Sexuella trakasserier och sexuellt våld hotar de ungas delaktighet: de sociala relationerna och tron på möjligheterna att påverka kan minska

Unga som utsatts för sexuella trakasserier eller sexuellt våld har en klart lägre upplevelse av delaktighet än andra unga. Resultatet framgår av enkäten Hälsa i skolan 2019, som besvarades av elever i årskurserna 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen samt första- och andraårsstuderande på andra stadiet.

Sambandet var starkare i fråga om sexuellt våld. Dessutom hade upplevelser av sexuella trakasserier och sexuellt våld hos yngre respondenter ett starkare samband med en låg upplevelse av delaktighet än hos studerande på andra stadiet.

Upplevelsen av delaktighet mättes med en delaktighetsindikator som Institutet för hälsa och välfärd (THL) utvecklat. Indikatorn berättar bland annat om huruvida respondenten upplever att hen har möjligheter att påverka, att hens handlingar har betydelse och att hen hör till en gemenskap som är viktig för hen själv.

Sexuella trakasserier och sexuellt våld försämrar den ungas välbefinnande på många sätt och effekterna återspeglas långt in i framtiden. De nu observerade kopplingarna till en lägre upplevelse av delaktighet fördjupar förståelsen för de skadliga effekterna.

”När delaktigheten försvagas kan upplevelserna av meningsfullhet avta, varvid livet kan börja kännas värdelöst. De sociala relationerna och tron på möjligheterna att påverka sitt eget liv kan minska”, konstaterar Lotta Virrankari, forskare vid THL.

Skillnader mellan pojkar och flickor

Flickor upplever oftare sexuella trakasserier och sexuellt våld än pojkar.

Enligt enkäten Hälsa i skolan har upplevelserna av sexuella trakasserier hos flickor ökat betydligt under de senaste åren. I enkäten 2019 uppgav cirka en tredjedel av flickorna att de upplevt sexuella trakasserier, i enkäten 2021 cirka hälften. Även barn och unga med funktionsnedsättning samt barn och unga som hör till könsminoriteter och sexuella minoriteter upplever oftare trakasserier och sexuellt våld än andra.

Det är dock värt att observera att sexuella trakasserier och sexuellt våld syntes betydligt starkare i upplevelsen av delaktighet bland pojkar än bland flickor.

”Pojkar känner en stark skam över sexuella trakasserier, vilket kan bero på den rådande uppfattningen om könsroller där kvinnor är offer och män förövare när det gäller sexuella trakasserier”, funderar Virrankari.

Sambanden mellan delaktighet och sexuella trakasserier och sexuellt våld har inte undersökts tidigare

Kopplingarna mellan upplevelsen av delaktighet och sexuella trakasserier och sexuellt våld utreddes nu för första gången.

”Orsakssambandet kunde inte undersökas med detta enkätmaterial, men antagligen är det så att sexuella trakasserier och sexuellt våld försvagar upplevelsen av delaktighet. De som är i en utsatt ställning har visserligen en lägre upplevelse av delaktighet än andra, men det vore för enkelspårigt att säga att marginalisering uttryckligen skulle vara en mekanism som exponerar personen i fråga för våld”, säger THL:s forskare Lars Leemann.

Det har tidigare framkommit att det finns ett samband mellan en låg upplevelse av delaktighet och att utsättas för mobbning i skolan, medverka till mobbning i skolan samt att en ung person upplever sig utsättas av psykiskt och fysiskt våld av föräldrarna.

Med tanke på barns och ungas delaktighet och välbefinnande är det viktigt att förhindra trakasserier och våld, vilket stöds av den pågående reformen av lagstiftningen om sexualbrott. Den proposition regeringen överlämnade i februari skärper avsevärt straffen för sexualbrott mot barn. Med de nya bestämmelserna kan man också effektivare ingripa i nättrakasserier.

Upplevelsen av delaktighet kan dock ha en förebyggande eller lindrande effekt på följderna av våld.

”Om den unga till exempel litar på de vuxna som erbjuder hjälp, har flera stödjande vuxna i sin närhet och vet vem hen kan kontakta, är det lättare för den unga att våga berätta om sina erfarenheter och få hjälp tidigare. Man kan också öka medvetenheten genom en offentlig diskussion, som Me Too-rörelsen är ett bra exempel på”, beskriver Virrankari.

Behovet av att producera information om kopplingarna mellan delaktighet och våld anknyter till åtgärdsplanen En barndom utan våld, som THL medverkar i att genomföra.

Undersökningen genomfördes inom ramen för THL:s koordinationsprojekt Sokra, som finansieras av Europeiska socialfonden.

Källor

Virrankari, Lotta & Leemann, Lars (2022) Osallisuuden kokemus ja seksuaalinen häirintä: Koulu-terveyskyselyn 2019 tuloksia. Tutkimuksesta tiiviisti 13/2022. Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors

Virrankari, Lotta & Leemann, Lars (2022) Osallisuuden kokemus ja seksuaaliväkivalta: Kouluterveyskyselyn 2019 tuloksia. Tutkimuksesta tiiviisti 14/2022. Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors

Läs mer

Publikationerna är en del av en serie där man har granskat olika faktorers samband med ungas upplevelse av delaktighet:

• Osallisuuden kokemus ja vanhempien henkinen väkivalta: Kouluterveyskyselyn 2019 tuloksia (THL 2021)
• Osallisuuden kokemus ja vanhempien fyysinen väkivalta: Kouluterveyskyselyn 2019 tuloksia (THL 2021)
• Osallisuuden kokemus ja koulukiusaaminen: Kouluterveyskyselyn 2019 tuloksia (THL2020)

En barndom utan våld: åtgärdsplan för förebyggande av våld mot barn (SHM 2019)

Läs mer om resultaten från enkäten Hälsa i skolan (per år, område osv.)

Delaktighetsindikator (på finska)

Sosiaalisen osallisuuden edistämisen koordinaatiohanke – Sokra (Koordinationsprojektet för främjande av social delaktighet – Sokra) (pä finska)

Kontaktuppgifter

Lotta Virrankari
forskare
THL
tfn 029 524 7619
fornamn.efternamn@thl.fi

Lars Leemann
forskare
THL
tfn 029 524 7509
fornamn.efternamn@thl.fi