Regionförvaltningsverkets expertbedömning av räddningsväsendet lyfter fram brister och utvecklingsbehov

Räddningsväsendets tillgång till personal är en nationellt kritisk utmaning. Rekryteringarna har varit begränsade och det råder brist på vikarieresurser särskilt i små områden. Pensioneringarna hotar förvärra situationen, eftersom upp till 20–30 procent av personalen enligt utredningar kommer att gå i pension under de kommande fem åren. Personalbristen gäller såväl heltids- som deltidspersonal samt avtalsbrandkårernas larmavdelningar.

”Situationen har inte förbättrats nämnvärt sedan i fjol. Personalbristen och uppskjutna investeringar belastar räddningsväsendets prestationsförmåga, i synnerhet i demografiskt växande områden, såsom huvudstadsregionen och Tammerfors”, konstaterar räddningsöverinspektör Mira Leinonen vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland, som har utarbetat den riksomfattande expertbedömningen.

Rökdykningskapaciteten försämras i mindre områden

Räddningsväsendets prestationsförmåga varierar avsevärt mellan olika välfärdsområden. Särskilt rökdykningskapaciteten har försämrats och i vissa områden är det endast de största städerna som har rökdykningskapacitet. Situationen är särskilt dålig till exempel i Mellersta Österbotten och Lappland.

Även kapaciteten för vattenräddning samt kapaciteten för att bekämpa CBRNE-olyckor (kemiska, biologiska, radiologiska, kärn- och sprängämnesolyckor) och miljöskador har minskat. När personalresurserna minskar kan välfärdsområdena inte uppfylla sina lagstadgade skyldigheter tillräckligt effektivt.

Allvarliga brister i materielen och brandstationsnätverket

Räddningsväsendets materiel och brandstationsnätverk är betydande investeringsobjekt, men enligt utredningar har många välfärdsområden, såsom Norra Österbotten, skjutit upp eller avbrutit betydande upphandlingar på grund av spar- och anpassningsåtgärder. På många områden är den tunga materielen föråldrad, vilket försämrar räddningsväsendets aktionsberedskap särskilt i kritiska områden, såsom huvudstadsregionen, Tammerfors och Åbo.

Den utrustning som behövs för att bekämpa miljöskador är i särskilt oroväckande skick. Utrustningen är föråldrad och förnybara bränslen medför behov av helt ny slags utrustning.

Förebyggandet av olyckor står i strid med de riksomfattande målen

Man har fortfarande satsat på att förebygga olyckor på samma sätt som tidigare år, men detta strider mot det riksomfattande målet som strävar efter att halvera antalet bränder. Enligt expertbedömningen arbetar cirka 6 procent av räddningsväsendets personal med uppgifter som hänför sig till förebyggande av olyckor. Dessutom är uppföljningen av olycksutvecklingen inte effektiv på riksnivå och därför förblir de regionala särdragen oidentifierade och resurserna riktas inte riskbaserat.

Ett positivt exempel på utvecklingen av förebyggandet av olyckor är inriktningen av säkerhetskommunikationen i Norra Karelen, utnyttjandet av brandutredning i materialet för säkerhetskommunikationen i Egentliga Tavastland och Västra Nyland samt uppföljningen av olycksutvecklingen i Norra Österbotten. I Helsingfors och Kymmenedalen har dokumenteringen av efterhandstillsynen förbättrats, vilket är ett gott exempel på god förvaltning och att tillsynsprocessen är slutförd.

Befolkningsskyddsplanerna och -arrangemangen fortfarande bristfälliga

Det finns betydande brister i de befolkningsskyddsuppgifter som räddningsväsendet ansvarar för. Välfärdsområdenas befolkningsskyddsplaner är i för det mesta inte uppdaterade och endast 19 procent av välfärdsområdena har uppdaterat sina planer. Vissa välfärdsområden har anvisat räddningsverket att helt sköta uppgifter som hänför sig till välfärdsområdets beredskap. Endast 0,5 procent av räddningsväsendets personal arbetar med befolkningsskyddsuppgifter, vilket är klart för lite för en så här kritisk verksamhet.

Avtalsbrandkårernas och de frivilligas roll ökar

Avtalsbrandkårerna och frivilligaktörerna har en central ställning särskilt utanför de stora städerna. I expertbedömningen fästs uppmärksamhet vid att många avtalsbrandkårer har utmaningar med tillgången på personal. Detta beror delvis på ökade utbildningskostnader och skärpta utbildningskrav, vilket belastar avtalsbrandkåristerna ytterligare. Dessutom finns det fortfarande brister i hälsoundersökningarna för frivilliga, särskilt i fråga om icke-rökdykare.

Positiva exempel på utvecklingen av frivilligverksamheten finns dock i Norra Karelen, Päijänne-Tavastland och Helsingfors, där de frivilligas verksamhetsförutsättningar har förbättrats med ekonomiskt och utbildningsmässigt stöd.

Slutsatser och åtgärdsrekommendationer

”Räddningsväsendet ska brådskande ägna uppmärksamhet åt personaltillgången, tillräckliga investeringar och att förbättra räddningsverksamhetens prestationsförmågor. Genomförandet av räddningsväsendets strategiska mål har inte lyckats på önskat sätt och de största utmaningarna gäller för närvarande räddningsväsendets spar- och anpassningsåtgärder”, betonar Mira Leinonen.

På basis av den föregående expertbedömningen av räddningsväsendet har det utarbetats flera åtgärdsrekommendationer, men deras inverkan på den praktiska verksamheten har hittills varit liten. Räddningsväsendets resurser har redan nu bedömts vara så åtstramade att tjänsterna på många ställen inte uppfyller de lagstadgade kraven. Situationen kräver snabba lösningar för att räddningsväsendet ska kunna trygga medborgarnas säkerhet och jämlikhet i hela landet.

Regionförvaltningsverken har utarbetat expertbedömningar av räddningsväsendets servicenivå i välfärdsområdena samt av investeringsbehovet och verkningarna av investeringarna. Regionförvaltningsverket i Södra Finland har dessutom utarbetat en riksomfattande helhetsbedömning. Uppgiften grundar sig på lagen om ordnande av räddningsväsendet. Bedömningarna erbjuder strukturerad information om räddningsväsendets olika delområden, i synnerhet för beslutsfattare, stöder den riskbaserade planeringen av välfärdsområdenas verksamhet och fungerar som bakgrundsmaterial för välfärdsområdenas och ministeriernas årliga förhandlingar. De nu publicerade bedömningarna grundar sig på uppgifter från 2023 som välfärdsområdena har lämnat till regionförvaltningsverken våren och sommaren 2024.

Läs mer:

Mer information om räddningsväsendets expertbedömningar finns på webbplatsen https://avi.fi/sv/expertbedomning

Den riksomfattande expertbedömningen: https://avi.fi/documents/25266232/194607658/Julkaisu-273+R%C3%A4ddningsv%C3%A4sendets+riksomfattande+expertbed%C3%B6mning+2023.pdf/b6402b57-6b26-e46d-22e2-8f57f8d4c49d/Julkaisu-273+R%C3%A4ddningsv%C3%A4sendets+riksomfattande+expertbed%C3%B6mning+2023.pdf?t=1730797633660

Regionala expertbedömningar i avsnittet Publikationer på webbplatsen rfv.fi: https://avi.fi/sv/publikationer

Mer information:

Den riksomfattande expertbedömningen av räddningsväsendet:

Mira Leinonen, räddningsöverinspektör, Regionförvaltningsverket i Södra Finland, tfn 0295 016 572

Regionala expertbedömningar:

Regionförvaltningsverket i Södra Finland: Eero Nyman, räddningsöverinspektör, tfn 0295 016 773

Regionförvaltningsverket i Östra Finland: Johannes Ketola, räddningsöverinspektör, tfn 0295 016 878

Regionförvaltningsverket i Lappland: Ari Seppälä, räddningsöverinspektör, tfn 0295 017 349

Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland: Tero Kuusisto, räddningsöverinspektör, tfn 0295 018 009

Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland: Jari Valtanen, räddningsöverinspektör, tfn 0295 018 056

Regionförvaltningsverket i Norra Finland: Jarno Soisalo, räddningsöverinspektör, tfn 0295 016 628

E-postadresser: fornamn.efternamn@rfv.fi