Många niondeklassares muntliga kunskaper i svenska är nästan obefintliga

Långt ifrån alla elevers muntliga kunskaper i svenska förbättras under de sista åren av grundskolan. Det finns stora skillnader mellan flickor och pojkar både i attityder och språkkunskaper, och även skolvisa skillnader i språkkunskaper är betydande, framgår det av en avhandling vid Uleåborgs universitet.

FM Eero Talonen undersökte i sin doktorsavhandling hur elevernas kunskaper i svenska utvecklades i årskurs 7-9, hur deras attityder och motivation för svenskstudier förändrades och hurdan deras muntliga kommunikativa språkkunskap i svenska var i slutet av grundskolan. Eleverna studerade svenska från årskurs 6 som det andra inhemska språket, dvs. som B1-språk.

Enligt forskningsresultaten var elevernas attityder till svenskstudier positiva i årskurs 7, men blev mer negativa mot slutet av den grundläggande utbildningen. Den muntliga kommunikativa språkkunskapen utvecklades endast hos en del av eleverna under årskurserna 7–9”, vilket gjorde att många elevers språkkunskaper var svaga eller nästan obefintliga i årskurs 9.

Flickornas attityder till svenskstudier var mer positiva och deras resultat i skriftliga ordförrådstester var bättre än pojkarnas. I muntliga uppgifter klarade sig flickor och pojkar nästan lika bra. Intervjumaterialet visade att pojkarnas begriplighet och kommunikativa förmåga i svenska utvecklades bättre än flickornas under årskurs 7-9. Det fanns inga betydande skillnader mellan skolorna i elevernas attityder, men skillnaderna i språkliga prestationer var betydande.

Forskningsresultaten stödjer i många avseenden resultaten från de senaste nationella kartläggningarna, men de överensstämmer endast delvis med målen i läroplanerna. Därför behöver undervisningsarrangemang, lärmiljöer, lokala läroplaner, läromedel och språkpedagogiska lösningar förnyas och uppdateras så att de tar hänsyn till elevernas, lärarnas och läromedelsproducenternas perspektiv och föränderliga behov.

Forskningen genomfördes som en longitudinell fallstudie. Forskningsmaterialet samlades in i tre olika skeden från tre finskspråkiga skolor i årskurs 7-9. Det skriftliga materialet samlades in med elevenkäter, ordförrådstester och en lärarenkät, och det muntliga materialet samlades in med uttals- och bildberättelseuppgifter samt elevintervjuer. I forskningen tillämpades både kvantitativa och kvalitativa metoder.

Filosofie magister Eero Talonen disputerar vid Uleåborgs universitet fredagen den 7 juni 2024. Titeln på avhandlingen inom nordisk filologi är Muntlig kommunikativ svenska i den grundläggande utbildningen. En longitudinell studie om elevernas språkutveckling i och deras attityder till studier i B1-svenska i årskurserna 7–9. Opponenten är professor Karita Mård-Miettinen från Jyväskylä universitet och kustos är professor Paula Rossi. Disputationsakten börjar på Linnanmaa campus i sal L2 kl. 12. Disputationen hålls på svenska.