Institutet för hälsa och välfärd THL

Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten

Dela

Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017.

Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter.

Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket.

"Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander.

”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor, som är allt vanligare", fortsätter Majlander.

Nativiteten har sjunkit under en lång tid och det finns inga enkla lösningar för att höja den.

"En positiv diskussion om barnfamiljers liv kunde uppmuntra dem som förhåller sig tveksamma till att skaffa barn", konstaterar forskningschef Reija Klemetti. "Dessutom borde samhällsstrukturerna stöda familjebildningen bättre. Att bilda familj och skapa en egen karriär borde vara möjligt också för kvinnor i reproduktiv ålder.”

"Barnfamiljernas liv borde underlättas genom att stöda föräldrarnas ork och till exempel trygga högklassig småbarnspedagogik och möjlighet till familjebostäder till rimligt pris", fortsätter Klemetti.

För en del är barnlöshet ett medvetet val, men många är barnlösa mot sin egen vilja

En stor del av deltagarna i undersökningen vill ha barn. 39 procent av kvinnorna under 50 år och 44 procent av männen uppger att de vill ha barn i framtiden. Önskan att skaffa barn är vanligast bland personer under 30 år och minskar med åldern.

16 procent av kvinnorna i åldern 30–74 år och 11 procent av männen har upplevt ofrivillig barnlöshet. Cirka 60 procent av dem som upplevt ofrivillig barnlöshet har sökt sig till fertilitetsundersökningar eller -behandlingar och cirka hälften av dem har fått barn med hjälp av behandlingar.

"Fertilitetsrådgivningen erbjuder information om såväl prevention av graviditet som de biologiska förutsättningarna för graviditet. Rådgivningen borde göras till en del av undervisningen i hälsokunskap i skolorna och av hälsoundersökningar och annan rådgivning för personer i fertil ålder. På så sätt skulle åtminstone inte brist på kunskap vara orsaken till en enda människas ouppfyllda drömmar om barn", konstaterar Reija Klemetti.

För en del av de kvinnor och män som valt frivillig barnlöshet är orsaken till beslutet att de inte vill ha egna barn. För en del kan orsaken vara den ekonomiska situationen eller otillräckligt samhälleligt stöd.

"Vi vet från tidigare undersökningar att de som valt frivillig barnlöshet är nöjda med sin livsstil och inte vill avstå från den. Bland de personer som redan fått barn är de viktigaste orsakerna till att inte vilja ha fler barn ett lämpligt antal barn, föräldrarnas egen ork samt samordningen av arbete och familj", berättar Klemetti.

Det är vanligt med rikliga och smärtsamma menstruationer

I undersökningen utreddes också andra teman med anknytning till kvinnosjukdomar. Enligt undersökningen har 45 procent av kvinnorna under 50 år rikliga menstruationsblödningar. Dessutom har hela 51 procent av kvinnorna under 50 år svåra menstruationssmärtor.

"Orsakerna till problemen måste utredas och besvären behandlas, eftersom de i värsta fall kan vara något som stör livet avsevärt. Hormonell behandling lämpar sig för de flesta för behandling av menstruationssmärtor och rikliga blödningar och man borde inte vara rädd för att använda sig av dessa vid behov. Det är beklagligt att läkarbesöken för kvinnobesvär, med undantag av preventivmedels- och rådgivningsbesök, i praktiken i många fall måste bekostas av en själv på den privata sidan", konstaterar överläkare Lara Lehtoranta.

Källa:

Raskaudet, synnytykset ja imetys (Graviditeter, förlossningar och amning), webbrapport, resultat av undersökningen Hälsosamma Finland (på finska) 

Lapsihaaveet ja lapsettomuus (Barnlöshet och drömmar om barn), webbrapport, resultat av undersökningen Hälsosamma Finland (på finska) 

Naisten hormonihoito ja kuukautisvaivat (Kvinnors hormonbehandling och mensturationsbesvär), webbrapport, Resultaten av undersökningen Hälsosamma Finland (på finska) 

Alla Hälsosamma Finland -webbrapporter (på finska) 

Mer information:

Reija Klemetti
forskningschef
THL
tfn 029 524 7265
fornamn.efternamn@thl.fi

Satu Majlander
utvecklingschef
THL
tfn 029 524 7510
fornamn.efternamn@thl.fi

Lara Lehtoranta
överläkare
THL
tfn 029 524 8234
fornamn.efternamn@thl.fi

Undersökningen Hälsosamma Finland 

Resultaten av undersökningen Hälsosamma Finland 

Tidigare undersökningar:

Undersökningen Hälsosamma Finland: Var femte ung kvinna har upplevt diskriminering i arbetslivet. Pressmeddelande från THL 23.11.2023.

Nyckelord

Institutet för hälsa och välfärd THL

Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Ett kriståligt samhälle förutsätter välmående människor som stöder varandra28.1.2025 00:01:00 EET | Pressmeddelande

Ett kriståligt samhälle byggs upp av välmående människor som stöder varandra och har förmågan att anpassa sig samt av system som stärker befolkningens hälsa och välfärd. En färsk rapport från THL visar att en majoritet av finländarna upplever sig leva ett tryggt liv och litar på samhällsaktörerna och sina närstående. Däremot har förtroendet för till exempel det politiska beslutsfattandet och hälso- och sjukvårdssystemet försämrats under de senaste åren. Också upplevelsen av otrygghet har blivit vanligare, särskilt bland äldre personer. ”Förtroendet utgör kärnan i både social hållbarhet och mental kristålighet. I Finland ligger förtroendet fortfarande på en hög nivå internationellt sett. Denna grund riskerar dock att falla sönder om ojämlikheten och utanförskapet ökar”, säger Laura Kestilä, ledande forskare vid THL. ”I en tid av geopolitisk osäkerhet och många kriser får samhällsdebatten ofta en hård ton. Frågor om befolkningens välfärd och hälsa hamnar ofta i skymundan trots att det är

Människans och naturens välfärd som mål för det nationella beslutsfattandet – THL publicerade ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell12.12.2024 02:00:00 EET | Pressmeddelande

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell och uppföljningsindikatorer. Det är fråga om en modell för att planera politiska åtgärder och följa upp vilka effekter de har, inte bara för ekonomin utan också för den sociala och ekologiska hållbarheten. Styrmodellen ger ett hållbarhetsperspektiv till exempel vid utarbetandet av regeringsprogram och statsbudgeten. I modellen föreslås till exempel att man utser en framtidsombudsman och genomför ett omfattande hörande av medborgarna.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye