Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten
Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017.
Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter.
Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket.
"Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander.
”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor, som är allt vanligare", fortsätter Majlander.
Nativiteten har sjunkit under en lång tid och det finns inga enkla lösningar för att höja den.
"En positiv diskussion om barnfamiljers liv kunde uppmuntra dem som förhåller sig tveksamma till att skaffa barn", konstaterar forskningschef Reija Klemetti. "Dessutom borde samhällsstrukturerna stöda familjebildningen bättre. Att bilda familj och skapa en egen karriär borde vara möjligt också för kvinnor i reproduktiv ålder.”
"Barnfamiljernas liv borde underlättas genom att stöda föräldrarnas ork och till exempel trygga högklassig småbarnspedagogik och möjlighet till familjebostäder till rimligt pris", fortsätter Klemetti.
För en del är barnlöshet ett medvetet val, men många är barnlösa mot sin egen vilja
En stor del av deltagarna i undersökningen vill ha barn. 39 procent av kvinnorna under 50 år och 44 procent av männen uppger att de vill ha barn i framtiden. Önskan att skaffa barn är vanligast bland personer under 30 år och minskar med åldern.
16 procent av kvinnorna i åldern 30–74 år och 11 procent av männen har upplevt ofrivillig barnlöshet. Cirka 60 procent av dem som upplevt ofrivillig barnlöshet har sökt sig till fertilitetsundersökningar eller -behandlingar och cirka hälften av dem har fått barn med hjälp av behandlingar.
"Fertilitetsrådgivningen erbjuder information om såväl prevention av graviditet som de biologiska förutsättningarna för graviditet. Rådgivningen borde göras till en del av undervisningen i hälsokunskap i skolorna och av hälsoundersökningar och annan rådgivning för personer i fertil ålder. På så sätt skulle åtminstone inte brist på kunskap vara orsaken till en enda människas ouppfyllda drömmar om barn", konstaterar Reija Klemetti.
För en del av de kvinnor och män som valt frivillig barnlöshet är orsaken till beslutet att de inte vill ha egna barn. För en del kan orsaken vara den ekonomiska situationen eller otillräckligt samhälleligt stöd.
"Vi vet från tidigare undersökningar att de som valt frivillig barnlöshet är nöjda med sin livsstil och inte vill avstå från den. Bland de personer som redan fått barn är de viktigaste orsakerna till att inte vilja ha fler barn ett lämpligt antal barn, föräldrarnas egen ork samt samordningen av arbete och familj", berättar Klemetti.
Det är vanligt med rikliga och smärtsamma menstruationer
I undersökningen utreddes också andra teman med anknytning till kvinnosjukdomar. Enligt undersökningen har 45 procent av kvinnorna under 50 år rikliga menstruationsblödningar. Dessutom har hela 51 procent av kvinnorna under 50 år svåra menstruationssmärtor.
"Orsakerna till problemen måste utredas och besvären behandlas, eftersom de i värsta fall kan vara något som stör livet avsevärt. Hormonell behandling lämpar sig för de flesta för behandling av menstruationssmärtor och rikliga blödningar och man borde inte vara rädd för att använda sig av dessa vid behov. Det är beklagligt att läkarbesöken för kvinnobesvär, med undantag av preventivmedels- och rådgivningsbesök, i praktiken i många fall måste bekostas av en själv på den privata sidan", konstaterar överläkare Lara Lehtoranta.
Källa:
Alla Hälsosamma Finland -webbrapporter (på finska)
Mer information:
Reija Klemetti
forskningschef
THL
tfn 029 524 7265
fornamn.efternamn@thl.fi
Satu Majlander
utvecklingschef
THL
tfn 029 524 7510
fornamn.efternamn@thl.fi
Lara Lehtoranta
överläkare
THL
tfn 029 524 8234
fornamn.efternamn@thl.fi
Undersökningen Hälsosamma Finland
Resultaten av undersökningen Hälsosamma Finland
Tidigare undersökningar:
Nyckelord
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Nytt om de studerandes levnadsvanor: Allt fler högskolestuderande motionerar tillräckligt, men tillbringar för mycket tid på internet25.11.2024 01:59:00 EET | Pressmeddelande
Under de senaste tre åren har det skett positiva förändringar i högskolestuderandenas levnadsvanor. Mängden motion har ökat och den dagliga rökningen och snusningen har minskat.
Högskolestuderandenas psykiska belastning har minskat14.10.2024 02:00:00 EEST | Pressmeddelande
Den psykiska belastningen bland högskolestuderande har minskat under de senaste tre åren, särskilt bland kvinnor. Resultaten framgår av Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT), som genomfördes förra våren.
Allt fler högskolestuderande har försörjningssvårigheter – en femtedel har en knapp försörjning1.10.2024 01:59:00 EEST | Pressmeddelande
Under de senaste tre åren har försörjningssvårigheter blivit vanligare bland högskolestuderande. Andelen studerande som upplevt att deras försörjning är mycket knapp och osäker har under denna period ökat från 13 procent till 19 procent.
THL bjuder in 64 000 vuxna till en omfattande undersökning som utreder hälsa, välfärd och serviceupplevelser10.9.2024 02:00:00 EEST | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) utreder på hösten hur vuxna som bor i Finland mår och deras erfarenheter av social- och hälsovårdstjänsterna.
Europeiska badvattenrapporten: Vattnet vid de allmänna badstränderna i Finland håller hög kvalitet28.5.2024 13:52:00 EEST | Pressmeddelande
Det är säkert att bada i vattnen vid de allmänna badstränderna i Finland. Detta framgår av Europeiska miljöbyråns nyligen publicerade rapport om badvattenkvaliteten. Största delen av Finlands badvatten, cirka 94 procent, var klassat som utmärkt eller god kvalitet. Detta är en procentenhet mindre än under föregående uppföljningsperiod. Rapporten innehåller uppgifter om badvattnets kvalitet från alla allmänna badstränder. Sommaren 2023 fanns det sammanlagt 304 allmänna badstränder i Finland, varav 226 fanns vid inlandsvatten och 78 vid kusten. Till klassen tillfredsställande, dvs. lägsta godtagbara badvattenklassen hörde nio stränder (3 %), vilket är fyra badstränder fler än under föregående uppföljningsperiod. Kvaliteten på badvattnet på fem badstränder (1,6 %) klassificerades som dåligt, vilket är två badstränder färre än under föregående uppföljningsperiod. Av badvattnen i inlandet klassificerades nästan 97 procent till utmärkt eller god kvalitet. Vid kusten klassificerades nästan 86
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum