Klart lägre upplevelse av delaktighet hos barn och unga som utsatts för våld av föräldrarna

Barn och unga som utsätts för psykiskt eller fysiskt våld av sina föräldrar har en klart mindre upplevelse av delaktighet. Resultatet framgår av enkäten Hälsa i skolan 2019. I enkäten deltog elever i årskurserna 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen samt första- och andraårsstuderande vid gymnasier och yrkesläroanstalter. Personerna hade upplevt våld under året före enkäten.

”Resultaten tyder på att föräldrarnas våld har en kraftig negativ inverkan på barns och ungas upplevelse av delaktighet och detta återspeglas mycket sannolikt även i deras välbefinnande på ett bredare plan. Även av denna anledning är det mycket viktigt att förebygga och omedelbart ingripa fall där föräldrarna utsätter sina barn för våld”, säger forskare Lars Leemann.

Sambandet mellan våld och låg upplevelse av delaktighet framkom i alla former av våld som granskades, såsom knuffande, luggande, skällande och förödmjukelse. De olika formerna av våld hade liknande samband med upplevelsen av delaktighet.

För elever i årskurserna 8 och 9 var sambandet mellan delaktighet och våld starkast, det vill säga de som upplevt våld upplevde att de var mindre delaktiga, och bland dessa personer var det också vanligast att uppleva våld. Bland gymnasieeleverna var sambandet starkare än bland studerande vid yrkesläroanstalter, särskilt i fråga om fysiskt våld.

Särskild uppmärksamhet ska fästas vid delaktighet för personer som upplevt våld

Upplevelsen av delaktighet mättes med en delaktighetsindikator som Institutet för hälsa och välfärd (THL) utvecklat. Indikatorn berättar bland annat om huruvida respondenten upplever att hen har möjligheter att påverka, att hens handlingar har betydelse och att hen hör till en gemenskap som är viktig för hen själv.

Tidigare undersökningar har visat att en stark upplevelse av delaktighet har samband med bland annat bättre en livskvalitet, hälsa, funktions- och arbetsförmåga samt psykisk hälsa. Å andra sidan har man observerat att till exempel personer som mobbas i skolan har lägre upplevelsen av delaktighet. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att öka delaktigheten bland dem som utsatts för våld. De åtgärder och tjänster som erbjuds ska vara genuint tillgängliga för alla barn samt beakta målgruppens behov och önskemål.

”Till exempel kreativ verksamhet, spel och naturmiljöer gör det lättare att hantera de egna känslorna och återhämta sig eftersom man kan granska den egna situationen på längre avstånd. Att höra till en gemenskap som är viktig för en själv och att lämna ett avtryck skapar också en tro på framtiden”, konstaterar forskare Lotta Virrankari.

Dessutom lönar det sig att satsa på att öka föräldrarnas delaktighet, vilket också kan ha en förebyggande effekt. Tidigare studier visar till exempel att fattigdom är en riskfaktor för våldsamt beteende hos föräldrar.

De 10 påståendena i THL:s delaktighetsindikator:

1. Jag känner att min dagliga sysselsättning är betydelsefull
2. Jag får positiv respons på det jag gör
3. Jag ingår i en grupp eller en gemenskap som är viktig för mig
4. Andra människor behöver mig
5. Jag kan påverka mitt eget liv
6. Jag känner att mitt liv har ett syfte
7. Jag försöker eftersträva sådant som är viktigt för mig
8. Jag får hjälp när jag verkligen behöver det
9. Jag upplever att man litar på mig
10. Jag kan påverka vissa faktorer i min livsmiljö.

Undersökningen genomfördes som ett samarbete mellan THL:s koordinationsprojektet Sokra och enkäten Hälsa i skolan. Koordinationsprojektet för främjande av social delaktighet – Sokra – finansieras av Europeiska socialfonden. Undersökningen stöder genomförandet av åtgärdsplanen En barndom utan våld.

Källa

Virrankari L, Leemann L, Kivimäki H. (2021) Osallisuuden kokemus ja vanhempien henkinen väkivalta: Kouluterveyskyselyn 2019 tuloksia. [Upplevelsen av delaktighet och psykiskt våld av föräldrar: Resultat från enkäten Hälsa i skolan 2019.] Forskning i korthet 38/2021. Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors.

Virrankari L, Leemann L, Kivimäki H (2021) Osallisuuden kokemus ja vanhempien fyysinen väkivalta: Kouluterveyskyselyn 2019 tuloksia. [Upplevelsen av delaktighet och fysiskt våld av föräldrar: Resultat från enkäten Hälsa i skolan 2019.] Forskning i korthet 39/2021. Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors.

Ulla Korpilahti, Laura Korhonen, Hanna Kettunen, Erika Nuotio, Satu Jokela, Vuokko Maria Nummi, Pirjo Lillsunde (red.) En barndom utan våld: Åtgärdsplan för förebyggande av våld mot barn 2020−2025. Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2021:3

Mer information

Enkäten Hälsa i skolan (Thl.fi)

Delaktighetsindikator (på finska) (Thl.fi)

Modeller för främjande av delaktighet (på finska) (Thl.fi)

Koordinationsprojektet för främjande av social delaktighet (Sokra) (på finska) (Thl.fi)

En barndom utan våld 2020–2025 – genomförande och kommunikation (på finska) (SMH 2021)

Åtgärdsplanen En barndom utan våld (på finska) (Thl.fi)

Kontaktuppgifter

Lotta Virrankari
forskare
THL
tfn 029 524 7619
fornamn.efternamn@thl.fi

Lars Leemann
forskare
THL
tfn 029 524 7509
fornamn.efternamn@thl.fi