när man talar om riskerna med till exempel inomhusluften. Detta gäller såväl samtalen på läkarmottagningen, nyhetsförmedlingen som till exempel ingenjörens synpunkter på byggnadens skick. Att uppmärksamma fenomenet är en viktig del av att förebygga sym    tomen ", säger professor Juha Pekkanen.

Den medvetna eller omedvetna betydelsen av fenomen eller förnimmelser påverkar hur människans kropp reagerar. 

"När man på arbetsplatsen börjar misstänka problem med inomhusluften och dess skadliga inverkan på hälsan ökar inomhusluftens negativa betydelse och man börjar iaktta sina förnimmelser i förhållande till inomhusluften. Därmed blir symtomen lätt kraftigare och deras samband med inomhusluften stärks ytterligare", säger överläkare Markku Sainio.

Genom att överbetona riskerna kan den negativa inverkan vara större än den nytta som det medför att minska riskfaktorerna.

"Detta framhävs när man talar om eventuella risker med miljöfaktorer på låga nivåer. När man vill identifiera och förebygga dessa finns det en risk för att människornas rädslor och uppfattningar om risken samtidigt blir för starka. Då kan uppfattningarna börja förklara biverkningarna och symtomen mer än de egentliga biologiska eller fysikaliska faktorerna. Detta framgick också av en färsk undersökning där man utredde hur infraljuden från vindkraften påverkar hälsan", säger Sainio.

Uppkomsten av negativa eller till och med hotfulla betydelser måste alltid beaktas när man talar om små och osäkra risker. Detta kan förebyggas när man vid möten och i kommunikation beaktar människornas förhandsuppfattning om ämnet, lyfter fram de positiva sidorna av situationerna och åtgärderna och undviker att betona riskerna när det inte är nödvändigt. 

Ytterligare information

Noceboeffektens många ansikten (på finska)
Duodecim

Hur påverkar inomhusluften människornas hälsa? (på finska)
THL

Miljöhälsa
THL 

Juha Pekkanen
professor
THL och Helsingfors universitet
tfn 029 5243638
fornamn.efternamn@helsinki.fi

Marko Elovainio
professor 
THL och Helsingfors universitet
tfn 029 5247212
fornamn.efternamn@thl.fi

Markku Sainio
överläkare
Arbetshälsoinstitutet
tfn 030 4742606
fornamn.efternamn@ttl.fi