Onödiga uppgifter gör arbetstagare både uttråkade och trötta
Nästan varannan arbetstagare upplever tristess på jobbet, och många av dem är samtidigt kroniskt trötta. En internationell undersökning från Arbetshälsoinstitutet och Emlyon Business School vederlägger allmänna missuppfattningar om orsakerna bakom illabefinnande i arbetet. I stället för enbart arbetsmängden är det viktigt att också fokusera på att människor gör sådant som är väsentligt för deras arbetsbeskrivning.
Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 15.12.2023
Cirka 40–50 procent av arbetstagarna säger att de regelbundet är uttråkade på jobbet.
– Kortvarig tristess är normalt, men långvarig tristess indikerar illabefinnande som kräver ingripande, säger biträdande professor Lotta Harju från franska Emlyon Business School.
Det gemensamma forskningsprojektet mellan Arbetshälsoinstitutet och Emlyon Business School undersökte finska och brittiska arbetstagares upplevelser av tristess och kronisk trötthet. Artikeln publicerades i den prestigefyllda tidskriften Journal of Vocational Behavior.
Missuppfattningar om orsakerna bakom illabefinnande i arbetet
Upplevelsen av tristess kan åtföljas av utbrändhet och kronisk trötthet. De utesluter inte varandra.
– Det är en villfarelse att tristess orsakas av att man inte har tillräckligt med arbete och utbrändhet av att man har för mycket arbete, säger Lotta Harju.
Alltför lite arbete är mycket sällan den främsta orsaken till att en person blir uttråkad på jobbet. Så kallade arbetshinder spelar en betydande roll.
– Arbetshindren är skurkarna i arbetslivet som orsakar både tristess och utbrändhet. Dessa inkluderar till exempel nackdelarna med byråkrati och småsaker som inte hör till den egna arbetsrollen och som gör arbetet belastande och obehagligt, berättar specialforskare Piia Seppälä från Arbetshälsoinstitutet.
Forskare rekommenderar att arbetsbeskrivningarna klarläggs
Tristess i arbetet bör identifieras bättre än i dag så att belastningen den orsakar kan lösas med rätta medel på arbetsplatser och inom företagshälsovården.
– Vanligen börjar vi automatiskt minska arbetsmängden när en person inte mår bra. Vi tror att hen arbetat för mycket. När det gäller tristess är det viktigare att överväga huruvida arbetstagarens arbetsuppgifter är väsentliga eller onödiga, säger Harju.
Forskare rekommenderar att arbetsbeskrivningarna granskas tillsammans med arbetstagaren. Enligt dem är det ett problem om expertens kalender är fylld med möten och önskemål från andra och experten därför inte har tid för sina kärnuppgifter.
– Man kan vara samtidigt både utmattad och uttråkad. Att bara skära ner på arbetsuppgifterna kan öka tristessen. Det är bättre att tänka på att förtydliga målen och berika arbetsbeskrivningen utifrån dem, säger Piia Seppälä.
– I vår tidigare undersökning fann vi också att arbetsengagemanget ökade om man skräddarsydde sitt eget arbete genom att ta emot nya utmanande uppgifter, vilket är motsatsen till tristess. Samtidigt minskade risken för utbrändhet, berättar forskningsprofessor Jari Hakanen från Arbetshälsoinstitutet.
Undersökning
- I undersökningen tillfrågades 2 700 arbetstagare i Storbritannien och Finland om sina erfarenheter.
- Forskningsartikel på engelska: Harju, L. K., Seppälä, P., & Hakanen, J. J. (2023). Bored and exhausted? Profiles of boredom and exhaustion at work and the role of job stressors. Journal of Vocational Behavior, 144.
Ytterligare information
- Lotta Harju, biträdande professor, Emlyon Business School, harju@em-lyon.com, +33 6 51 07 53 96
- Piia Seppälä, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet, piia.seppala@ttl.fi, +358 43 824 4216
- Jari Hakanen, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet, jari.hakanen@ttl.fi, +358 40 562 5433
Kontakter
Juha HietanenspecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504773267juha.hietanen@ttl.fiPäivi LehtomurtospecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504156309paivi.lehtomurto@ttl.fiLänkar
MÅ BRA AV JOBBET
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Andra språk
Följ Työterveyslaitos
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos
Undersökning: Förvaringsutrymmen av dålig kvalitet och brist på information ökar riskerna i museiarbetet16.4.2025 08:00:00 EEST | Pressmeddelande
De finländska museiarbetarnas uppfattningar om riskfaktorerna i arbetsmiljöerna motsvarar inte helt de verkliga riskerna på arbetsplatserna. I Arbetshälsoinstitutets undersökning utvecklades praktiska lösningar för att bekämpa hälsoeffekter på museer.
Tutkimus: Heikkolaatuiset säilytystilat ja tiedon puute lisäävät museotyön riskejä16.4.2025 08:00:00 EEST | Tiedote
Suomalaisten museotyöntekijöiden käsitykset työympäristöjen vaaratekijöistä eivät täysin vastaa todellisia riskejä työpaikoilla. Työterveyslaitoksen tutkimuksessa kehitettiin käytännön ratkaisuja terveysvaikutusten torjumiseksi museoissa.
Study: Low-quality storage rooms and lack of information increase the risks of museum work16.4.2025 08:00:00 EEST | Press release
Finnish museum workers’ perceptions of hazards in their working environments do not fully correspond to the actual risks at workplaces. A study by the Finnish Institute of Occupational Health developed practical solutions to combat health effects in museums.
Verktygslådan för psykisk hälsa användes närmare 130 000 gånger för att utveckla arbetshälsan14.4.2025 15:52:53 EEST | Pressmeddelande
Främjandet av arbetshälsan och den psykiska hälsan har gått från ord till handling med hjälp av Programmet för psykisk hälsa i arbetslivet. Under de senaste två åren har man på tusentals finländska arbetsplatser genomfört förändringar som stödjer arbetsflödet och arbetsförmågan genom att utnyttja Verktygslådan för psykisk hälsa. En av hemligheterna bakom populariteten var att verktygen passar in i arbetets vardag och ledarskap.
Mielenterveyden työkalupakkiin tartuttiin lähes 130 000 kertaa työhyvinvoinnin kehittämiseksi14.4.2025 15:52:53 EEST | Tiedote
Työhyvinvoinnin ja mielenterveyden edistämisessä on päästy sanoista tekoihin Työelämän mielenterveysohjelman vauhdittamana. Viimeisen kahden vuoden aikana tuhansilla suomalaisilla työpaikoilla tehtiin työn sujuvuutta ja työkykyä tukevia muutoksia hyödyntämällä Mielenterveyden työkalupakkia. Yksi suosion salaisuus oli siinä, että työkalut sopivat osaksi työn arkea ja johtamista.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum