Europeiska badvattenrapporten: badvattnen i Finland är av god kvalitet

Det är säkert att bada i vattnen vid de allmänna badstränderna i Finland. Detta framgår av Europeiska miljöbyråns nyligen publicerade rapport om badvattenkvaliteten. Största delen av Finlands badvatten, cirka 92 procent, klassificerades som utmärkt eller bra.
Åtta stränder, cirka tre procent av badstränderna, klassificerades som tillfredsställande, dvs. den lägsta godtagbara kategorin. På endast två badstränder (0,7 %) klassificerades badvattnets kvalitet som dålig.
I badvattenrapporten granskas badvattnens kvalitet i inlandet och vid kusten separat
I Finland har allt fler badvatten i en sjö eller å klassificerats som utmärkt eller bra. Dessa två bästa kvalitetsklasser omfattade 96 procent av alla badvatten i inlandet.
Ungefär 80 procent av badvattnen vid kusten klassificerades som utmärkt eller bra. För badvattnen vid kusten gäller strängare gränsvärden för bakteriemängderna än i inlandet. Detta beror på att bakterierna överlever sämre i saltvatten och därför anses en lägre bakteriemängd indikera förorening med avföring. Samma gränsvärden tillämpas dock på alla badvatten längs kusten runtom i Europa, så bakteriemängderna i Östersjön som har en låg salthalt och i Medelhavet som har en mycket högre salthalt bedöms enligt samma kriterier.
”I Finland har badvattnen vid kusten inte bara en låg salthalt, utan stränderna är dessutom ofta grunda, vilket kan försämra vattenomsättningen på badstranden och synas i klassificeringen av badvattnets kvalitet”, berättar specialplanerare Outi Zacheus vid THL.
Basuppgifter om enskilda badstränder och badvattenklasserna som används i uppföljningen finns i Europeiska miljöbyråns webbtjänst. Enligt uppgifterna i tjänsten fanns det proportionellt sett flest badvatten i utmärkt klass i Cypern, Österrike och Malta.
Under badsäsongen uppdateras inte uppgifterna i webbtjänsten, utan man informerar om badvattnens kvalitet vid badstränderna och till exempel på kommunernas webbplatser.
Förekomsten av blågrönalger beaktas inte i klassificeringen av badvattnets kvalitet
Även om de kommunala hälsoskyddsmyndigheterna i Finland också följer upp förekomsten av blågrönalger i badvattnen, beaktar man i klassificeringen av badvattnen inte hur vanligt förekommande blågrönalger är eller hur mycket alger som finns.
I den europeiska badvattenrapporten klassificeras badvattnets kvalitet på de stränder där man regelbundet under fyra badsäsonger har följt upp mängden bakterier som indikerar förorening med avföring i badvattnet. Utifrån mängden bakterier kan man uppskatta till exempel avloppsvattnets inverkan på badvattnet.
Av badvattnen i Finland blev 15 utan klassificering, eftersom badvattnets kvalitet inte hade följts upp tillräckligt länge eller med tillräckligt många prover. En del av dessa stränder var nya, en del hade genomgått ändringsarbeten och på en del hade det tagits för lite prover.
Institutet för hälsa och välfärd rapporterar årligen resultaten av de kommunala hälsoskyddsmyndigheternas badvattenövervakning till Europeiska kommissionen. Den nyligen publicerade rapporten baseras på övervakningarna från badsäsongerna 2016–2019. Rapporten innehåller landsspecifika sammanfattningar om badvattnens kvalitet och sammanlagt finns det resultat från över 22 000 europeiska badstränder.
Sommaren 2019 fanns det sammanlagt 301 allmänna badstränder i Finland, varav 224 fanns vid inlandsvatten och 77 vid kusten.
Ytterligare information:
Europeiska badvattenrapporten 2019 – European bathing water quality in 2019 (på engelska)
Europeiska miljöbyrån
Finlands badvattenrapport 2019 – Finnish bathing water quality in 2019
Europeiska miljöbyrån
Badvatten
THL
Outi Zacheus
specialplanerare
THL
tfn 029 524 6374
fornamn.efternamn@thl.fi
Nyckelord
Bilder
Om

Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Ett kriståligt samhälle förutsätter välmående människor som stöder varandra28.1.2025 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Ett kriståligt samhälle byggs upp av välmående människor som stöder varandra och har förmågan att anpassa sig samt av system som stärker befolkningens hälsa och välfärd. En färsk rapport från THL visar att en majoritet av finländarna upplever sig leva ett tryggt liv och litar på samhällsaktörerna och sina närstående. Däremot har förtroendet för till exempel det politiska beslutsfattandet och hälso- och sjukvårdssystemet försämrats under de senaste åren. Också upplevelsen av otrygghet har blivit vanligare, särskilt bland äldre personer. ”Förtroendet utgör kärnan i både social hållbarhet och mental kristålighet. I Finland ligger förtroendet fortfarande på en hög nivå internationellt sett. Denna grund riskerar dock att falla sönder om ojämlikheten och utanförskapet ökar”, säger Laura Kestilä, ledande forskare vid THL. ”I en tid av geopolitisk osäkerhet och många kriser får samhällsdebatten ofta en hård ton. Frågor om befolkningens välfärd och hälsa hamnar ofta i skymundan trots att det är
Människans och naturens välfärd som mål för det nationella beslutsfattandet – THL publicerade ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell12.12.2024 02:00:00 EET | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell och uppföljningsindikatorer. Det är fråga om en modell för att planera politiska åtgärder och följa upp vilka effekter de har, inte bara för ekonomin utan också för den sociala och ekologiska hållbarheten. Styrmodellen ger ett hållbarhetsperspektiv till exempel vid utarbetandet av regeringsprogram och statsbudgeten. I modellen föreslås till exempel att man utser en framtidsombudsman och genomför ett omfattande hörande av medborgarna.
Nytt om de studerandes levnadsvanor: Allt fler högskolestuderande motionerar tillräckligt, men tillbringar för mycket tid på internet25.11.2024 01:59:00 EET | Pressmeddelande
Under de senaste tre åren har det skett positiva förändringar i högskolestuderandenas levnadsvanor. Mängden motion har ökat och den dagliga rökningen och snusningen har minskat.
Högskolestuderandenas psykiska belastning har minskat14.10.2024 02:00:00 EEST | Pressmeddelande
Den psykiska belastningen bland högskolestuderande har minskat under de senaste tre åren, särskilt bland kvinnor. Resultaten framgår av Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT), som genomfördes förra våren.
Allt fler högskolestuderande har försörjningssvårigheter – en femtedel har en knapp försörjning1.10.2024 01:59:00 EEST | Pressmeddelande
Under de senaste tre åren har försörjningssvårigheter blivit vanligare bland högskolestuderande. Andelen studerande som upplevt att deras försörjning är mycket knapp och osäker har under denna period ökat från 13 procent till 19 procent.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum