Ett starkt år för den finansiella sektorn trots den osäkra omvärlden – de största riskerna härrör också i år från den ekonomiska utvecklingen och det geopolitiska läget

Omvärlden för den finländska finansiella sektorn försämrades i slutet av 2023, då Finlands ekonomi sjönk ner i en recession. Till följd av den svaga konjunkturutvecklingen har konkurserna, arbetslösheten och permitteringarna ökat samtidigt som konsumenternas förtroende och företagens konjunkturutsikter är alltjämt svaga. Dessutom har bostadspriserna fortsatt att sjunka och handeln med kommersiella fastigheter minskat i volym. Enligt prognoserna kommer arbetslösheten att stiga under 2024 och det svåra läget inom bygg- och fastighetsbranschen väntas fortsätta. Trots den svaga ekonomiska utvecklingen steg aktiekurserna mot slutet av 2023, då förväntningar om en sänkning av centralbankernas styrräntor växte fram på finansmarknaden och räntorna sjönk på obligationsmarknaden. Enligt de ekonomiska prognoserna kommer Finlands ekonomi att krympa under 2024, men därefter återgå till tillväxtbanan. 

- De största hotbilderna i den finansiella sektorns omvärld hänför sig till den ekonomiska utvecklingen och den geopolitiska miljön. Av denna anledning kommer Finansinspektionens att under 2024 fokusera på risktåligheten hos företagen under tillsyn i en föränderlig omvärld, bland annat de operativa och finansiella riskerna och på en tillförlitlig förvaltning och god intern styrning. Såsom vi har kunnat konstatera under de senaste åren erbjuder en stark soliditet och likviditet, sund riskhantering och god beredskap skydd mot världens stormar, konstaterar Finansinspektionens direktör Tero Kurenmaa.

Banksektorns kapitaltäckning stärktes och rörelseresultatet ökade betydligt – kreditriskerna fortsatte att öka inom bygg- och fastighetssektorn

Kapitaltäckningen i banksektorn förbättrades tack vare en stark resultatutveckling och låg alltjämt över det europeiska genomsnittet. Vid utgången av december låg kärnprimärkapitalrelationen för banksektorn på 18,3 % (12/2022: 17,2 %) och den totala kapitalrelationen på 22,1 % (12/2022: 20,6 %). Banksektorns rörelseresultat var betydligt bättre än året innan på grund av den kraftiga ökningen av räntenettot, som visserligen avtog under årets sista kvartal. Ökningen av räntenettot bromsades upp av de stigande finansieringskostnaderna och den dämpade kreditefterfrågan.

Bankernas oreglerade fordringar i förhållande till utlåningen ökade under slutet av 2023, inom både företags- och hushållskrediter. Överföringen av krediter mellan olika nedskrivningssteg signalerade likaså en ökning av kreditriskerna i utlåningen till företags- och hushållskunder. Andelen krediter med förhöjd kreditrisk fortsatte att öka framför allt inom bygg- och fastighetssektorn. Den finländska banksektorns oreglerade fordringar och kreditförluster ligger dock alltjämt kvar på en rimlig nivå och är bland de lägsta i Europa.

De finländska bankernas likviditetsläge är stabilt och likviditeten i banksektorn ökade under slutet av 2023. Den finländska banksektorns beroende av upplåning på marknaden är högre än genomsnittet, vilket exponerar bankerna för eventuella marknadsstörningar. Räntorna har stigit till en betydligt högre nivå än under tidigare år, vilket har ökat de inhemska bankernas kostnader för marknadsupplåning och inlåning.

Arbetspensionsanstalternas solvens var i stort sett oförändrad 

Arbetspensionssektorns solvens var så gott som oförändrad med 126,7 % (12/2022: 127,0 %), då avkastningen på placeringarna (5,9 %) nästan motsvarade avkastningskravet för ansvarsskulden (6,0 %). Solvenskapitalet ökade med en miljard euro till 33,7 miljarder euro. Värdet på placeringstillgångarna ökade tack vare den positiva utvecklingen av avkastningen på aktier och räntebärande värdepapper. Avkastningen på fastighetsplaceringarna var klart negativ. 

Aktieinvesteringarnas andel av placeringsallokeringen steg till 49,7 % (12/2022: 47,3 %). Den relativa andelen illikvida placeringar, såsom kapitalplaceringar, fastighetsplaceringar och hedgefondplaceringar, slutade öka och deras andel av placeringsallokeringen minskade. Det ökade risktagandet försämrade den riskbaserade solvensställningen. Arbetspensionsanstalternas stresstålighet mot aktiechocker har försämrats under de senaste åren men ligger alltjämt på en rimlig nivå.

Arbetspensionssektorns lönesumma fortsatte att växa, men långsammare än pensionsavgifterna, och denna trend väntas hålla i sig också under åren framöver. Det är emellertid sannolikt att kassaflödena från investeringstillgångarna under de närmaste åren dock i huvudsak räcker till för att täcka skillnaden mellan de lönebaserade försäkringsavgifterna och pensionsavgifterna och förvaltningskostnaderna.   

Livförsäkringssektorns solvens försämrades vid årets slut

Livförsäkringssektorns solvensgrad försämrades jämfört med året innan och låg på 235,0 % (12/2022: 256,9 %). Kapitalbasen minskade betydligt under sista kvartalet 2023, eftersom den snabbt sjunkande räntenivån fick ansvarsskulden att öka. Solvenskapitalkravet låg kvar på nästan samma nivå som ett år tidigare trots de goda placeringsintäkterna, eftersom andelen placeringar med högre risk minskade.

Avkastningen på livförsäkringsbolagens placeringar under 2023 var god och låg på 6,2 % (1–12/2022: -10,0 %). Avkastningen hänför sig till största delen till årets sista kvartal. Både räntebärande värdepapper och aktieplaceringar gav en klart positiv avkastning, medan avkastningen på fastighetsplaceringarna var negativ och låg på -4,9 %.

Premieinkomsterna ökade något jämfört med 2022, framför allt på grund av den positiva utvecklingen i företagskundernas kapitaliseringsavtal. De utbetalda ersättningarna minskade däremot något till följd av en minskning av utbetalda ersättningar från sparlivförsäkringar. 

Skadeförsäkringsbolagens solvens försämrades men var fortsatt god

Vid utgången av 2023 låg skadeförsäkringsbolagens solvens på 270,1 % (12/2022: 301,6 %). Solvensen försvagades till följd av att de högre marknadspriserna på aktier höjde solvenskapitalkravet. Även värdeökningen på den långsiktiga ansvarsskulden med anledning av den sjunkande räntenivån och de förväntade vinstutdelningarna som avdras från kapitalbasen minskade kapitalbasen och försämrade solvensen under årets sista kvartal. 

Avkastningen på placeringarna uppgick till 5,7 % (1–12/2022: -7,1 %). Avkastningen på aktier och räntebärande värdepapper ökade vid slutet av året och var positiv, medan avkastningen på fastighetsplaceringarna var negativ. Försäkringsrörelsens lönsamhet sjönk till följd av ökade rörelsekostnader och skadeersättningar. Mest ökade utbetalningarna från sjukförsäkringen. 

Närmare upplysningar lämnas av

avdelningschef Samu Kurri, digitalisering och analys. Alla intervjuförfrågningar riktas till Kommunikationens mediejour, telefon 09 183 50 30, vardagar kl. 9–16.

Bilagor:

Finansiell ställning och risker i företagen under tillsyn på Finansinspektionens webbplats (på finska)
Material från Finansinspektionens presskonferens 13.3.2024 (pdf, på finska)
Inspelning av presskonferensen