Institutet för hälsa och välfärd THL

Expertgruppens ställningstagande: Symtom i inomhusmiljöer har många orsaker, termen inneluftssjukdom har inga medicinska grunder

Dela

Det finns inga medicinska grunder för användningen av termerna inneluftssjukdom, mögelhussjukdom eller mögelsjukdom och därför ska de inte användas inom hälso- och sjukvården. Detta framgår av ställningstagandet från expertgruppen för hälso- och sjukvård inom det nationella programmet för inomhusluft och hälsa.

Även i andra sammanhang ska man undvika att använda termerna, eftersom de förmedlar antagandet att till exempel symtom som stör en persons funktionsförmåga i inomhusmiljöer eller en persons insjuknande enbart beror på föroreningar i inomhusluften. Användningen av termerna orsakar förvirring och försvårar vården och rehabiliteringen av patienterna.

Personer med symtom ska få hjälp enligt bästa medicinska kunskap

De symtom som människor upplever i inomhusmiljöer kan bero på många orsaker. Långvariga symtom som stör funktionsförmågan ska utredas inom hälso- och sjukvården. På så sätt kan man säkerställa att eventuella sjukdomar som kräver behandling diagnostiseras, att rätt behandling av dem inleds och att personen med symtom kan stödas på bästa sätt.

Enligt ställningstagandet är det väsentligt att vårda och rehabilitera människor utifrån bästa medicinska kunskap samt att utveckla allt bättre vård- och rehabiliteringsformer. 

Inomhusluftens kvalitet och därigenom människornas välbefinnande i inomhusmiljöer kan främjas genom att man ser till att hustekniken fungerar samt reparerar källor till föroreningar och skador som observerats i byggnaderna.

Användningen av termerna orsakar förvirring och försvårar vården och rehabiliteringen av patienterna

Enligt experterna ökar vissa föroreningar i inomhusluften risken för enskilda sjukdomar, men i Finland är föroreningarna inte en kraftig riskfaktor för någon sjukdom. Därför är det inte motiverat att använda termen inneluftssjukdom om dessa sjukdomar.

”Till exempel ökar fuktskador i hemmet i synnerhet risken för astma hos barn. Å andra sidan vet vi att astmarisken även påverkas av många andra miljöfaktorer och att fuktskador inte är en särskilt kraftig riskfaktor bland dessa”, konstaterar en medlem i expertgruppen, överläkare Jussi Karjalainen.

Termen inneluftssjukdom används ofta för att hänvisa till mångsidiga symtom som avsevärt försämrar arbets- och funktionsförmågan i byggnader där största delen av människorna inte har symtom. Sådana mångsidiga symtom uppfyller ofta kriterierna för miljökänslighet.

”Det avgörande för uppkomsten av miljökänslighet är att personen upplever vissa miljöfaktorer såsom dofter, kemikalier eller inomhusluft som skadliga eller farliga. Symtomen är visserligen verkliga, men deras uppkomst påverkas huvudsakligen av andra faktorer än föroreningar i inomhusluften. Då är det fråga om funktionella symtom som man kan få hjälp med att lindra”, säger en medlem i expertgruppen, överläkare Risto Vataja.

Funktionella symtom som sammankopplas särskilt med miljöfaktorer, såsom inomhusluften, och behandlingen av symtomen försvåras av att de risker och föreställningar om faror som förknippas med miljöfaktorerna överbetonas samt av att man stöder undvikande beteende. Enligt experterna måste detta beaktas i mötet med personer med symtom och i den offentliga debatten.

Expertgruppen för hälso- och sjukvård verkar inom det nationella programmet för inomhusluft och hälsa. Ett centralt mål för programmet är att förbättra vården av personer med symtom i inomhusmiljöer samt att öka deras arbets- och funktionsförmåga. 

Ytterligare information:

Expertgruppens ställningstagande: termen inneluftssjukdom har inga medicinska grunder (på finska)

Det nationella programmet för inomhusluft och hälsa 2018–2028 (på finska)

Programmets expertgrupp (på finska)

Hur påverkar inomhusluften människornas hälsa? (på finska)

Jussi Karjalainen
överläkare
TAYS
tfn 03 31169858
fornamn.efternamn@pshp.fi

Risto Vataja
överläkare
HUS
fornamn.efternamn@hus.fi

Juha Pekkanen
professor
THL och Helsingfors universitet
tfn 040 508 1077
fornamn.efternamn@helsinki.fi

Nyckelord

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Ett kriståligt samhälle förutsätter välmående människor som stöder varandra28.1.2025 00:01:00 EET | Pressmeddelande

Ett kriståligt samhälle byggs upp av välmående människor som stöder varandra och har förmågan att anpassa sig samt av system som stärker befolkningens hälsa och välfärd. En färsk rapport från THL visar att en majoritet av finländarna upplever sig leva ett tryggt liv och litar på samhällsaktörerna och sina närstående. Däremot har förtroendet för till exempel det politiska beslutsfattandet och hälso- och sjukvårdssystemet försämrats under de senaste åren. Också upplevelsen av otrygghet har blivit vanligare, särskilt bland äldre personer. ”Förtroendet utgör kärnan i både social hållbarhet och mental kristålighet. I Finland ligger förtroendet fortfarande på en hög nivå internationellt sett. Denna grund riskerar dock att falla sönder om ojämlikheten och utanförskapet ökar”, säger Laura Kestilä, ledande forskare vid THL. ”I en tid av geopolitisk osäkerhet och många kriser får samhällsdebatten ofta en hård ton. Frågor om befolkningens välfärd och hälsa hamnar ofta i skymundan trots att det är

Människans och naturens välfärd som mål för det nationella beslutsfattandet – THL publicerade ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell12.12.2024 02:00:00 EET | Pressmeddelande

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell och uppföljningsindikatorer. Det är fråga om en modell för att planera politiska åtgärder och följa upp vilka effekter de har, inte bara för ekonomin utan också för den sociala och ekologiska hållbarheten. Styrmodellen ger ett hållbarhetsperspektiv till exempel vid utarbetandet av regeringsprogram och statsbudgeten. I modellen föreslås till exempel att man utser en framtidsombudsman och genomför ett omfattande hörande av medborgarna.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye