Den psykiska hälsan bland personer bosatta i Finland har försvagats också efter coronapandemin
En femtedel av finländarna i arbetsför ålder känner av betydande psykisk belastning. Mest belastade är personer i åldern 20 – 39 år. Dessutom har stressnivåerna stigit i alla befolkningsgrupper. Den försvagade psykiska hälsan syns i MIELI rf:s krishjälp.
Finländarnas belastning och stressnivå ökar. Kvinnor upplever mer stress i alla åldersgrupper. Även om självmord bland män har minskat, dör allt fler unga kvinnor av självmord.
Belastningen och stressen syns i MIELI rf:s kristjänster. I fjol hjälpte MIELI rf:s kristjänster och Sekasin -chatten sammanlagt 175 000 gånger per telefon, ansikte mot ansikte och online. Bara Kristelefonen fick 416 000 samtal.
”Det finns ett väldigt stort behov för MIELI rf:s krishjälp och arbete som främjar den psykiska hälsan i den här tiden. Psykisk hälsa är en resurs som hjälper att orka och som skyddar i livskriser. Det är också viktigt att det finns stöd och hjälp att få med låg tröskel i svåra livssituationer och då man mår dåligt. På det sättet förebygger man problem inom psykisk hälsa samt att svårigheterna kommer åt att hopa sig, säger MIELI rf:s verksamhetsledare Sari Aalto-Matturi.
Hälsovården tar fortfarande igen vårdskulden som uppstod under coronapandemin. Till exempel står ungefär 1500 personer i kö till vuxenpsykiatrin längre än den lagstadgade väntetiden på sex månader.
Satsningen 1 på psykisk hälsa är bara en tiondel av kostnaderna 2 som psykisk ohälsa för med sig.
Det behövs tröstDet är främst i egna eller närstående personers livskriser som man söker hjälp och stöd från MIELI rf:s kristjänster. Varje år syns ångest, sjukdomar, problem i relationer samt närstående personers död som de vanligaste orsakerna att ta kontakt. Krig, miljökrisen samt ekonomiska problem påverkar i bakgrunden. De här faktorerna ökar känslan av att må dåligt, men de är sällan den primära orsaken att ta kontakt. När något överraskande eller tråkigt händer i livet, är det tröst främst i form av närvarande samtal, ett lyssnande öra och praktisk hjälp.
3.4.2024 startar MIELI rf:s kampanj Mielibandet, som samlar in pengar för att främja psykisk hälsa och för krishjälp i Finland. Kampanjen pågår 3.4.-30.6.
Som källor har använts Statsrådets enkät medborgarpulsen, undersökningen Hälsosamma Finland 2022–2023, Statistikcentralens statistik över dödsorsaker 2023 samt MIELI rf:s statistik över krishjälp och enkät i sociala medier 2024.
Som bilaga en diaserie över psykisk hälsa och tjänster inom psykisk hälsa i Finland av MIELI rf:s ledande sakkunniga Kristian Wahlbeck.
Yhteyshenkilöt
Jutta KajanderViestinnän asiantuntijaMIELI ry:n viestintä
Puh:040 8014429jutta.kajander@mieli.fiLiitteet
MIELI rf erbjuder stöd och hjälp med låg tröskel i telefon, ansikte mot ansikte och online. Kristelefonen betjänar på finska varje dag 24 timmar i dygnet. På svenska är telefonjouren öppen måndag och onsdag kl. 16-20 samt tisdag, torsdag och fredag kl. 9-13.
MIELI rf gör också främjande arbete inom psykisk hälsa, så att allt fler ska ha kunskap i att stärka sin egen och närståendes psykiska hälsa. En stark psykisk hälsa skyddar i svåra livssituationer och hjälper i att klara sig igenom kriser.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta MIELI Suomen Mielenterveys ry
Rahahuolet ja velkaantuminen kuormittavat – teemachat tarjoaa keskusteluapua29.10.2024 06:00:00 EET | Tiedote
Pitkittyneet taloudelliset haasteet, ylivelkaantuminen ja pienituloisuus kuormittavat yhä useamman perheen arkea ja mielenterveyttä. MIELI ry kokeilee teemachattia yhdessä Takuusäätiön kanssa, jotta yhä useampi hakisi taloushuoliinsa apua ja tukea.
MIELI ry:n tavoitteet kunta- ja aluevaaleissa 202514.10.2024 01:00:00 EEST | Tiedote
Psyykkinen hyvinvointi Suomessa on heikentynyt merkittävästi. Nuorten ja nuorten aikuisten mielenterveydessä muutos on niin hälyttävä, että voidaan puhua mielenterveyskriisistä. Mielenterveyden häiriöt tulevat Suomelle kalliiksi. OECD laski jo ennen pandemiaa hintalapuksi 11 miljardia euroa vuodessa. Summa kertyy palveluista, sosiaaliturvamenoista ja tuottavuuden laskusta johtuvista menetyksistä. Hyvinvointialueet joutuvat kantamaan vastuun palveluiden lisääntyvistä kustannuksista. Kunnissa mielenterveyden haasteet näkyvät esimerkiksi veromenetyksinä.
12 järjestön yhteinen kannanotto: Sote-järjestöiltä leikataan vaikutuksia arvioimatta19.9.2024 09:18:59 EEST | Tiedote
Ehdotus sote-järjestöjen avustusleikkausten toteuttamisesta rapauttaa merkittävästi järjestöjen vaikuttavaa auttamistyötä. Sote-järjestöjen valtionavustusleikkaukset on peruttava tai vähintään kohtuullistettava.
Finlands självmordstal fortfarande de dystraste i Norden5.9.2024 15:11:50 EEST | Tiedote
I Finland begås ungefär 750 självmord varje år, vilket är mer än tre gånger fler än antalet dödsfall i trafiken. Med rätt åtgärder kan mängden självmord minskas.
Suomen itsemurhaluvut edelleen Pohjoismaiden synkimmät4.9.2024 07:14:07 EEST | Tiedote
Suomessa tehdään vuosittain noin 750 itsemurhaa, mikä on yli kolme kertaa enemmän kuin tieliikennekuolemia. Oikeilla toimilla itsemurhia pystytään vähentämään.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme