Samhällskostnaderna för depression är högre än väntat
En övergripande granskning visade att en depressionsdiagnos ökar patienternas behov av social- och hälsovårdstjänster avsevärt. Hos många patienter ökar servicebehovet och kostnaderna långvarigt eller till och med permanent i och med en depressionsdiagnos.
I HUS Psykiatris, Helsingfors universitets och Johnsson & Johnssons gemensamma studie av vårdvägen för depression granskade man den faktiska användningen av mentalvårds- och missbrukartjänster, vårdresultaten och kostnaderna för dem som fått en depressionsdiagnos. I studien användes registeruppgifter från hälso- och sjukvården och socialservicen i Nyland samt Institutet för hälsa och välfärd, Folkpensionsanstalten och Statistikcentralen.
”Studien är ett mycket betydande steg mot informationsbaserad användning av resurser inom mentalvården. Undersökningsmaterialet är unikt och möjliggör en djupare förståelse av hela servicekedjan”, säger Jesper Ekelund, verksamhetsdirektör för HUS Psykiatri.
Studien visade att kostnaderna för användningen av tjänster mer än fördubblas efter en depressionsdiagnos och att de ännu efter fem år är nästan en tredjedel högre än före diagnosen. Under fem års uppföljning behöver upp till 70 procent av patienterna fortfarande någon social- eller hälsovårdsservice eller sociala förmåner. Ålder, andra sjukdomar och låg socioekonomisk ställning höjer de totala kostnaderna i hög grad.
En övergripande granskning gör det möjligt att utveckla servicekedjan
Projektet erbjuder möjlighet att utveckla hela servicekedjan för mentalvårdspatienten baserat på information. ”Till exempel ser vi inom den specialiserade sjukvården nu bättre än tidigare hur primärvården och socialvården är kopplade till helheten samt de långsiktiga riskresultaten i form av sjukdagar och pensioneringar”, säger utvecklingschef Petri Näätänen från HUS Psykiatri.
Baserat på resultaten har man identifierat flera utvecklingsobjekt i anslutning till vården, vårdvägarna och organiseringen. ”Vi kommer att utveckla indikatorer samt prognos- och verksamhetsmodeller som vi kan använda för att minimera riskerna och främja gynnsamma utvecklingsförlopp”, säger Näätänen.
Studien stärker också uppfattningen att samarbetet med välfärdsområdena bör intensifieras inom vården av depressionspatienter för att resurserna inom den specialiserade sjukvården ska kunna riktas till dem som drar nytta av tjänsterna i fråga. Även samordningen av tjänster på kundnivå bör ökas.
Studien av vårdvägen för depression är en del av projekthelheten ” Transparenta social- och hälsovårdstjänster” (på finska ”Sote-palvelut läpinäkyviksi”). De första resultaten publicerades 21 – 22.10.2024 på den internationella konferensen International Consortium for Health Outcomes Measurement (ICHOM) i Amsterdam.
Målet med forsknings- och utvecklingsprojekthelheten ”Transparenta social- och hälsovårdstjänster” som genomförs av HUS och flera partner är att skapa anvisningar och verktyg med vilka man enkelt kan kombinera, analysera och visualisera nationella och regionala registeruppgifter om social- och hälsovårdstjänsterna som grund för utvecklings- och forskningsarbetet. Först har man granskat den faktiska användningen av mentalvårds- och missbrukartjänster samt vårdresultaten och kostnaderna. Syftet är att skapa datamodeller och processer som gör det möjligt att göra motsvarande analyser även av andra patientgrupper. Projektet främjar utvecklingen av servicesystemet utifrån verksamhetens effektivitet. Som grund har man skapat en unik databas där man under sju års tid har kombinerat uppgifter om cirka 630 000 patienter i Nyland från hälso- och sjukvårdens, socialservicens, THL:s, FPA:s och Statistikcentralens register.
Ytterligare information ger:
Studien av vårdvägen för depression:
- Utvecklingschef Petri Näätänen, HUS Psykiatri, 050 427 2664, petri.naatanen@hus.fi
- Jesper Ekelund, direktör för verksamhetsområdet, HUS Psykiatri, 040 121 6758, jesper.ekelund@hus.fi
Forsknings- och utvecklingsprojekthelheten Sote-palvelut läpinäkyviksi:
- Forskare, professor Grigori Joffe HUS, 040 513 6500, grigori.joffe@hus.fi
- Biträdande professor Paulus Torkki Helsingfors universitet, 050 338 5500, paulus.torkki@helsinki.fi
Om HUS
HUS Helsingfors universitetssjukhus är Finlands största aktör inom den specialiserade sjukvården. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.
På HUS får nästan 700 000 patienter vård varje år. Hos oss arbetar över 27 000 proffs för patientens bästa. Vi ansvarar för ordnandet av specialiserad sjukvård inom Nyland. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar i Finland och inom Södra Finlands samarbetsområde koncentrerats till oss.
HUS – Den främstavården
HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.
hus.fi/sv
Andra språk
Följ HUS
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från HUS
I november öppnar den nya förlossningsenheten Vågsvallet vid Kvinnokliniken24.10.2024 08:18:24 EEST | Pressmeddelande
I Kvinnoklinikens totalrenoverade lokaler öppnar den nya förlossningsenheten Vågsvallet den 25 november 2024. I planeringen av förlossningsenheten har man beaktat föderskornas önskemål om en mjuk och naturlig förlossningsupplevelse.
Naistenklinikalle avautuu marraskuussa uusi synnytysyksikkö Aallokko24.10.2024 08:18:24 EEST | Tiedote
Naistenklinikan peruskorjattuihin tiloihin avautuu 25.11.2024 uusi Synnytysyksikkö Aallokko. Synnytysyksikön suunnittelussa on huomioitu synnyttäjien toiveet pehmeästä ja luonnonmukaisesta synnytyskokemuksesta.
New labor unit Aallokko to open at the Women's Hospital in November24.10.2024 08:18:24 EEST | Press release
A new labor unit named Aallokko will open in the renovated Women's Hospital on November 25, 2024. The labor unit has been designed to meet the wishes of women giving birth for a soft and natural birth experience.
50 vuotta lasten kantasolusiirtoja23.10.2024 12:37:57 EEST | Tiedote
Suomen ensimmäinen kantasolusiirto tehtiin Lastenklinikalla vuonna 1974. Erilaisilla soluhoidoilla yhä useampi lapsi saa avun vaikeaan sairauteensa.
Tiukka laki romahdutti yliopistosairaaloiden tutkimusten määrän22.10.2024 13:50:45 EEST | Tiedote
Sosiaali- ja terveystietojen toissijaista käyttöä säätävä laki on aiheuttanut lähes 50 prosentin laskun terveydenhuollon rekistereitä hyödyntävissä tutkimuksissa vain kolmessa vuodessa. Lakiin kaavaillaan nyt muutoksia. Tutkijat näkevät, että Suomella on mahdollisuus olla esimerkki muille EU-maille muuttamalla tiukkaa lakia niin, että tietosuoja säilyisi, mutta tutkimuksen tekeminen ja kansainvälinen yhteistyö helpottuisi.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum