Kommundirektörerna nöjdare med sitt arbete – trakasserier och strikt reglering tär på arbetshälsan

Kommundirektörernas arbetshälsa har förbättrats under de senaste två åren, visar en enkät som utförts av Kommunförbundet, Keva och Finlands kommundirektörer rf. Enligt enkäten är 82 procent av kommundirektörerna ganska eller mycket nöjda med sitt arbete och 83 procent bedömer att deras nuvarande arbetsförmåga är god. 

Trots den höga tillfredsställelsen känner 84 procent av enkätdeltagarna press på grund av ogjort arbete minst en gång i veckan och tre fjärdedelar, 73 procent, upplever att de försummat privatlivet på grund av förvärvsarbetet. Var femte kommundirektör känner sig ganska eller mycket stressad och 38 procent upplever bara lite eller ingen stress. 

Normerna, ekonomin och vårdreformen tynger 

Av de utmaningar kommunerna står inför just nu är det framför allt den detaljerade regleringen av verksamheten och uppgifterna samt det ekonomiska läget som tär på kommundirektörernas arbetshälsa. 

– Kommunernas ekonomiska situation är svår, och samtidigt sätter den detaljerade regleringen käppar i hjulet för utveckling av verksamheten. Kommundirektörerna har en nästintill orimlig sits då det är brist på pengar samtidigt som regleringen gör det svårt att ändra på och utveckla verksamheten, påpekar Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen. 

Över hälften av kommundirektörerna upplever också vårdreformen och samarbetet med välfärdsområdena som betungande. Även det världspolitiska läget har en negativ effekt på välbefinnandet i arbetet. 

Oron över bristen på arbetskraft har minskat. Bara var fjärde kommundirektör oroar sig för detta, medan andelen för två år sedan var 58 procent. 

– I kommundirektörernas arbete finns det många resursfaktorer som stöder deras arbetsförmåga, men många upplever stress. Arbetsbelastningen måste följas noggrant när kommunernas verksamhetsmiljö förändras, säger Kevas verkställande direktör Jaakko Kiander.

62 procent av kvinnliga kommundirektörer har upplevt trakasserier 

Hela 40 procent av kommundirektörerna uppger sig ha utsatts för trakasserier eller hot i sitt arbete under den pågående fullmäktigeperioden. Särskilt kvinnor är utsatta. Av de kvinnliga kommundirektörerna uppgav 62 procent och av männen 27 procent att de upplevt trakasserier eller hot. 

Oftast riktar sig trakasserierna mot kommundirektörerna själva, men sju procent uppger att också deras närstående har utsatts för trakasserier eller hot på grund av arbetet som kommundirektör. 

I de flesta fall är det fråga om osakliga kommentarer i medierna, riktade trakasserier eller hot per e-post eller sms. Motivet till osakligheterna är i allmänhet protester mot beslut eller personliga skäl. 

– Trakasserierna, hoten och det tilltagande osakliga beteendet har att göra med exempelvis arbetets offentliga karaktär och personifiering av impopulära beslut. Kommunerna har tvingats fatta svåra beslut för att balansera sin ekonomi. Kommunerna har uttryckt önskemål om lagstiftning som skulle ge bättre möjligheter att ingripa mot trakasserier och hot, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.  

Mindre misstroende mellan kommundirektören och förtroendevalda

Kommundirektörerna ger beslutsklimatet bättre betyg än tidigare. Misstroende mellan kommundirektören och förtroendevalda upplevs förekomma i en aning mindre utsträckning än för två år sedan och betydligt mindre än år 2020. 

Var fjärde kommundirektör uppger att förtroendevalda visat något slag av misstroende under den pågående fullmäktigeperioden. 

– Misstroendesituationer mellan kommundirektören och förtroendevalda har fått stor publicitet, och med stöd av Kommunförbundet har kommunerna börjat arbeta för ett bättre beslutsklimat. Det är viktigt att fortsätta arbetet under den nya fullmäktigeperiod som inleds 2025, säger Pekola-Sjöblom. 

Enkäten om kommundirektörernas arbetshälsa

Enkäten om kommundirektörernas arbetshälsa genomfördes i maj–juni och besvarades av 186 stads- och kommundirektörer. Svarsprocenten var 62, och svaren utgör  ett brett sampel av kommundirektörerna i Finland. 

Undersökningen gjordes av Kommunförbundet i samarbete med Keva och Finlands kommundirektörer rf. Motsvarande undersökning har gjorts sedan 2007 ungefär vartannat år. 

Närmare upplysningar: 

Minna Karhunen, verkställande direktör för Kommunförbundet, tfn 050 380 5907, minna.karhunen(at)kommunforbundet.fi 
Jaakko Kiander, verkställande direktör för Keva, tfn 050 583 8599, jaakko.kiander(at)keva.fi 
Tuomas Lohi, ordförande för Finlands Kommundirektörer rf, tfn 0500 688 594, tuomas.lohi(at)kempele.fi 
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 3375634, marianne.pekola-sjoblom(at)kommunforbundet.fi 
Jarkko Majava, utvecklingschef, Kommunförbundet, tfn +358 9 771 2860, jarkko.majava(at)kommunforbundet.fi