Työterveyslaitos

Undersökning: Social- och hälsovården måste också leda återhämtningen från arbetet

Dela

Endast 35 procent av arbetstagarna inom social- och hälsovårdsbranschen återhämtar sig effektivt från sitt arbete. Detta är en risk för deras arbetsförmåga och för social- och hälsovårdsbranschen som redan nu lider av brist på arbetskraft. Vid återhämtningen ska man utöver individuella metoder också använda metoder inom arbetsgemenskapen, som är förknippade med organiseringen av arbetet, arbetsgemenskapens funktion och pauser i arbetet.

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 15.8.2024 

En färsk undersökning visar att det finns brister i social- och hälsovårdspersonalens återhämtning från arbetet, vilket leder till dålig arbetsprestation, hälsoproblem eller till och med försämrad arbetsförmåga.
  
Av social- och hälsovårdspersonalen återhämtade sig effektivt endast 29 procent av de som var under 30 år och 39 procent av de som var över 60 år. För social- och hälsovårdspersonal i alla åldrar var motsvarande procentandel 35 hösten 2023. 40 procent av cheferna och 41 procent av förmännen återhämtade sig effektivt från arbetet.
 
Individens egna återhämtningsmetoder är inte tillräckliga, utan utöver dem behövs arbetsgemenskapens återhämtningsmetoder. Undersökningen listade åtgärdsrekommendationer för ledning av återhämtning för social- och hälsovårdsbranschens ledning och chefer.

Återhämtning kräver stöd från kompetent ledarskap

Gemensamma metoder för återhämtning är frågor som är kopplade till ledarskap och som kräver tid och kompetens. Med hjälp av dem förbättras hanteringen av arbetsbelastningen, arbetets resurser ökas och användningen av olika återhämtningsmetoder i arbetet, såsom pauser, möjliggörs eller stöds. 

– Ledningens och chefernas uppgift är att säkerställa fungerande strukturer för arbetets utförande, arbetsgemenskapens interaktion och användningen av arbetsgemenskapens återhämtningsmetoder, betonar forskningsprofessor Jaana Laitinen från Arbetshälsoinstitutet.

Med strukturer avses överenskommelse om arbetets mål, arbetsfördelning och spelregler, regelbundna gemensamma sammankomster, en trygg atmosfär och öppen interaktion, så att arbetstagarna har möjlighet att ta upp frågor som gäller arbetet och återhämtningen från arbetet. Genom sådana verksamhetsstrukturer kan man säkerställa att arbetet flyter på samt möjliggöra innovativ verksamhet i arbetsgemenskapen och användning av gemensamma metoder för återhämtning från arbetet.  

– Utöver det redan väl fungerande vägledande ledarskapet inom social- och hälsovårdsbranschen behövs också ledning av belastningshantering och återhämtning från arbetet. Det utgår från att man säkerställer tillräckliga chefsresurser, det vill säga tid och kompetens, och att man även sörjer för chefens återhämtning från sitt eget arbete, påminner Laitinen.

Åtgärdsrekommendationer för ledning av återhämtning för social- och hälsovårdsbranschens ledning och chefer

1. Ledningens aktivitet och eget exempel

Vid sidan av vägledande ledarskap behövs också ledning av belastningshantering och återhämtning från arbetet. Ledningens och chefernas aktivitet har en nyckelroll i detta. Satsa också på din egen återhämtning från arbetet, eftersom du är ett exempel och när du har återhämtat dig effektivt presterar du väl i ditt arbete.

2. Tid och kompetens

Säkerställ tillräckliga chefsresurser och kompetens för ledarskap av arbetsplatsens verksamhet, arbetets smidighet och återhämtning från arbetet. Uppdatera chefernas uppgiftsbeskrivningar per verksamhetsområde. Se till att det finns utbildning som stärker kompetensen att stödja återhämtningen från arbetet med hjälp av återhämtningsmetoder. Utveckla metoder för återhämtning från arbetet.

3. Strukturer

Se till att strukturerna är i ordning för att säkerställa arbetsgemenskapens funktion, samarbete och innovation samt sociala stöd. Med strukturer avses överenskommelse om arbetets mål, arbetsfördelning och spelregler, regelbundna gemensamma sammankomster, en trygg atmosfär och öppen interaktion, så att arbetstagarna har möjlighet att ta upp frågor som gäller arbetet och återhämtningen från arbetet.

4. Hantering av arbetsbelastning

Satsa på hantering av arbetsbelastning. Följ upp situationen med hjälp av enkäten om arbetshälsa och vidta åtgärder utifrån resultaten. Se till att riskbedömningen och uppgiftsbeskrivningarna uppdateras. Stöd arbetstagaren och arbetsgemenskapen i att avgränsa och prioritera arbetet.

5. Använd alla metoder för återhämtning

Satsa på att använda återhämtningsmetoder i arbetet och på fritiden. Kom tillsammans överens om arbetsgemenskapens återhämtningsmetoder och uppmuntra varandra att använda dem. Möjliggör användningen av arbetsgemenskapens återhämtningsmetoder. Det stödjer också användningen av individuella återhämtningsmetoder under arbetstid.

6. Psykologisk säkerhet

Skapa psykologisk säkerhet i din arbetsgemenskap. Det främjar socialt stöd och återhämtning från arbetet.

7. Socialt stöd

Se till att du i ditt arbete har tid att småprata med arbetstagarna, diskutera hantering av arbetsbelastningen och stödja återhämtningen. Visa arbetstagarna och arbetsgemenskapen socialt stöd i arbetet och ge uppskattande respons och visa tacksamhet. Identifiera de arbetstagare som får lite socialt stöd och stärk det sociala stödet för dem.

8. Behov av särskilt stöd

Säkerställ att din arbetsenhet känner till verksamhetsmodellerna för tidigt stöd, eftersom stöd för arbetsförmågan tillhör alla, redan innan problem med arbetsförmågan uppstår. Stöd i synnerhet personer vars hälsa eller arbetsförmåga har försämrats, vars arbetsmängd ökar plötsligt och som bara har lite tidigare erfarenhet av förändring.

Ta del av undersökningsrapporten

Undersökningsrapport om projektet (på finska): Johda palautumista kriisissä (julkari.fi)

Ytterligare information

Forskningsprofessor Jaana Laitinen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 851 4426, jaana.laitinen@ttl.fi

Nyckelord

Kontakter

Länkar

MÅ BRA AV JOBBET

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

För medier | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi) 

Andra språk

Följ Työterveyslaitos

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos

Nuläget inom användningen av rehabiliterande psykoterapi utreddes − Finlands system är exceptionellt4.10.2024 08:30:00 EEST | Pressmeddelande

FPA:s rehabiliterande psykoterapi spelar en viktig roll som en del av vården och rehabiliteringen av psykiska störningar i Finland. I Arbetshälsoinstitutets utredning kartlades nuläget för den rehabiliterande psykoterapin och systemet jämfördes med andra länder. I Finland är den rehabiliterande psykoterapins varaktighet internationellt sett lång oavsett den använda terapiinriktningen. Psykoterapi som utförs separat från andra hälsotjänster är också ett undantag.

Kuntoutuspsykoterapian käytön nykytilanne selvitettiin − Suomen järjestelmä poikkeuksellinen4.10.2024 08:30:00 EEST | Tiedote

Kelan kuntoutuspsykoterapialla on tärkeä rooli osana mielenterveyshäiriöiden hoitoa ja kuntoutusta Suomessa. Työterveyslaitoksen selvityksessä kartoitettiin kuntoutuspsykoterapian nykytila ja vertailtiin järjestelmää muihin maihin. Suomessa kuntoutuspsykoterapian kesto on käytetystä terapiasuuntauksesta huolimatta kansainvälisesti arvioiden pitkä. Myös muista terveyspalveluista irrallaan toteutuva psykoterapia on poikkeus.

The current state of rehabilitative psychotherapy was investigated − Finland’s system is exceptional4.10.2024 08:30:00 EEST | Press release

Rehabilitative psychotherapy funded by the Finnish Social Insurance Institution (Kela) plays an important role in the treatment and rehabilitation of mental health disorders in Finland. A study by the Finnish Institute of Occupational Health explored the current state of rehabilitative psychotherapy and compared the system with other countries. Compared to other countries, the duration of rehabilitative psychotherapy in Finland is long, regardless of the type of therapy. Psychotherapy carried out separately from other health services is also an exception.

En undersökning utredde vilken typ av arbetstagare som mest sannolikt byter arbetsplats inom kommun- och välfärdssektorerna3.10.2024 08:00:00 EEST | Pressmeddelande

En ny undersökning som förutser omsättningsrisken berättar för ledningen och beslutsfattarna inom kommun- och välfärdssektorerna vilka typer av arbetstagare som mer sannolikt än andra byter arbetsplats: unga, arbetsarbetstagare som har varit i arbetsgivarens tjänst en kort tid och arbetstagare som av olika skäl har planer på att byta arbetsplats. Det lönar sig att fästa särskild uppmärksamhet vid dessa arbetstagargruppers engagemang och trivsel i arbetet, särskilt i branscher som lider av brist på arbetskraft.

Tutkimus selvitti, millaiset työntekijät vaihtavat todennäköisimmin työpaikkaa kunta- ja hyvinvointialoilla3.10.2024 08:00:00 EEST | Tiedote

Uusi vaihtuvuusriskiä mallintanut tutkimus kertoo kunta- ja hyvinvointialojen johdolle ja päättäjille, millaiset työntekijät vaihtavat muita todennäköisemmin työpaikkaa: nuoret, vähän aikaa työnantajan palveluksessa olleet ja työntekijät, joilla on eri syistä työpaikan vaihtoaikeita. Näiden työntekijäryhmien sitouttamiseen ja työssä viihtymiseen kannattaa kiinnittää erityishuomiota etenkin työvoimapulasta kärsivillä aloilla.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye