Europeiska badvattenrapporten: Vattnet vid de allmänna badstränderna i Finland håller hög kvalitet
Det är säkert att bada i vattnen vid de allmänna badstränderna i Finland. Detta framgår av Europeiska miljöbyråns nyligen publicerade rapport om badvattenkvaliteten. Största delen av Finlands badvatten, cirka 94 procent, var klassat som utmärkt eller god kvalitet. Detta är en procentenhet mindre än under föregående uppföljningsperiod.
Rapporten innehåller uppgifter om badvattnets kvalitet från alla allmänna badstränder. Sommaren 2023 fanns det sammanlagt 304 allmänna badstränder i Finland, varav 226 fanns vid inlandsvatten och 78 vid kusten.
Till klassen tillfredsställande, dvs. lägsta godtagbara badvattenklassen hörde nio stränder (3 %), vilket är fyra badstränder fler än under föregående uppföljningsperiod. Kvaliteten på badvattnet på fem badstränder (1,6 %) klassificerades som dåligt, vilket är två badstränder färre än under föregående uppföljningsperiod.
Av badvattnen i inlandet klassificerades nästan 97 procent till utmärkt eller god kvalitet. Vid kusten klassificerades nästan 86 procent av alla badvatten till utmärkt eller god kvalitet. Av badvattnen som klassificerades som tillfredsställande låg ett vid en badstrand i inlandet och åtta vid kusten. Av de fem badvattnen som klassificerades som dåliga fanns två vid badstränder i inlandet och tre vid en badstrand vid kusten.
Badvattnet har bedömts på stränder som har följts upp flera somrar
Av badvattnen i Finland blev endast fyra badstränder utan kvalitetsklass, eftersom vattenkvaliteten ännu inte hade följts upp tillräckligt länge.
I den europeiska badvattenrapporten klassificeras badvattnets kvalitet på de stränder där man regelbundet under fyra badsäsonger har följt upp mängden bakterier som indikerar förorening med avföring i badvattnet. Utifrån mängden bakterier kan man uppskatta till exempel avloppsvattnets inverkan på badvattnet.
"Även om största delen av badvattnen har klassificerats vara av antingen utmärkt eller god kvalitet, har mängden tillfredsställande badvatten tyvärr ökat vid badstränderna på kusten. För kustvatten gäller strängare gränsvärden än för badvatten i inlandet, vilket delvis förklarar resultatet. Till exempel avloppsvatten som hamnat i badvattnet, avföring från djur i naturen och dagvatten från tätortsområden kan försämra badvattnets kvalitet", berättar THL:s specialplanerare Outi Zacheus.
Basuppgifter om enskilda badstränder och badvattenklasserna som används i uppföljningen finns i Europeiska miljöbyråns webbtjänst.
På sommaren under badsäsongen informeras om badvattnets kvalitet på badstränderna och till exempel på kommunernas webbplatser. Under badsäsongen uppdateras uppgifterna inte i Europeiska miljöbyråns webbtjänst.
Förekomsten av blågrönalger beaktas inte i klassificeringen av badvattnets kvalitet
Även om de kommunala hälsoskyddsmyndigheterna i Finland också följer upp förekomsten av blågrönalger i badvattnen, beaktar man i klassificeringen av badvattnen enligt badvattendirektivet inte hur vanligt förekommande blågrönalger är eller hur mycket alger som finns. Information om situationen gällande blågrönalger ges på badstranden och på kommunernas webbplatser.
THL rapporterar årligen resultaten från badvattenövervakningar som gjorts av kommunernas hälsoskyddsmyndigheter åt Europeiska kommissionen. Den nyligen publicerade rapporten baseras på övervakningarna från badsäsongerna 2020–2023. Rapporten innehåller landspecifika sammanfattningar om badvattnens kvalitet och sammanlagt finns det resultat från ca 22 000 europeiska badstränder.
Mer information:
Europeiska badvattenrapporten 2023 – European bathing water quality in 2023
Europeiska miljöbyrån
Badvatten
THL
Outi Zacheus
specialplanerare
THL
tfn 029 524 6374
fornamn.efternamn@thl.fi
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Ett kriståligt samhälle förutsätter välmående människor som stöder varandra28.1.2025 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Ett kriståligt samhälle byggs upp av välmående människor som stöder varandra och har förmågan att anpassa sig samt av system som stärker befolkningens hälsa och välfärd. En färsk rapport från THL visar att en majoritet av finländarna upplever sig leva ett tryggt liv och litar på samhällsaktörerna och sina närstående. Däremot har förtroendet för till exempel det politiska beslutsfattandet och hälso- och sjukvårdssystemet försämrats under de senaste åren. Också upplevelsen av otrygghet har blivit vanligare, särskilt bland äldre personer. ”Förtroendet utgör kärnan i både social hållbarhet och mental kristålighet. I Finland ligger förtroendet fortfarande på en hög nivå internationellt sett. Denna grund riskerar dock att falla sönder om ojämlikheten och utanförskapet ökar”, säger Laura Kestilä, ledande forskare vid THL. ”I en tid av geopolitisk osäkerhet och många kriser får samhällsdebatten ofta en hård ton. Frågor om befolkningens välfärd och hälsa hamnar ofta i skymundan trots att det är
Människans och naturens välfärd som mål för det nationella beslutsfattandet – THL publicerade ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell12.12.2024 02:00:00 EET | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell och uppföljningsindikatorer. Det är fråga om en modell för att planera politiska åtgärder och följa upp vilka effekter de har, inte bara för ekonomin utan också för den sociala och ekologiska hållbarheten. Styrmodellen ger ett hållbarhetsperspektiv till exempel vid utarbetandet av regeringsprogram och statsbudgeten. I modellen föreslås till exempel att man utser en framtidsombudsman och genomför ett omfattande hörande av medborgarna.
Nytt om de studerandes levnadsvanor: Allt fler högskolestuderande motionerar tillräckligt, men tillbringar för mycket tid på internet25.11.2024 01:59:00 EET | Pressmeddelande
Under de senaste tre åren har det skett positiva förändringar i högskolestuderandenas levnadsvanor. Mängden motion har ökat och den dagliga rökningen och snusningen har minskat.
Högskolestuderandenas psykiska belastning har minskat14.10.2024 02:00:00 EEST | Pressmeddelande
Den psykiska belastningen bland högskolestuderande har minskat under de senaste tre åren, särskilt bland kvinnor. Resultaten framgår av Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT), som genomfördes förra våren.
Allt fler högskolestuderande har försörjningssvårigheter – en femtedel har en knapp försörjning1.10.2024 01:59:00 EEST | Pressmeddelande
Under de senaste tre åren har försörjningssvårigheter blivit vanligare bland högskolestuderande. Andelen studerande som upplevt att deras försörjning är mycket knapp och osäker har under denna period ökat från 13 procent till 19 procent.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum