Finlands självmordstal fortfarande de dystraste i Norden

Jaa

I Finland begås ungefär 750 självmord varje år, vilket är mer än tre gånger fler än antalet dödsfall i trafiken. Med rätt åtgärder kan mängden självmord minskas.

”Det är bra att självdestruktivitet och självmord diskuteras mer och öppnare. Samhället borde ändå ha mer resurser för att möta samtalsbehovet”, säger Marena Kukkonen, chef för centret för suicidprevention.
”Det är bra att självdestruktivitet och självmord diskuteras mer och öppnare. Samhället borde ändå ha mer resurser för att möta samtalsbehovet”, säger Marena Kukkonen, chef för centret för suicidprevention. Bild: IStock

Antalet självmord har halverats sedan 1990-talet, men dödligheten i självmord är fortfarande 20 procent högre i Finland än i andra nordiska länder. Flest självmord begås i Norra Österbotten och i Östra Finland. Oftast är det fortfarande en medelålders man som begår självmord, men de senaste åren har dödligheten i självmord bland unga kvinnor ökat något.

Dessutom är självmordstankar vanligare och mer utbredda än man tidigare trott bland alla finländare. År 2022 hade var tionde vuxen upplevt självmordstankar, och bland personer under 50 år så många som var åttonde.

Enligt Sanna Vesikansa, chef för krisverksamheten vid MIELI RF, behövs långsiktighet, mångsidighet och systematisk användning av evidensbaserade metoder i arbetet för att förebygga självmord. Varje välfärdsområde borde inrätta en arbetsgrupp för självmordsförebyggande arbete, där olika myndigheter, kommunala aktörer och tredje sektorn är representerade.

”Bristen på resurser i välfärdsområdena är ett verkligt problem, men Finland har också tidigare lyckats få ner självmordstalen i ekonomiskt svåra tider, till exempel under lågkonjunkturen på 1990-talet”, konstaterar Vesikansa.

Självdestruktiva kontaktförsök ökar

Självdestruktivitet är ett allt vanligare samtalsämne vid MIELI RF:s kriscenter, i kristelefonen, i chattjänsterna och i möten online. Funktionerna blir överbelastade när andra instanser inte möter samtalsbehovet i tillräckligt hög grad.

Under sommaren 2024 tog kristelefonen emot i genomsnitt 18 självdestruktiva samtal per dygn, jämfört med 16 samtal under sommaren 2023. År 2019 tog kristelefonen emot i genomsnitt 9 självdestruktiva samtal per dygn.  Det är oroväckande att finländarna samtidigt upplever mer stress och psykisk belastning.

”Det är bra att självdestruktivitet och självmord diskuteras mer och öppnare. Samhället borde ändå ha mer resurser för att möta samtalsbehovet”, säger Marena Kukkonen, chef för centret för suicidprevention.

”Att förebygga självmord är inte en uppgift bara för hälso- och sjukvården, utan varje mänska kan, i mån av möjlighet, stödja och hjälpa när man möter självdestruktivitet omkring sig,” fortsätter Kukkonen.

Antalet självdestruktiva kontaktförsök inom MIELI RF:s krisverksamhet har ökat under hela det senaste decenniet, men den största ökningen skedde när pandemin började.

Internationella dagen för förebyggande av självmord uppmärksammas den 10 september

”Självdestruktiva tankar är vanligare än man trott, och man ska inte bli rädd för dem. Det är fortfarande en lång väg från tankar och uttalanden till handling. Självmord kan och måste förebyggas. Det finns hjälp att få, och arbetet med att förebygga självmord har blivit mer mångsidigt över tid. Det här arbetet måste ändå fortsätta långsiktigt och utvecklas vidare”, betonar Kukkonen.

Den internationella dagen för förebyggande av självmord firas den 10 september. Syftet med dagen är att öka kunskapen om självmord, sprida information och minska stigmat kring självmord. Framför allt vill dagen till förmedla budskapet om att självmord kan förebyggas, att det finns hjälp för självdestruktiva tankar och att man kan prata om självmord på ett tryggt sätt. Var och en av oss kan ställa en fråga som kan rädda liv, ”Hur mår du?” #mitäkuuluu: mieli.fi/mitakuuluu (webbplatsen öppnar 4.9.2024).

Vi ber att information om var man kan få hjälp delas i samband med artiklar som behandlar ämnet:

  • Kristelefonen är tillgänglig på svenska på numret 09 2525 0112 må och ons kl. 16-20 samt ti, to och fre kl. 9-13 och på finska 24/7 på numret 09 2525 0111.
  • Kriscentren runt om i Finland erbjuder gratis samtalshjälp ansikte mot ansikte, via distanskontakt och i grupper utan remiss.
  •  På nätet erbjuder MIELI RF:s Kriisichat och Sekasin-chatten för ungdomar samtalshjälp.
  • Centren för suicidprevention i Helsingfors och Kuopio hjälper personer som har försökt ta sitt liv samt deras närstående.

Mer information

mieli.fi/kriisipuhelin
(också på svenska)

Marena Kukkonen 
Chef, Krisverksamheten, Centret för suicidprevention 040 669 3070

marena.kukkonen@mieli.fi 

Sanna Vesikansa

Direktör, Krisverksamheten 040 745 9586

sanna.vesikansa@mieli.fi

Jutta Kajander 
Sakkunnig i kommunikation 
040 8014429
jutta.kajander@mieli.fi 

Källor: Sotkanet, Statistikcentralen/Statistik över dödsorsaker 2023, Undersökningen Hälsosamma Finland 2022–2023/THL

Liitteet

Linkit

MIELI Suomen Mielenterveys ry tekee työtä mielenterveyden edistämiseksi ja ongelmien ehkäisemiseksi. MIELI ry puolustaa kaikkien yhtäläistä oikeutta hyvään mielenterveyteen. Järjestö koordinoi valtakunnallisen kriisikeskusverkoston toimintaa sekä edistää lasten, nuorten, työikäisten ja ikääntyneiden mielenterveyttä ja mielen hyvinvointia.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta MIELI Suomen Mielenterveys ry

MIELI ry:n tavoitteet kunta- ja aluevaaleissa 202514.10.2024 01:00:00 EEST | Tiedote

Psyykkinen hyvinvointi Suomessa on heikentynyt merkittävästi. Nuorten ja nuorten aikuisten mielenterveydessä muutos on niin hälyttävä, että voidaan puhua mielenterveyskriisistä. Mielenterveyden häiriöt tulevat Suomelle kalliiksi. OECD laski jo ennen pandemiaa hintalapuksi 11 miljardia euroa vuodessa. Summa kertyy palveluista, sosiaaliturvamenoista ja tuottavuuden laskusta johtuvista menetyksistä. Hyvinvointialueet joutuvat kantamaan vastuun palveluiden lisääntyvistä kustannuksista. Kunnissa mielenterveyden haasteet näkyvät esimerkiksi veromenetyksinä.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye