Tampereen yliopisto

Den 30 år långa positiva utvecklingen av familjevåld som barn upplever har avstannat

Dela
Enligt barnofferundersökningen 2022 har den 30 år långa positiva utvecklingen av familjevåld som barn upplever avstannat, och våld upplevs idag ställvis mer än under 2013.

Barnofferundersökningen, som grundade sig på ett nationellt representativt urval, genomfördes för fjärde gången i Finland i maj 2022. På enkäten svarade 6 825 elever i sjätte och nionde klass. Undersökningen genomfördes vid Tammerfors universitet och den är en av de 30 åtgärderna i den nationella barnstrategin.

– Det har gått tio år sedan den senaste barnofferundersökningen och det har hänt mycket i vårt samhälle under den tiden. Det är möjligt att till exempel coronapandemin och utmaningarna den medfört för familjer syns i resultaten av den här undersökningen. Nu är det oerhört viktigt att stanna upp och fundera över hur vi kommer tillbaka till den positiva utvecklingsvägen som pågick länge”, säger forskare Laura Mielityinen.

Barn och unga upplever mer psykiskt våld i familjen än tidigare

I synnerhet barns och ungas upplevelser av psykiskt våld i hemmet har ökat på ett betydande sätt. Ökningen syns mest i den yngre åldersgruppen i undersökningen.
Medan var fjärde (25 %) sjätteklassare rapporterade att de upplevt psykiskt våld från sina föräldrar 2013, rapporterade var tredje (32 %) detta nu (2022). Av niondeklassare uppgav 48 procent att de upplevt psykiskt våld, medan motsvarande andel 2013 var 44 procent.

Enligt barnofferundersökningen är just psykiskt våld den vanligaste formen av våld mot barn och unga i hemmet. Psykiskt våld inkluderar bland annat att skälla och pika, vägra tala, och kasta, slå eller sparka föremål.

Utvecklingen av aga förblev positiv

Upplevelserna av kroppsaga har för sin del minskat mellan 2013 och 2022 för både sexorna och niorna. Aga avser mildare former av fysiskt våld, såsom att lugga.

Användningen av aga har minskat på ett betydande sätt i Finland under de senaste 30 åren, ända sedan den kriminaliserades i början av 1980-talet.

– Minskningen av aga som barn upplever och ökningen av annat våld i familjen återspeglar att bakgrunden till våldet idag generellt sett härstammar från något annat än fostran, konstaterar forskningsprojektets chef Noora Ellonen.

I synnerhet grova fysiska våldshandlingar är fortfarande sällsynta

Om man jämför barnofferundersökningarna 1988, 2008 och 2013 har upplevelserna av grovt fysiskt våld i hemmet klart minskat. De är också i princip sällsynta upplevelser.
Med grovt våld avses här att sparka, slå med knytnävarna eller att använda något slags föremål att slå med.

Enligt undersökningen 2022 är gärningarna fortfarande sällsynta, men den positiva utvecklingen har avstannat och nivån av upplevelser av grovt våld har generellt stannat på samma nivå som 2013. Det har till och med skett en liten ökning av enskilda gärningssätt.  Att slå med ett föremål har ökat mest och ökningen är två procentenheter för niondeklassare och en (1) procentenhet för sjätteklassare. Det är oroväckande att även enligt Statistikcentralens statistik över brott och tvångsmedel har de fall av familjevåld mot minderåriga som kommit till myndigheternas kännedom ökat med 6,7 procent.

Liksom tidigare år fortsätter niondeklassare även enligt undersökningen 2022 att uppleva mer av alla former av våld i hemmet än sjätteklassare. Könsskillnader syns fortfarande i upplevelserna så att flickor rapporterade alla former av våld mer än pojkar.

Med barnofferundersökningen 2022 har barns och ungas upplevelser av våld inom olika livsområden och livsmiljöer utretts på ett omfattande sätt. En mer detaljerad rapport med resultatet om våld som upplevs utanför hemmet publiceras i januari 2023.

Nyckelord

Kontakter

Mer information
Laura Mielityinen, forskare
Tammerfors universitet
050 5968229
laura.mielityinen@tuni.fi


Johanna Laisaari, generalsekreterare för den nationella barnstrategin
Statsrådets kansli
050 338 7576

Bilder

Länkar

Om

Tampereen yliopisto
Tampereen yliopisto
Kalevantie 4
33014 TAMPEREEN YLIOPISTO

p. 0294 5211https://www.tuni.fi

Tampereen yliopisto kytkee yhteen tekniikan, terveyden ja yhteiskunnan tutkimuksen ja koulutuksen. Teemme kumppaniemme kanssa yhteistyötä, joka perustuu vahvuusalueillemme sekä uudenlaisille tieteenalojen yhdistelmille ja niiden soveltamisosaamiselle. Luomme ratkaisuja ilmastonmuutokseen, luontoympäristön turvaamiseen sekä yhteiskuntien hyvinvoinnin ja kestävyyden rakentamiseen. Yliopistossa on 22 000 opiskelijaa ja henkilöstöä yli 4 000. Rakennamme yhdessä kestävää maailmaa.

Följ Tampereen yliopisto

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Tampereen yliopisto

Väitös: Vaikea sydäninfarkti lisää myöhemmän äkillisen sydänpysähdyksen riskiä20.11.2024 08:40:00 EET | Tiedote

Lääketieteen lisensiaatti Markus Hautamäen väitöstutkimus osoitti yhteyden aiemman sydäninfarktin vaikeusasteen ja myöhemmän äkillisen sydänpysähdyksen välillä. Sydäninfarktin vakavuutta voidaan arvioida suhteellisen helposti GRACE-pisteytyksen avulla. Tutkimuksen perusteella GRACE-pisteytyksen ennustearvoa sydäninfarktin yhteydessä voisi olla mahdollista parantaa.

Väitös: Kulttuurin arvoa perustellaan sen kyvyllä ratkaista yhteiskunnallisia kriisejä18.11.2024 09:25:50 EET | Tiedote

Taloudesta on tullut merkittävä kulttuurin arvon mittari, johon vetoavat niin poliittiset päättäjät kuin kulttuuri- ja taidealojen toimijat. Taloudellisten vaikutusten lisäksi kulttuurilta ja taiteelta odotetaan ratkaisuja kulloisiinkin yhteiskunnallisiin ongelmiin ja kriiseihin. Näillä odotuksilla voi olla vaikutuksena siihen, minkälainen kulttuuri nähdään yhteiskunnassa arvokkaaksi. Yhteiskuntatieteiden maisteri Kaisa Murtoniemi tutki väitöskirjassaan 2010-luvulla Suomessa käytyjä kulttuuria koskevia keskusteluja tarkastellakseen kulttuurin arvoa niin sanotussa kilpailukyky-yhteiskunnassa.

Väitös: Kirjallisuuden näkymättömät sankarit nostavat esiin suomentajien ammatillisen toimijuuden ja alan haasteet11.11.2024 09:34:49 EET | Tiedote

FM Anu Heinon väitöstutkimus antaa äänen suomalaisille kirjallisuuden suomentajille ja tuo esiin tämän kulttuurisesti merkittävän, mutta usein melko näkymättömäksi jäävän ammattiryhmän työn ja roolin suomalaisessa kirjallisuuskentässä. Tutkimus keskittyy suomentajien omiin kertomuksiin. Sen keskeinen tavoite on korostaa suomentajien työn merkitystä ja vahvistaa heidän toimijuuttaan omalla alallaan.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye