Samhällskostnaderna för depression är högre än väntat

I HUS Psykiatris, Helsingfors universitets och Johnsson & Johnssons gemensamma studie av vårdvägen för depression granskade man den faktiska användningen av mentalvårds- och missbrukartjänster, vårdresultaten och kostnaderna för dem som fått en depressionsdiagnos. I studien användes registeruppgifter från hälso- och sjukvården och socialservicen i Nyland samt Institutet för hälsa och välfärd, Folkpensionsanstalten och Statistikcentralen.

”Studien är ett mycket betydande steg mot informationsbaserad användning av resurser inom mentalvården. Undersökningsmaterialet är unikt och möjliggör en djupare förståelse av hela servicekedjan”, säger Jesper Ekelund, verksamhetsdirektör för HUS Psykiatri.

Studien visade att kostnaderna för användningen av tjänster mer än fördubblas efter en depressionsdiagnos och att de ännu efter fem år är nästan en tredjedel högre än före diagnosen. Under fem års uppföljning behöver upp till 70 procent av patienterna fortfarande någon social- eller hälsovårdsservice eller sociala förmåner. Ålder, andra sjukdomar och låg socioekonomisk ställning höjer de totala kostnaderna i hög grad.

En övergripande granskning gör det möjligt att utveckla servicekedjan

Projektet erbjuder möjlighet att utveckla hela servicekedjan för mentalvårdspatienten baserat på information. ”Till exempel ser vi inom den specialiserade sjukvården nu bättre än tidigare hur primärvården och socialvården är kopplade till helheten samt de långsiktiga riskresultaten i form av sjukdagar och pensioneringar”, säger utvecklingschef Petri Näätänen från HUS Psykiatri.

Baserat på resultaten har man identifierat flera utvecklingsobjekt i anslutning till vården, vårdvägarna och organiseringen. ”Vi kommer att utveckla indikatorer samt prognos- och verksamhetsmodeller som vi kan använda för att minimera riskerna och främja gynnsamma utvecklingsförlopp”, säger Näätänen.

Studien stärker också uppfattningen att samarbetet med välfärdsområdena bör intensifieras inom vården av depressionspatienter för att resurserna inom den specialiserade sjukvården ska kunna riktas till dem som drar nytta av tjänsterna i fråga. Även samordningen av tjänster på kundnivå bör ökas.

Studien av vårdvägen för depression är en del av projekthelheten ” Transparenta social- och hälsovårdstjänster” (på finska ”Sote-palvelut läpinäkyviksi”). De första resultaten publicerades 21 – 22.10.2024 på den internationella konferensen International Consortium for Health Outcomes Measurement (ICHOM) i Amsterdam.

Målet med forsknings- och utvecklingsprojekthelheten ”Transparenta social- och hälsovårdstjänster” som genomförs av HUS och flera partner är att skapa anvisningar och verktyg med vilka man enkelt kan kombinera, analysera och visualisera nationella och regionala registeruppgifter om social- och hälsovårdstjänsterna som grund för utvecklings- och forskningsarbetet. Först har man granskat den faktiska användningen av mentalvårds- och missbrukartjänster samt vårdresultaten och kostnaderna. Syftet är att skapa datamodeller och processer som gör det möjligt att göra motsvarande analyser även av andra patientgrupper. Projektet främjar utvecklingen av servicesystemet utifrån verksamhetens effektivitet. Som grund har man skapat en unik databas där man under sju års tid har kombinerat uppgifter om cirka 630 000 patienter i Nyland från hälso- och sjukvårdens, socialservicens, THL:s, FPA:s och Statistikcentralens register.

Ytterligare information ger:

Studien av vårdvägen för depression:

• Utvecklingschef Petri Näätänen, HUS Psykiatri, 050 427 2664, petri.naatanen@hus.fi
• Jesper Ekelund, direktör för verksamhetsområdet, HUS Psykiatri, 040 121 6758, jesper.ekelund@hus.fi

Forsknings- och utvecklingsprojekthelheten Sote-palvelut läpinäkyviksi: 

• Forskare, professor Grigori Joffe HUS, 040 513 6500, grigori.joffe@hus.fi
• Biträdande professor Paulus Torkki Helsingfors universitet, 050 338 5500, paulus.torkki@helsinki.fi