De svaga ekonomiska utsikterna försämrar den finansiella sektorns omvärld – riskerna ökar framför allt på fastighetsmarknaden
Den svaga ekonomiska tillväxten och osäkerheten i de ekonomiska utsikterna har hållit riskerna inom den finansiella sektorn i Finland på en hög nivå under början av året. Riskerna ökar framför allt på fastighetsmarknaden. Den finansiella sektorns starka soliditet skyddar mot de risker som den försämrade omvärlden medför.
Det dämpade ekonomiska läget och osäkerheten försvagade den finländska finansiella sektorns omvärld under första halvåret 2023. Finlands BNP krympte med 0,4 % under andra kvartalet jämfört med motsvarande period året innan. Också företagens orderingång minskade och konkurserna ökade samtidigt som konsumenternas köpkraft försvagades av de stigande levnadskostnaderna och uppgången i de allmänt använda referensräntorna. Dessutom ökade arbetslösheten och permitteringarna, konsumenternas förtroende låg kvar på en låg nivå och konjunkturutsikterna för näringslivet var fortsatt dystra.
Den svaga konjunkturutvecklingen i kombination med de stigande kostnaderna för skötsel, reparation, byggnation och finansiering påverkade fastighets- och byggbranschen kännbart. Samtidigt står branschen under avkastningstryck, då handeln med färdiga bostadsfastigheter har mattats av och konkurrensen om hyresgäster försämrar möjligheterna att höja hyrorna. De sjunkande fastighetspriserna, den dämpade handeln och osäkerheten på marknaden får kredit-, investerings- och likviditetsriskerna inom den finansiella sektorn att stiga.
– Finanssektorn har betydande exponeringar mot bostads- och fastighetsmarknaden. Dessutom har hushållens och företagens förmåga att betala sina skulder försämrats och det finns tidiga tecken på ökade kreditrisker. På grund av den utarmade ekonomiska tillväxten och de osäkra framtidsutsikterna kommer risknivån att vara hög också framöver. Bäst kan den finansiella sektorns störningstolerans upprätthållas genom en stark kapitaltäckning och solvens och noggrann riskhantering samt reglerings- och myndighetskrav som stöder den finansiella stabiliteten och efterlevnad av kraven, konstaterar Finansinspektionens direktör Tero Kurenmaa.
I år riktar Finansinspektionen särskild fokus på tillsynen av fastighetsrisker. Tillsynen av kreditrisker, också inom fastighetssektorn, är ett fokusområde för banktillsynen, och i tillsynen av försäkrings- och pensionssektorn ägnas särskild uppmärksamhet åt värderingen av fastighetsplaceringar och relaterad värderingspraxis. I fråga om fonder har tyngdpunkten redan i några år legat på tillsynen av fondernas likviditetsförvaltning och värdebestämning. Finansinspektionen genomförde tidigare i år en tematisk bedömning av likviditetsstresstesterna av öppna fastighetsfonder.
Kapitaltäckningen i banksektorn var fortsatt stark och räntenettot fortsatte att öka – vissa tecken på ökade kreditrisker inom fastighets- och byggbranschen
Kapitaltäckningen i banksektorn förbättrades något under de två första kvartalen 2023. Kärnprimärkapitalrelationen för banksektorn låg på 17,4 % (12/2022: 17,2 %) vid utgången av juni och den totala kapitalrelationen på 20,9 % (12/2022: 20,6 %). Räntenettot fortsatte att öka kraftigt och rörelseresultatet för banksektorn förbättrades klart jämfört med motsvarande period året innan. Det betydligt förbättrade rörelseresultatet förklaras förutom av det ökade räntenettot också av måttliga kostnadsökningar och engångsnedskrivningar under jämförelseperioden.
Bankernas oreglerade fordringar i förhållande till utlåningen låg kvar på en låg nivå, trots att de har ökat något i utlåningen till hushållen. Finländska bankers oreglerade fordringar ligger dock alltjämt kvar på en låg nivå och är bland de lägsta i Europa. Överföringen av krediter mellan olika nedskrivningssteg visar redan tydligare tecken på en ökning av kreditriskerna i utlåningen till både hushåll och företag. De tilltagande riskerna på fastighetsmarknaden har återspeglats i stigande kreditrisker, framför allt i utlåningen till fastighets- och byggbranschen. Banksektorn i Finland har nära kopplingar med utvecklingen på fastighetsmarknaden, eftersom lån mot säkerhet i bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter utgör nästan 60 % av bankernas utlåning till hushåll och företag. Likviditetsläget i de finländska bankerna är fortsatt stabilt.
Inga förändringar i arbetspensionssektorns solvens
Arbetspensionssektorns solvens (126,9 %) var i stort sett oförändrad och avkastningen på placeringarna (3,1 %) låg nära avkastningskravet för ansvarsskulden (3,2 %). Värdeförändringen på placeringstillgångarna speglar den positiva avkastningsutvecklingen för aktier och räntebärande värdepapper. Den relativa andelen illikvida placeringar, såsom kapitalplaceringar, fastighetsplaceringar och hedgefondplaceringar, slutade öka i början av året och uppgick till 44 %. Arbetspensionsanstalternas fastighetsplaceringar utgör ca 13 % av deras samtliga placeringar. Huvuddelen av fastighetsplaceringarna består av direkta fastighetsinnehav i Finland. Till följd av den ökade risktagningen sjönk den riskbaserade solvensställningen till 1,6 (12/2022: 1,7). Arbetspensionsanstalternas stresstålighet mot aktiechocker ligger alltjämt på en rimlig nivå.
Arbetspensionssektorns lönesumma fortsatte att växa under första halvåret, men långsammare än pensionsavgifterna. Trenden väntas fortsätta under de kommande åren. Det är emellertid sannolikt att kassaflödena från investeringstillgångarna under de närmaste åren dock i huvudsak räcker till för att täcka skillnaden mellan de lönebaserade försäkringsavgifterna och pensionsavgifterna (på 2023 års nivå ca 800 miljoner euro) och förvaltningskostnaderna.
Livförsäkringssektorns solvens stärktes något
Livförsäkringsbolagens solvens stärktes jämfört med slutet av 2022 och låg på 261,4 % (12/2022: 256,9 %), dvs. på en stark nivå. Solvensen stärktes av den svaga nedgången i solvenskapitalkravet, vilket förklaras av att bolagen har minskat riskerna i sin placeringsfördelning.
Livförsäkringssektorns placeringar gav en total avkastning på 2,4 % under första halvåret 2023. Placeringarna i aktier och räntebärande värdepapper gav vinst, men avkastningen på fastighetsplaceringarna var något negativ. Hyresintäkterna jämnade ut förlusterna från värdeminskningen på fastigheterna. Livförsäkringssektorns fastighetsplaceringar utgör ca 9 % av sektorns samtliga placeringar.
Premieinkomsterna för livförsäkringar minskade något från året innan på grund av nedgången i försäljningen av sparlivförsäkringar. De utbetalda ersättningarna steg inte totalt sett, men privatkundernas återköp ökade dock betydligt.
Skadeförsäkringssektorns solvens försvagades något
Skadeförsäkringsbolagens solvens låg på 278,1 % (12/2022: 301,6 %). Solvensen försvagades till följd av högre marknadspriser på aktier, vilket höjde kapitalkravet. Solvensen var dock fortsatt god, eftersom de långa räntorna inte förändrades betydligt under första halvåret och marknadsvärdet av den långsiktiga ansvarsskulden låg kvar på samma mycket låga nivå som vid utgången av 2022. Sektorns kapitalbas ökade något med hjälp av placeringsavkastningen och låg på den högsta nivån sedan införandet av Solvens II-regelverket.
Avkastningen på placeringarna under januari–juni var 2,6 %. Aktieplaceringarna gav den bästa avkastningen, medan avkastningen på fastighetsplaceringarna minskade kraftigt. Fastighetsplaceringarna står för ca 14 % av skadeförsäkringssektorns placeringar. Försäkringsrörelsens lönsamhet sjönk till följd av ökade skadeersättningar. För de största utbetalningarna stod fordons-, egendoms- och sjukvårdsförsäkringar.
Närmare upplysningar lämnas av
avdelningschef Samu Kurri, digitalisering och analys.
Alla intervjuförfrågningar riktas till Kommunikationens mediejour, telefon 09 183 50 30, vardagar kl. 9–16.
Bilagor:
Nyckelord
Kontakter
Mediejour
Tel:09 183 50 30Finansinspektionen (FI) är en myndighet med ansvar för finans- och försäkringstillsynen i Finland. Under vår tillsyn står bland annat bankerna, försäkringsbolagen, pensionsbolagen, andra aktörer i försäkringsbranschen, värdepappersföretagen, fondbolagen och börsen. Vi främjar den finansiella stabiliteten, förtroendet för finansmarknaden och skyddet av kunder, investerare och försäkrade.
Andra språk
Följ Finanssivalvonta
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Finanssivalvonta
Påföljdsavgift till tre bolag för dröjsmål med anmälan om transaktioner som utförts av personer i ledande ställning17.10.2024 14:00:00 EEST | Pressmeddelande
Finansinspektionen har tilldelat Meriaura Invest Oy och Pokela Oy Iso Omena en påföljdsavgift samt Myvision Oy en gemensam påföljdsavgift för flera försummelser. Bolagen har inte inom utsatt tid lämnat in anmälan om transaktioner för egen räkning till emittenten och Finansinspektionen. Transaktionsanmälan ska lämnas utan dröjsmål och senast tre arbetsdagar efter att transaktionen har utförts. Bolagen är närståendebolag till personer i ledande ställning hos emittenterna.
Seuraamusmaksu kolmelle yhtiölle johtohenkilöiden liiketoimi-ilmoitusten viivästymisistä17.10.2024 14:00:00 EEST | Tiedote
Finanssivalvonta on määrännyt seuraamusmaksun Meriaura Invest Oy:lle ja Pokela Oy Isolle Omenalle sekä useasta laiminlyönnistä yhteisen seuraamusmaksun Myvision Oy:lle. Yhtiöt eivät ole ilmoittaneet määräajassa liikkeeseenlaskijalle ja Finanssivalvonnalle omaan lukuunsa tehdyistä liiketoimista. Liiketoimi-ilmoitus on tehtävä viipymättä ja viimeistään kolme työpäivää liiketoimen toteuttamisen jälkeen. Kyseiset yhtiöt ovat liikkeeseenlaskijoiden johtohenkilöiden lähipiiriyhtiöitä.
Penalty payments to three companies for late notification of managers’ transaction17.10.2024 14:00:00 EEST | Press release
The Financial Supervisory Authority (FIN-FSA) has imposed a penalty payment on Meriaura Invest Oy and Pokela Oy Iso Omena, and a joint penalty payment for several omissions on Myvision Oy. The companies have failed to notify, by the deadline, the issuer and the FIN-FSA of transactions made on their own account. A transaction notification must be made promptly and no later than three business days after the date of the transaction. The companies concerned are closely associated companies of persons discharging managerial responsibilities in issuers.
Skillnader i finländska bankers klassificering av krediter enligt nedskrivningssteg – tillräckliga kreditförlustreserveringar som görs i rätt tid kräver en välfungerande hantering av kreditrisker10.10.2024 15:05:00 EEST | Pressmeddelande
Finansinspektionen har i sin utredning konstaterat skillnader och eventuella brister i finländska bankers klassificering av krediter enligt nedskrivningssteg. Betydelsen av korrekta klassificeringar och en tillräcklig och rättidig redovisning av nedskrivningar framhävs framför allt i den aktuella högriskmiljön. Alltför små kreditförlustreserveringar som gjorts för sent kan leda till större nedskrivningar och försvaga bankernas kapitalställning om riskerna realiseras.
Suomalaispankkien luottojen arvonalentumisluokitteluissa eroja – oikea-aikaiset ja riittävät luottotappiovaraukset edellyttävät toimivaa luottoriskien hallintaa10.10.2024 15:05:00 EEST | Tiedote
Finanssivalvonnan selvityksen perusteella suomalaispankkien luottojen arvonalentumisluokituksissa on havaittu eroavaisuuksia ja mahdollisia puutteita. Asianmukaisten luokittelujen sekä riittävien ja oikea-aikaisten arvonalentumiskirjausten merkitys korostuu etenkin nykyisessä kohonneiden riskien ympäristössä. Liian alhaiset ja myöhässä tehdyt luottotappiovaraukset voivat riskien realisoituessa johtaa suurempiin arvonalentumiskirjauksiin ja heikentää pankkien vakavaraisuusasemaa.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum