Högskolestuderandenas psykiska belastning har minskat

Den betydande psykiska belastningen som studerandena upplevde minskade från 35 procent till 29 procent mellan 2021 och 2024. Hos kvinnor minskade den psykiska belastningen från 40 procent till 32 procent. 

I undersökningen mättes den psykiska belastningen med en MHI-5-enkät, vars fem frågor kartlägger ångest, depression och upplevd lycka under de senaste fyra veckorna.

”Coronapandemin försämrade studerandenas psykiska hälsa. Den aktuella psykiska belastningen har nu minskat jämfört med under coronatiden. Det här är äntligen goda nyheter om ungas och unga vuxnas psykiska hälsa”, konstaterar THL:s forskningschef Olli Kiviruusu. 

Ångestsyndrom och depression som konstaterats inom hälso- och sjukvården har ökat

23 procent av kvinnorna och 10 procent av männen som studerar vid en högskola hade under de senaste 12 månaderna konstaterats ha ångestsyndrom. På motsvarande sätt hade 18 procent av kvinnorna och 12 procent av männen konstaterats ha depression under de senaste 12 månaderna.

Det konstaterade ångestsyndromet och depressionen har blivit vanligare hos kvinnor, men hos män har förekomsten av dem hållits på samma nivå.

”Det ökade antalet konstaterade sjukdomar kan återspegla att tillgången till mentalvårdstjänster underlättas jämfört med under coronatiden. Det finns vissa tecken på att tillgången till service har blivit lättare”, berättar THL:s forskningsprofessor Jaana Suvisaari.

Nästan två av tre som behövde mentalvårdstjänster upplever att de fått otillräckliga tjänster

Enligt undersökningen upplever 60 procent av kvinnorna och 68 procent av männen att de fått otillräckliga mentalvårdstjänster av SHVS som erbjuder studerandehälsovårdstjänster för högskolestuderande.

Under de tre senaste åren har det inte skett några stora förändringar i antalet personer som behöver mentalvårdstjänster men som fått otillräckliga tjänster. 

”Utifrån SHVS data har efterfrågan på mentalvårdstjänster tredubblats jämfört med tiden före coronapandemin. Största delen visar sig vara lindriga eller medelsvåra psykiska störningar. För att svara på efterfrågan grundade vi en klinik för digital psykisk hälsa vid SHVS samt förnyade vår servicemodell så att studerande med lindrigare symtom i första hand hänvisas till behandlingar med låg tröskel. På så sätt räcker resurserna till intensivare vård för personer med svårare symtom”, berättar Teija Kulmala, chefsöverläkare vid SHVS. 

”Resultatet från KOTT-undersökningen kan tyda på att de studerande vill ha kraftiga interventioner även med lindriga symtom. Tröskeln att söka hjälp har blivit lägre”, säger Kulmala och fortsätter:

”Orsakerna till problem med psykisk hälsa kan inte enbart lösas inom hälso- och sjukvården. Vi samarbetar intensivt med högskolor och studerandeorganisationer för att erbjuda studerandena tillräckligt stöd från studiegemenskapen för att förebygga problem.”

Omfattande rapportering om högskolestuderandes hälsa, välfärd och serviceanvändning att vänta under hösten 

Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT) genomfördes våren 2024. I den deltog 3 600 studerande i åldern 18–34 år från universitet och yrkeshögskolor runtom i Finland.

Vi publicerar nu resultaten om psykisk hälsa och mentalvårdstjänsters tillräcklighet samt upplevd hälsa, funktionsförmåga och delaktighet.

Resultaten kan granskas enligt kön, åldersgrupp och högskolesektor.

Källa:

Webbrapporten om tillräckliga tjänster för psykisk hälsa och mentalvård, KOTT 2024 (på finska) 

Resultaten av KOTT-undersökningen i tabellform (på finska) 

Mer information:

Olli Kiviruusu
forskningschef,
THL
tfn 029 524 8323
fornamn.efternamn@thl.fi

Jaana Suvisaari
forskningsprofessor
THL
tfn 029 524 8539
fornamn.efternamn@thl.fi

Teija Kulmala
chefsöverläkare
Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS)
tfn 041 731 9420
fornamn.efternamn@yths.fi

Resultat av KOTT-undersökningen 

Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT)