Vinterövervakning av Östersjön: halterna av fosfatfosfor är ställvis rekordhöga
Under havsforskningsfartyget Arandas årliga vinterövervakningsresa observerades, att syreproblemen i Östersjöns huvudbassäng fortsätter och att fosfathalterna i ytskiktet är höga. I Finska viken var syreläget relativt bra, men fosfathalten i ytskiktet var högre än någonsin under de senaste 30 åren. Även i Skärgårdshavet var halterna av näring högre än normalt.
I Finska viken hade salthalten i ytskiktet stigit rekordhögt och vid största delen av mätstationerna var fosfathalterna de högsta under uppföljningshistorien. Rekordhöga fosfathalter uppmättes nu på ett betydligt större område än i fjol. Orsaken till den ökade fosfathalten är de näringsrika vattenmassorna som färdats från Östersjöns huvudbassäng till Finska viken och blandningen av dem. Å andra sidan förbättrar blandningen av vattenskikten syreläget i djupvattnet och syrebrist påträffades endast i Finska vikens mynning.
Halterna av upplöst kväve och fosfatfosfor i Skärgårdshavet hade ställvis rekordhöga värden för vintern. De exceptionellt höga halterna berodde sannolikt på näringsrikt vatten som strömmade från Finska viken till Skärgårdshavet.
I Bottenhavets djup har syrehalten sjunkit och näringshalterna i djupvattnet är ställvis höga. Ökningen av näringshalterna i Bottenhavet började i början av 2000-talet och fortsätter fortfarande.
I Kvarken och Bottenviken var närings- och syreläget på typisk nivå för vintern.
Syreläget i Östersjöns huvudbassäng var fortfarande svagt. Huvudbassängens nordvästra del var kraftigt skiktad och vattnet var syrefritt på över 60 meters djup. I bassängens nordöstra kant observerades syrefritt vatten först under 90–95 meter. Fosfathalten i ytskiktet var högre än normalt under vintern, vilket sannolikt beror på att vattenmassorna blandats på grund av stormar.
Effekterna av decembers saltpuls torde bli små
Via de danska sunden kom en saltpuls till Östersjön i december 2023 och den har förbättrat syreläget i Bornholmsdjupet. Saltpulsen i december var måttlig, cirka 80 km3. Effekterna blir betydligt mindre än effekterna av saltpulsen som kom 2014 och som hade en volym på 300 km3. Saltpulsens effekter syns sannolikt i norra delen av Östersjöns huvudbassäng under senvåren eller försommaren.
Buller och skadliga ämnen följs också upp på Aranda
Arandas vinterövervakningsresa gick genom Finska viken, Skärgårdshavet, norra delen av Östersjöns huvudbassäng, Ålands hav, Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken. Under resan samlade man förutom information om närings- och syresituationen även in uppgifter om bland annat skadliga kemikalier och undervattensbuller.
Enligt uppföljningen av buller har det lågfrekventa bullret ökat i Finska viken och i norra Östersjöns huvudbassäng. Lågfrekvent buller orsakar stress bland annat för fiskar och musslor och stör organismer som använder ljud i sin kommunikation och jakt.
Vid uppföljningen av skadliga ämnen i ytvattnet konstaterades endast mycket lite olja. Oljehalterna har fortsättningsvis hållits under gränsvärdet 1 mikrogram per liter. Perfluorerade och polyfluorerade ämnen (PFAS) som används som beläggningsmedel ackumuleras på bottnen i centrala Bottenhavet i betydligt större utsträckning än vid Finlands övriga övervakningsstationer i Östersjön. I östra Finska viken ackumuleras mer polyklorerade dioxiner och furaner på botten än i andra områden.
Aranda åker på sin nästa övervakningsresa den 16 april. Under resan följer man bland annat hur vårblomningen av växtplankton framskrider.
Nyckelord
Kontakter
Skärgårdshavet, Bottenviken och Östersjöns huvudbassäng:
Äldre forskare, resechef Pekka Kotilainen, tfn +358 295 251 317, fornamn.efternamn@syke.fi
Finska viken, skadliga kemikalier, undervattensbuller:
Ledande forskare, resechef Harri Kankaanpää, Finlands miljöcentral, tfn. 0295 251 258, fornamn.efternamn@syke.fi
Kommunikationsspecialist Eija Järvinen, tfn: +358 295 251 242, fornamn.efternamn@syke.fi
Finlands miljöcentrals medietjänst
Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.
Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.
Bilder
Finlands miljöcentral - Med kunskap skapar vi hopp.
Finlands miljöcentral
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI
0295 251 000
Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.
Följ Suomen ympäristökeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus
Väitös: Pahamaineiset sinilevälajit hyödyntävät kevätkukinnan jälkeistä fosfaattia oletettua vähemmän19.11.2024 08:30:00 EET | Tiedote
Rihmamaiset sinilevälajit, joista osa on myrkyllisiä, hyödyntävät kevätkukinnasta jäljelle jäävää fosfaattia oletettua vähemmän. Tähän tulokseen päädyttiin Mari Vanharannan väitöskirjassa, joka tarkastetaan 22.11.2024. Väitöskirjassa tutkittiin kevätkukinnan jälkeisen planktonyhteisön kykyä hyödyntää ylijäämäistä fosfaattia. Ylijäämäisen fosfaatin ja sinileväkukintojen välisen yhteyden ymmärtäminen on tärkeää sinileväkukintojen riskiarvioiden laatimisessa ja Itämeren rehevöitymisongelman hallitsemisessa.
Fosforläckaget från jordbruket kan minskas med hjälp av strukturkalk och jordförbättringsfiber som uppkommer som biprodukter i industrin14.11.2024 07:50:00 EET | Pressmeddelande
Användning av strukturkalk och jordförbättringsfiber som jordförbättringsmedel minskade erosion från åkrarna enligt en färsk studie. Därmed minskade också belastningen av fosfor på hav, sjöar och vattendrag. Belastningen från tillrinningsområdet minskade med omkring tio procent. På enstaka åkrar sjönk fosforhalterna i vattnet som rinner ut via täckdikena med upp till 70 procent. Strukturkalk och jordförbättringsfiber förbättrar markens struktur, vilket minskar läckaget från åkrarna till vattendragen. Studien visade också att skörden kan bli bättre. Effekterna av jordförbättringsmedel undersöktes för första gången för stora tillrinningsområden på över 100 hektar.
Maatalouden fosforikuormaa vesiin voidaan vähentää teollisuuden sivutuotteina syntyvillä rakennekalkilla ja ravinnekuidulla14.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote
Rakennekalkin tai ravinnekuidun käyttö pellolla maanparannusaineena vähensi uuden tutkimuksen mukaan kiintoaineen kulkeutumista pelloilta ja siten myös kiintoaineeseen sitoutuneen fosforin kuormitusta vesiin. Fosforikuorma valuma-alueelta väheni noin kymmenen prosenttia. Yksittäisillä pelloilla salaojavesien fosforipitoisuudet laskivat jopa 70 prosenttia. Rakennekalkki ja ravinnekuitu parantavat maan rakennetta, jolloin huuhtouma pelloilta vesiin vähenee. Tutkimus osoitti myös sadon paranemista. Maanparannusaineiden vaikutuksia vesistökuormitukseen tutkittiin ensimmäistä kertaa laajoilla, yli 100 hehtaarin valuma-alueilla.
Policy Brief: Limiting sulphate load of wastewaters calls for environmental quality standards7.11.2024 07:55:00 EET | Press release
The clean energy transition and the green transition are bringing mining and battery technology industries to Finland. As a result, sulphate discharges into inland waters and the Baltic Sea will increase. Sulphate also has beneficial effects in water bodies, and it is not currently classified as a harmful substance. However, a high local load may adversely affect aquatic organisms, especially in lakes with a naturally low sulphate concentration. In its new Policy Brief, the Finnish Environment Institute issues recommendations for reducing the harmful effects of the sulphate load in wastewaters.
Politiikkasuositus: Jätevesien sulfaattikuorman rajoittamiseksi tarvitaan ympäristönlaatunormit7.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote
Siirtyminen puhtaaseen energiaan ja vihreä siirtymä ovat tuomassa Suomeen kaivostoimintaa ja akkuteknologiateollisuutta. Tämän seurauksena jätevesien sulfaattikuorma sisävesiin ja Itämereen kasvaa. Sulfaatilla on vesistöissä myös hyödyllisiä vaikutuksia, eikä sulfaattia nykyisin luokitella haitalliseksi aineeksi. Suuri paikallinen kuorma voi kuitenkin vaikuttaa haitallisesti vesieliöstöön etenkin järvissä, joissa sulfaattia on niukasti. Suomen ympäristökeskuksen uusi Policy Brief -julkaisu antaa suosituksia jätevesien sulfaattikuorman haittojen vähentämiseksi.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum