Social- och hälsovården kan fås smidig genom att vårdpersonalens digitala verksamhet stärks på ett planmässigt sätt

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 3.5.2024

Välfärdsområdenas vardag belastas av inkompatibilitet mellan digitala informationssystem och vårdpersonalen belastas av behovet av att registrera patient- och klientuppgifter. Det finns dock forskningsbaserade lösningar på problemet.

– Registreringen ska framför allt göras smidigare. På arbetsgemenskapsnivå måste man hitta en gemensam uppfattning om vad som ska registreras. Här bör man våga dra nytta av de bästa erfarenheterna från välfärdsområdena. Det viktiga är att fokusera på den mest nödvändiga registreringen och automatisera den, betonar Tiina Koivisto, äldre sakkunnig vid Arbetshälsoinstitutet.

Digital verksamhet ökar viljan att utnyttja digitala verktyg

Koivisto vet vad hon pratar om. I sin avhandling tittade hon på användningen av digitala verktyg ur hälsovårdens experters perspektiv. Det har inte tagits tillräckligt hänsyn till vårdpersonalens åsikter och kompetens vid användningen av den digitala tekniken.

En lösning är att stärka den digitala verksamheten. Med digital verksamhet avses yrkespersonens förmåga att klara av, reglera och styra användningen av digitala verktyg i det egna arbetet. Vårdpersonalen vill utforma tekniken och hur den används för att passa deras arbete.

– Det viktigaste är att de digitala verktygen används på ett sätt som passar för varje arbetsuppgift. Även om vårdpersonalen inte väljer digitala verktyg kan de vara delaktiga i besluten om hur de ska använda dem. Planmässigt stärkande av den digitala verksamheten är nyckeln till utnyttjandet av digitala verktyg.

Arbetsbarometern: vårdpersonalen vill delta i beslutsfattandet

Årets tema för Arbetshälsoinstitutets samhällsforum, Arbetsbarometern, är Kraft åt social- och hälsovården. Resultaten från årets första barometrar visar att vårdpersonalen anser att de har endast få möjligheter att påverka och delta i beslutsfattandet.

I barometrarna har man bland annat frågat om vårdpersonalens erfarenheter blir hörda i den offentliga debatten, om vårdpersonalen har möjlighet att påverka utvecklingen av sitt eget arbete och om beslutsfattarna har en aktuell bild av vardagen inom social- och hälsovården.

Majoriteten av respondenterna har varit vårdpersonal. De bedömer sin möjlighet att påverka som mindre än de arbetslivsexperter som svarat på samma frågor.

Tävlingen Kipinä samlar in förbättringsförslag från arbetsenheterna

Även Arbetshälsoinstitutets forskargrupp som följer upp välbefinnandet i arbetet inom välfärdsområdena rekommenderar att medarbetarna ska bli delaktiga i utvecklingen av social- och hälsovården. Arbetsuppgifterna upplevs som en resurs när man kan påverka arbetets innehåll och arbetsmetoderna.

– Förändringen till ett enhetligt välfärdsområde har bara börjat. Det lönar sig att göra arbetstagarna delaktiga i att genomföra förändringen tillsammans. Utvecklingsarbetet bör ingå i arbetstidsplaneringen och de återkommande mötena, rekommenderar Mervi Halonen, äldre sakkunnig vid Arbetshälsoinstitutet.

Det faktum att forskargruppen har fått femhundra förslag i Kipinä-tävlingen visar också att social- och hälsovårdsorganisationerna är intresserade av att utveckla samarbetet. I tävlingen Mitä kuuluu? antecknar organisationernas arbetsenheter sina utvecklingsåtgärder i resultatportalen. De fem bästa förslagen belönas senare.

Se Työpuntaris webbseminarium (på finska)

Välfärdsområdena kämpar – men vad händer i social- och hälsovården? | Yle Arenan

Läs mer

• I Arbetshälsoinstitutets Työpuntari granskar och överväger vi viktiga frågor i arbetslivet. År 2024 fokuserar Työpuntari på arbetsförhållanden och välbefinnande i arbetet inom hälso- och sjukvården.
• På sidan Työpuntari visas granskningarna med resultat (på finska): Kraft till social- och hälsovården från Työpuntari| Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)
• Forskningsrön och guider för ledning, chefer och personal inom social- och hälsovården: Työpuntarin sote-tärpit (på finska) – Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)
• Presentationsmaterial för det färska webbseminariet på begäran från Arbetshälsoinstitutets kommunikation: paivi.lehtomurto@ttl.fi

Ytterligare information

• Äldre sakkunnig Tiina Koivisto, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 5928, tiina.koivisto@ttl.fi
• Äldre sakkunnig Mervi Halonen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 515 1676, mervi.halonen@ttl.fi